Björn Söder (SD) är ordförande i riksdagens svensk-armeniska vänförening. Foto: Tim Aro/TT

Trots UD:s påtryckning – minnesstund för folkmordet på armenier hölls i riksdagen

Uppdaterad
Publicerad

Att högtidlighålla folkmordet på armenier kan störa Natoprocessen. Det budskapet lämnade UD till Tidöpartiernas gruppledare inför en planerad minnesstund i riksdagen.

Trots UD:s påtryckning genomfördes minnesstunden som planerat.

Det var Göteborgs-Posten som i förra veckan rapporterade att den årliga minnesstunden riskerade att ställas in. Detta efter att ett direktiv gått ut till gruppledarna för KD, M och SD i riksdagen om att högtidlighållandet kan störa Natoprocessen och relationen med Turkiet. Turkiet förnekar att folkmordet har ägt rum.

Den svensk-armeniska vänskapsgruppen har representanter från alla riksdagpartier och leds av Björn Söder (SD). Söder och en anonym källa bekräftar för GP att gruppledarna fått direktivet. Enligt utrikesminister Tobias Billström (M) är det inte ett direktiv från UD men man ska ha fört dialog med riksdagsledamöter.

”Vi har däremot fört en dialog med våra moderata riksdagskolleger om huruvida de bör medverka i panelen under minnesceremonin eller inte”, uppger Billström i en skriftlig kommentar till DN.

”Beslutat att genomföra som planerat”

Minnesstunden genomfördes dock som planerat på onsdagen. SD-ledamoten Björn Söder skriver om beslutet på sin blogg:

”Det som förmodligen hade blivit en minnesstund som passerat obemärkt förbi de flesta fick enorma proportioner sedan UD sänt ut signaler till vissa partier om att man borde avhålla sig från att anordna en minnesstund”

Frågan om Sverige ska erkänna folkmordet eller inte har diskuterats under många år. Flera riksdagsledamöter har motionerat i frågan. 2010 fattade riksdagen beslut om att rikta ett tillkännagivande till regeringen om att erkänna folkmordet.

Folkmordet 1915

Under folkmordet i det Osmanska riket mördades omkring en miljon armenier och hundratusentals assyrier, syrianer, kaldéer och greker. Massmorden genomfördes på order från de styrande så kallade ungturkarna och utfördes genom tvångsdeportationer, avrättningar, massakrer och framkallad hungersnöd.

De flesta offren dödades under åren 1915-1916, men förföljelserna fortsatte fram till 1923. Det Osmanska riket tömdes i stort sett på sin kristna befolkning.

Den turkiska staten har sedan folkmordets slut aktivt förnekat det och man har, bland annat genom diplomatiska hot, försökt förmå andra länder att göra detsamma. I Turkiet är det än i dag förbjudet och straffbelagt att hävda att folkmordet har ägt rum.

Fakta: Forum för levande historia

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.