Foto: Tolga Akmen/AFP/TT

Korta fakta om brexit-kaoset

Publicerad

Turerna kring det brittiska EU-utträdet har varit många och segdragna. Här följer en kort sammanfattning av vad som ligger bakom brexit-kaoset.

Varför lämnar Storbritannien EU?

EU-medlemskapet har debatterats i Storbritannien ända sedan landet 1973 gick med i dåvarande EG. I den folkomröstning som hölls den 23 juni 2016 röstade 52 procent för ett brittiskt EU-utträde och 48 procent för att stanna kvar i unionen. Valdeltagandet var mycket högt med brittiska mått mätt, 72 procent av de röstberättigade gick till valurnorna.

Varför dröjer utträdet?

Datum för brexit var länge spikat till den 29 mars 2019. Det vill säga på dagen två år efter att dåvarande premiärministern Theresa May utlöste artikel 50 och de formella skilsmässoförhandlingarna inleddes. I november 2018 hade EU och den brittiska regeringen enats om ett utträdesavtal, men detta har röstats ned i parlamentet inte mindre än tre gånger.

Varför sade parlamentet nej?

Ett viktigt skäl till att många konservativa ledamöter röstat nej till den egna regeringens avtal är backstop, den nödlösning som ska säkra att både människor och varor fortsatt ska kunna passera fritt mellan EU-medlemmen Irland och Nordirland. Somliga vägrar att acceptera backstop eftersom de anser att Storbritannien splittras om Nordirland får andra regler än resten av landet och att det skulle tvinga kvar landet i EU:s inre marknad. Samtidigt är backstop den enda lösning man hittat för att säkra freden på den delade ön. 

Vad innebär en ”hård brexit”?

Om Storbritannien lämnar unionen den 31 oktober utan avtal, kommer landet över en natt stå helt utanför EU:s gemensamma marknad. All handel till och från Europa kommer att beläggas med tull. Gränskontroller måste återinföras vilket befaras orsaka köer i brittiska hamnar samt brist på vissa varor och mediciner. Brittiska företag kommer få svårare att handla med utlandet, och de flesta ekonomer tror att Storbritannien kommer att drabbas ekonomiskt.

Blir det ett nyval?

Boris Johnson har sagt att han vill undvika nyval, men föreslog det ändå för att slippa be EU om ytterligare förhandlingstid, något han anser meningslöst. Johnson behövde dock få stöd av två tredjedelar av parlamentet för att ett nyval skulle bli av. Labourledaren Jeremy Corbyn har tvärtom länge sagt att han vill ha nyval, men samtidigt ligger hans parti dåligt till i opinionen. Därför vill man ha garantier att nyval sker innan brexit, så att det i praktiken förvandlas till en ny folkomröstning. Därför lade en stor del av Labourledamöterna ner sina röster och stoppade ett nyval tillsvidare.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Brexit

Mer i ämnet