Det sägs att det är ett gott tecken mitt i allt elände när de stridande parterna talar med varandra. Nu ska EU, Ryssland, Ukraina och USA samtala om det spända läget i Ukraina.
Men redan från början är alltså förväntningarna nedtonade. President Barack Obamas presstalesman Jay Carney sade på onsdagskvällen:
– Vi förbereder aktivt nya sanktioner (ekonomiska straffåtgärder).
USA sade innan samtalen började att man skulle införa nya sanktioner mot Ryssland om samtalen inte gav något resultat.
Hotat avbryta
Det kan egentligen ses som en framgång, som den tyska regeringen verkar tycka, om samtalen överhuvudtaget äger rum – utan att avbrytas. Utvecklingen i östra Ukraina skulle kunna bli så explosiv under torsdagen att det inte går att hålla några samtal.
Ryssland har före samtalen hotat med att avbryta dem om inte den ukrainska regeringens ”anti-terrorist-aktion” i öst avbryts. Och den aktionen pågår, om än utan resultat.
Natos beslut på onsdagen att stationera mer trupper i de Nato-länder som gränsar till Ryssland är ännu ett sätt för väst att visa att man ser allvarligt på den proryska aktiviteten i östra Ukraina.
Ryssland vill sälja sin idé
Västsidan antar att detta är det tillfälle då Ryssland vill sälja in idén om ett federalt Ukraina.
Konkret betyder det att den nuvarande centralstyrningen – från huvudstaden Kiev med statens utsända guvernörer som styresmän ute i regionerna – ska ersättas av ett system med delstater som har ett vittgående frihet.
En del av de våldsamma demonstranterna i östra Ukraina kräver till och med en särskild ”syd-öst-armé”, som visserligen ska ingå i den ukrainska armén men som ändå ska ha vittgående självbestämmanderätt.
Allt detta skulle göra att Rysslands grepp om de östra provinserna skulle öka. Ukrainas regering anser att det innebär att Ukraina löses upp som stat och att de östra delarna blir en rysk intressesfär.
Översyn behövs
USA har talat om att det behövs en översyn av styrelsesättet. Också den ukrainska regeringen talar om mer decentraliserade beslut. Men man vill inte gå så långt som Ryssland väntas göra.
Dessutom kräver de proryska aktivisterna en folkomröstning om östra Ukrainas statstillhörighet. Den provisoriske ukrainske presidenten Oleksandr Turtsjinov har sagt att han är beredd att genomföra en sådan omröstning.
Men sedan skiljer sig parterna, för de proryska kräver en omröstning region för region. Och då är det möjligt att åtminstone två provinser, Donetsk och Luhansk (se kartor) skulle gå till Ryssland.
Dessa båda provinser omfattar15 procent av Ukrainas befolkning. Krim – 5 procent – är redan förlorat, åtminstone för tillfället.
Olika syn på folkomröstning
Men den ukrainska regeringen vill genomföra en omröstning över hela Ukraina. Och där finns det 17-18 procent som kallas ryssar och knappt en tredjedel av Ukrainas befolkning talar ryska till vardags.
Ännu större blir problemet med hur Ryssland och Ukraina ska tala med varandra. De kommer troligen inte göra det direkt utan via EU och USA som ombud. Ryssland anser att regeringen i Kiev är olaglig. Ryssland har krävt att väst ska upphöra med att stötta den provisoriska regeringen.
Samtidigt verkar det alltså som om nya sanktioner förbereds av väst. Denna gång som ett svar på oroligheterna i östra Ukraina.
Väst befinner sig i en svår situation: Om man i dagens läge inte vidtar några ytterligare åtgärder mot Putin finns risken att man tappar ansiktet.
EU har redan gjort konsekvensberäkningar för vad en upptrappning av sanktionerna skulle betyda för varje enskilt land. Fortfarande tycks det dock finnas en spricka mellan EU och USA. USA har mindre handel med Ryssland och är därför mindre känsligt för ryska motåtgärder, som framförallt handlar om gas och olja.