Utrikes

19-åriga Rifqa Rahman blev en hjälte bland demonstranterna efter att hon kastat tillbaka tårgaspatroner mot soldaterna. Foto: Liselotte Lindström/SVT

”När nätet fungerar igen kommer hela världen få veta”

Uppdaterad
Publicerad

I Sudan har mobilnätet varit avstängt i snart tre veckor. Enligt det styrande militärrådet är nätet ett hot mot den nationella säkerheten, men människor som bevittnat våldet säger att nätet är stängt för att förövarna inte vill att sanningen om det brutaliteten ska komma ut.

Åtminstone 158 människor dödades när demonstrationerna bröts upp med våld måndagen 3 juni. Sedan dess har mobilnätet varit nedsläckt i Sudan.

SVT:s utsända Liselotte Lindström har varit i Sudan och träffat några av dem som bevittnade våldet.

– När nätet fungerar igen kommer skandalen att nå ut till hela världen. Allt kommer att avslöjas och ingen kommer att tro sina ögon, säger 19-åriga Rifqa Rahman.

Flera av aktivisterna som ordnade demonstrationerna eller bevittnade våldet har fängslats eller gömmer sig av rädsla för att bli gripna.

– De vågar inte gå ut på grund av videofilmerna från den dagen, säger aktivisten Hagir Seid.

Bakgrund: Protesterna i Sudan

Den 19 december 2018 gav sig hundratals demonstranter ut på gatorna i Atbara och andra städer för att protestera mot en tredubbling av brödpriset efter avskaffade livsmedelssubventioner. Vid det laget hade landet redan haft underskott på bröd i tre veckor, mitt under kraftig inflation.

Protesterna spreds till huvudstaden Khartum och andra städer. Demonstranterna skanderade ”frihet, fred, rättvisa” och krävde regimens fall. Polis och militär kallades in mot demonstranterna och flera personer dödades.

Den 11 april avgick president Omar al-Bashir, som styrt Sudan sedan en militärkupp för trettio år sedan, och ersattes av en militärjunta som har sagt att den tänker sitta kvar under en övergångsperiod. Förhandlingar inleddes mellan militärrådet (TMC) och proteströrelsen, ledda av paraplyorganisationen Forces for Freedom and Change. Men förhandlingarna slog i en vägg när rörelsen krävde civilt styre och parlament, medan militären ville bevara sin majoritet i regeringen. Som svar utbröt en sittstrejk framför arméns högkvarter i Khartum.

Militären försökte vid flera tillfällen förmå demonstranterna att avbryta sin sittstrejk och sluta blockera transportvägarna till Khartum. Under maj dödades fem personer och flera skadades i samband med protesterna.

Förhandlingarna bröt samman

Den 1 maj gav Afrikanska unionen militären en tidsfrist på 60 dagar för att lämna över makten till en civil övergångsmyndighet och hotade med uteslutning om fristen inte hålls.

I slutet av maj bröt förhandlingarna mellan juntan och demonstranterna samman helt. Parterna hade kommit överens om att en treårig övergångsregering ska bli nästa steg och att den ska följas av fria demokratiska val.

Den 3 juni öppnade soldater eld mot demonstranter som deltog i sittprotesten i Khartum. Enligt läkare med kopplingar till oppositionen dödades runt 120 personer, medan myndigheterna gör gällande att det är över 60. Många kvinnor våldtogs. Förhandlingarna har inte återupptagits sedan dess, trots uppmaningar från militären.

(TT)

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.