Tysklands förbundskansler Angela Merkel diskuterar med USA:s president Donald Trump vid G7-mötet. Mellan dem sitter Tunisiens president Beji Caid Essebsi. Foto: TT

Merkel missnöjd med klimatsamtal

Uppdaterad
Publicerad

USA:s president Donald Trump tänker meddela nästa vecka om landet ska följa Parisavtalet eller inte. Tysklands förbundskansler Angela Merkel anser enligt Reuters att diskussionerna om klimatavtalet varit ”väldigt otillfredsställande”.

Merkel tycker att klimatavtalet är så pass viktigt att det inte finns utrymme för några kompromisser. Hon säger att det inte finns några indikationer på om USA kommer följa Parisavtalet eller inte.

Bättre gick det i diskussionerna om G7-ländernas ståndpunkter kring protektionism. Länderna har tidigare uttryckt motstånd mot protektionism, medan Trump bland annat varit starkt kritisk mot frihandel.

Kunde inte enas

I den gemensamma slutkommunikén konstaterar G7-ledarna att de misslyckats att överbrygga meningsskiljaktigheter i klimatfrågan.

USA håller på med en översyn av sin politik om klimatförändringarna och om Parisavtalet och därför kan inte konsensus nås i de frågorna, heter det i kommunikén.

De övriga G 7-länderna bekräftar i kommunikén åter sin starka förpliktelse att snabbt omsätta Parisavtalet i praktiken.

En stridsfråga vid mötet har varit huruvida det gemensamma uttalandet skulle innehålla ett hot om att vidta ytterligare åtgärder mot regeringen i Moskva på grund av den ryska inblandningen i Ukrainakonflikten. Nu har länderna enats kring ett gemensamt uttalande om att de är redo att skärpa sanktionerna mot Ryssland, om det behövs.

”Vi påminner om att sanktionernas varaktighet är klart kopplade till Rysslands fulla genomförande av sina åtaganden i Minsköverenskommelsen och respekten för Ukrainas suveränitet. Sanktioner kan dras tillbaka när Ryssland svarar upp till sina åtaganden.”

”Men vi är också beredda att vidta ytterligare restriktiva åtgärder för att öka kostnaderna för Ryssland om så krävs.”

Överens om Syrien

Under den inledande dagen av det årliga mötet kom G7-ledarna överens om att möta extremism genom att förmå internetleverantörer och sociala medie-företag att öka sina ansträngningar för att tygla extremistiskt innehåll.

LÄS MER: Theresa May: ”Sociala medier måste ta ansvar för att stoppa terrorism”

Enighet rådde även i synen på situationen i Syrien och Libyen, liksom i Nordkorea, där gruppen är överens om att införa ytterligare sanktioner om inte den slutna diktaturen överger sitt kärnvapenprogram.

Fokus på Afrika

En av orsakerna till att Italien valde att förlägga mötet till Sicilien är att rikta uppmärksamheten mot Afrika och den ström av migranter som riskerar sitt liv när de korsar Medelhavet i jakt på ett bättre liv i Europa.

Ledarna från Tunisien, Kenya, Etiopien, Niger och Nigeria deltog i dagens diskussioner. Italien väntades trycka på för att G7-länderna ska stödja den ekonomiska utvecklingen i länderna, för att uppmuntra unga afrikaner att inte ge sig av mot Europa.

G7, The group of seven, är ett internationellt informellt forum bestående av de ekonomiska jättarna USA, Japan, Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Italien och Kanada.

G7 bildades 1975 som G6, och Kanada kom med året därpå, för att ha ett forum för att samtala kring gemensamma ekonomiska frågor.

Ländernas ledare möts årligen för att diskutera bland annat global ekonomi, internationell säkerhet och energipolitik.

Ryssland var en del av gruppen, som då kallades G8, mellan 1998 och 2014, men stängdes av efter annekteringen av Krim.

EU har också representanter vid mötet.

Källor: NE, CFR

Det globala klimatavtalet förhandlades fram i december 2015 när Frankrike stod värd för det återkommande globala klimattoppmötet. Det slår bland annat fast att den globala uppvärmningen ska begränsas till under två grader jämfört med förindustriell tid, och att de globala utsläppen snarast möjligt ska nå sin högsta nivå för att sedan minska.

Ländernas nationella klimatplaner ska uppdateras vart femte år från 2020 och globala översyner av det internationella klimatarbetet ska göras vart femte år med start 2018.

Dessutom ska världens utvecklade länder bidra med 100 miljarder dollar årligen i klimatbistånd till utvecklingsländer från 2020.

Sedan tillräckligt många länder ratificerat avtalet, däribland USA, trädde det i kraft den 4 november 2016.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

G7-mötet i Italien

Mer i ämnet