Juni i år har varit den varmaste som uppmätts och runt om i världen har lokala värmerekord slagits. Till följd av bränder som även härjat har minst 15 personer dött i norra Algeriet och i Grekland har omkring 30 000 personer evakuerats.

Gabriele Messori, professor i meteorologi vid Uppsala universitet, menar att det historiskt är ovanligt med de värmeböljor och bränder vi ser nu.

– Man har aldrig haft så stora ytor som härjats av bränder i Nordamerika och Grekland, det är ovanligt många bränder. Om man blickar framåt kanske det inte blir så ovanligt, säger han i Morgonstudion.

Klimatförändringar bakom värmeböljorna

Värmeböljorna hade varit ”nästan omöjliga” utan mänsklig påverkan på klimatet, enligt en ny studie från forskningsnätverket World Weather Attribution. Väderfenomenet El Niño har haft en viss påverkan, men studien menar att det främst är människor som påverkat klimatet. Till exempel gjorde det värmeböljan i Kina minst 50 gånger mer sannolik.

Gabriele Messori menar att vårens värmeböljor hade varit nästan omöjliga utan klimatförädringarna. Det grekiska värmerekordet var 48 grader 1977, men han säger att det alltid går att hitta historiska rekord.

– Om vi tittar på de flesta länder så har nya värmerekord slagits under de senaste åren, det blir nästan en nyhet att hitta en plats där värmerekordet var under 90- eller 80-talet.

Enligt studien kan värmeböljor bli mer frekventa i världen och ske var femte år i Kina, var tionde år i södra Europa och var femtonde  år i Nordamerika.

Bränder blir kraftigare

Det är svårt att säga om en specifik brand kan kopplas till klimatförändringar, men i ett större perspektiv går det att se att klimatförändringar underlättar stora bränder, menar Gabriele Messori. Det beror på att det gett rätt väderförhållande och mer och torrare bränsle.

– Klimatförändringarna gav bra förutsättningar för bränderna att utveckla till att bli så kraftiga och stora.