Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Amerikanska styrkor på flygbasen Balad i Irak. Arkivbild. Foto: Maya Alleruzzo/AP/TT

Nya hotet från Iran: Ska straffa alla amerikaner inom räckhåll

Uppdaterad
Publicerad

Enligt uppgifter till Reuters har det skett flera attacker mot amerikanska mål i Irak under lördagskvällen, svensk tid. Det här efter att nya hot riktats mot amerikaner efter drönarattacken som dödade den iranska toppgeneralen Qassem Soleimani. Alla amerikaner inom räckhåll ska straffas, ska en befälhavare i revolutionsgardet ha sagt.

Tusentals personer slöt upp i Baghdad på lördagen i samband med en begravningskortege för Qassem Soleimani och de andra som dödades i en amerikansk drönarattack under natten mot fredagen, svensk tid.

Efter attacken som dödade den iranska toppgeneralen har hot riktats från flera håll mot USA och amerikaner.

En befälhavare inom det iranska revolutionsgardet ska ha sagt att Iran kommer att straffa alla amerikaner som är inom räckhåll för den Islamiska republiken som hämnd för att ha dödat militärgeneralen Qassem Soleimani, rapporterar Reuters och hänvisar till den iranska nyhetsbyrån Tasnim.

Hot om fartygsattacker

En annan general inom revolutionsgardet, Gholamali Abuhamzeh, varnar för attacker mot fartyg i området.

”Hormuzsundet är viktigt för väst och ett stort antal amerikanska krigsfartyg passerar där, vitala amerikanska mål i regionen har identifierats av Iran sedan lång tid tillbaka, ungefär 35 amerikanska mål i regionen såväl som Tel Aviv är inom vårt räckhåll”, säger Abuhamzeh enligt Reuters.

Oklara uppgifter om ny attack

Redan på fredagen kallade Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif USA:s agerande för ”internationell terrorism” och menade att ”USA bär ansvaret för alla konsekvenser”.
”USA:s agerande är extremt farligt och en dåraktig upptrappning”, twittrade Mohammad Javad Zarif.

Under natten mot lördagen, svensk tid, kom uppgifter om en ny amerikansk attack i Irak. Men uppgifterna har under lördagen tillbakavisats av den USA-ledda koalitionen och av irakisk militär. Det är i nuläget oklart om en ny attack har ägt rum.

Planerar motdrag

Enligt de brittiska experterna Tom Beckett och John Raine, på Internationella institutet för strategiska studier (IISS), kommer Irans gensvar troligen att ”stå i paritet med Soleimanis ikonstatus”.

– Iran kommer att planera ett motdrag, men det finns också en risk för att demonstrationer av trots och förmåga görs i sympati med, men inte organiserat av, Teheran. Särskilt från Hizbollahs och Ansarullahs sida (houthierna). De gynnades båda av Soleimanis politik. I hans frånvaro kan de ironiskt nog agera mer självständigt än de kunde ha gjort om han hade varit där för att hålla dem tillbaka, skriver de i ett mejl till SVT Nyheter.

Raketer föll nära USA:s ambassad

Vid 18-tiden svensk tid rapporterade Reuters att två Katyusha-raketer ska ha landat inne i den ”gröna zonen” i Bagdad. Detta enligt poliskällor. Raketen ska ha fallit nära USA:s ambassad men det ska inte finnas några dödsfall.

Två raketer ska även ha avfyrats mot flygbasen Balad, där USA har sina styrkor. En säkerhetskälla bekräftar attacken för den irakiska tv-kanalen Al-Somarya. Raketerna landade i närheten av den södra sidan av flygbasen. Enligt källan är skadeläget oklart.

Kort därefter kom också uppgifter om att fem personer ska ha skadats vid en granatkastar-atttack mot kvarteret Al-Jadriya i Baghdad.

Attackerna bekräftas i ett officiellt uttalande från den irakiska militären. Det är i nuläget oklart vem som ligger bakom attackerna.

Den amerikanska flygattacken – detta har hänt.

Fakta: Komplicerad grannrelation

Visa

Grannosämjan mellan det främst arabiska – och då sunnimuslimskt dominerade – Irak och det shiamuslimska främst ickearabiska Iran kulminerade i ett förödande krig 1980–1988. Konflikten inleddes när Irak anklagade Iran för att ha tagit över irakisk mark vid gränsen och dåvarande presidenten Saddam Husseins trupper invaderade Iran.

Efter att Hussein störtats genom den USA-ledda invasionen 2003 följde en våldsam konflikt mellan främst sunni- och shiamuslimska grupper i landet. Den sunnijihadistiska terrorrörelsen IS hade under några år kontroll över delar av Irak men är i dag i stort sett besegrad.

Samtidigt växte de irakiska shiiternas politiska inflytande efter Saddam Husseins fall, vilket medförde närmare relationer mellan Bagdad och Teheran. De diplomatiska förbindelserna återupptogs i full skala hösten 2004.

Källor: CIA World Factbook, Landguiden/UI

Av: TT

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Konflikten mellan USA och Iran

Mer i ämnet