Nervgiftattacken, annekteringen av Krim och kriget i östra Ukraina. Antalet infekterade konflikter mellan det ryska utrikesministeriet och omvärlden blir allt större. Foto: TT

Analys: Lång anklagelselista riktad mot Ryssland

Uppdaterad
Publicerad

ANALYS · Antalet infekterade konflikter mellan Ryssland och omvärlden blir allt större. De samordnade massutvisningarna av ryska diplomater visar att tålamodet tryter hos EU och USA, skriver SVT:s Rolf Fredriksson.

Rolf Fredriksson, utrikesreporter

Rolf Fredriksson

Utrikesreporter

Nervgiftattacken är i sig en allvarlig fråga, men reaktionerna skulle inte ha blivit lika omfattande om det inte varit för att händelsen ingår i vad många i väst uppfattat som ett alltmer aggressivt ryskt uppträdande och ryska propagandalögner.

Var är bevisen?

SVT får mejl och frågor från tittare och läsare som undrar vad det finns för bevis för att Ryssland låg bakom nervgiftattacken. Nu talar inte brittiska regeringen om några entydiga bevis, och varken allmänhet eller media har insyn i säkerhetstjänstens utredning. Men EU:s regeringschefer sade dock i sitt uttalande förra veckan att det är ”stor sannolikhet” att Ryssland bär ansvaret och att det inte finns några andra rimliga alternativ.

Särskilda regler

I diplomatiskt umgänge och kontakter gäller inte riktigt samma regler som för privatpersoner. När diplomater utvisas krävs varken bevis eller domstolsprövningar. Hur omfattande kontakterna ska vara mellan olika länders regeringar bygger på förtroende och gemensamma intressen.  

Vid EU-toppmötet i förra veckan hade den brittiska premiärministern Theresa May med sig en person från den brittiska underrättelsetjänsten som presenterade omständigheter som ansågs övertygande om ryskt ansvar för nervgiftet i Salisbury.

Haft fel förr

Kritiker hade före mötet påpekat att den brittiska underrättelsetjänsten hade fel när den påstod att det fanns bevis för massförstörelsevapen i Saddam Husseins Irak, det som då blev en grund för den brittisk-amerikanska invasionen i Irak 2003.

Men vid EU-toppmötet övertygades regeringscheferna av britternas argument och skrivningarna mot Ryssland skärptes. Samtidigt kan det ses som att regeringscheferna inom EU, USA med flera länder ser det hela som ett mönster från Putins ryska styre.

Här följer en lista på några av de senaste årens händelser som lett fram till en allt sämre relation med Ryssland:

1. Krim

Efter protester på Majdan-torget i Kiev och sen landets pro-ryske president flytt landet, så dök ryska soldater våren 2014 upp på Krimhalvön. Den ryska närvaron förnekades först av Kreml, men har senare medgetts. Vid en folkomröstning på Krim röstade en majoritet för anslutning till Ryssland, och halvön annekterades av Ryssland. De flesta i omvärlden fördömer det som ett brott mot internationella avtal, där Rysslands regering lovat att respektera Ukrainas gränser och Krims ställning som en del av Ukraina.

EU och USA har införde omfattande ekonomiska sanktioner på grund av annekteringen av Krim.

2. Östra Ukraina

Ett annat resultat av Majdan-protesterna var separatistupproret i östra Ukraina, där soldater och stöd från Ryssland varit avgörande för separatisternas krigföring. Kreml har förnekat inblandning, trots omfattande bevis för rysk närvaro.

Från Ryssland beskrivs det som skett i Ukraina som försök från EU/Nato/USA att ta över inflytandet i det som borde vara en rysk intressesfär, och att rysk säkerhet hotas genom att väst ”rycker fram”.

3. Nedskjutningen av MH17

När det malaysiska passagerarflygplanet MH17 sköts ned över Ukraina i juli 2014 dödades 298 personer ombord. Eftersom planet startat från Amsterdam och flera passagerare ombord var från Nederländerna blev det Nederländerna som hade ansvaret för haveriutredningen. Enligt denna sköts planet ned av en luftvärnsrobot som förts in från ryskt område och som avfyrats från separatistkontrollerat område. Ryska myndigheter har förnekat inblandning och Ryssland har med sitt veto i säkerhetsrådet stoppat en FN-tribunal om nedskjutningen.

4. Baltikum 

De baltiska staterna har rapporterat gränsincidenter och cyberkrig där Ryssland anklagas. Detta anges av Nato som ett skäl till att Nato-trupper nu stationerats i de baltiska staterna.

5. Trollfabriker och valpåverkan

Ryska aktörer anklagas i flera länder för att ha försökt påverka opinion och valkampanjer. Det gäller presidentvalet i USA, brexit-omröstningen i Storbritannien och valen i Frankrike och Tyskland. Ryska myndigheter förnekar och entydiga bevis finns inte. Men ofta finns ”rysk koppling” till servrar som skapar falska konton och sprider och förstärker missnöje med etablerade politiker och flyktingpolitik, eller bidrar till att skapa ökad förvirring och osäkerhet.

Officiella ryska medier som Russia Today och Sputnik anklagas också för att lägga sig i valrörelser.

6. Syrien

Ryska och västliga intressen bryts också i Syrien. När president Assad höll på att förlora sin maktställning under kriget i Syrien så ingrep Ryssland med kraftigt militärt stöd till Assads styrkor, med soldater och flygbombningar. Ryssland anser att de ingripit för att bekämpa terroristorganisationen IS, Islamiska staten.

USA och EU anser att Ryssland främst bombat rebeller och Assad-motståndare, inte IS-styrkor. Agerandet i Syrien har bidragit till att stärka den ömsesidiga misstron.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.

Nervgiftsattackerna i Storbritannien

Mer i ämnet