Kobolt, koppar, nickel, zink och mangan. På världshavens bottnar finns stora mängder av de mineraler som utgör en central del i den gröna omställningen. Runtom i världen har flera satsningar inletts för att ta vara på fyndigheterna.

I täten finns Norge, där den förra regeringen lade fram ett förslag om prospektering i ett område mellan Grönland och Svalbard. Det slutgiltiga beslutet i frågan är ännu inte fattat, men även om den sittande regeringen skulle ge grönt ljus återstår mycket arbete innan gruvdriften kan bli verklighet.

– De ligger inte helt i fas med tekniken. Det är väldigt djupt på de här ställena, och de typer av mineralförekomster som finns är inte helt lätta att bara lyfta upp från havsbottnen och ta med till land för förädling, säger Anna Apler som är geolog vid Sveriges geologiska undersökning (SGU).

Kritik från miljöorganisationer

Beslutet om prospekteringen, som skulle kunna fattas redan nästa år, är inte heller helt okontroversiellt. En lång rad miljöorganisationer har vänt sig mot planerna då man anser att riskerna är för stora.

– Det man ofta pratar om är bristen på kunskap om djuphavsbottnarna. I och med undersökningar i djuphavet har man hittat nya arter hela tiden. Vad händer om man börjar gräva och tråla upp botten, förstör man då de unika miljöer som finns där? Vad händer med världshaven då? Det vet man inte riktigt, säger Anna Apler.

Andreas Bjelland Eriksen (Arbeiderpartiet) var vid tillfället för intervjun statssekreterare, men är numera klimat- och miljöminister.