Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör Stefan Axelsson berätta om hur proxyservrar hjälper människor i Iran att kommunicera med omvärlden. Foto: Julien Warand/EPA/TT & SVT

Civila för digitalt krig mot Irans regim: ”Kan göra stor skillnad”

Uppdaterad
Publicerad

I cyberkampen mot censur och slutna regimer ansluter sig nu privatpersoner till det digitala kriget. Nu uppmuntrar krypterade chattappen Signal och internetbrowsern Tor människor världen över att skapa egna proxylösningar för att hjälpa människor i Iran att kommunicera med omvärlden efter att regimen stängt av deras internet.

– Den här typen av lösningar gör att slutna regimer inte längre kan kontrollera sitt narrativ, säger Stefan Axelsson, professor i digital forensik och cybersäkerhet.

Efter att 22-åriga Mahsa Amini gripits av den iranska sedlighetspolisen och dött efter hårda slag mot huvudet har landets befolkning svarat med en omfattande protestvåg. Den iranska regimen kontrade snabbt med att strypa internetåtkomsten i landet, ett vanligt tilltag i regioner som styrs av diktatoriska regimer.  

Nu ansluter sig intresseorganisationer, privatpersoner, hackergrupper och internetföretag som ägnar sig åt cybermotstånd till protesterna. De uppmanar framförallt människor att själva delta genom att installera så kallade proxyservrar eller snöflinge-proxys. Det senare är ett webbläsartillägg som personer som censureras kan använda för att komma åt internet. 

Hur vanliga är sådana här snöflinge-proxys nu i Iran?

– Hur många som använder vet vi inte riktigt för det är information som man inte gärna släpper. Men man ska också komma ihåg att det stora problemet just nu är den begränsade internetåtkomsten, säger Stefan Axelsson.

Hur stora problem ställer cyberkrigföring till med för regimer som Iran?

– Det är destabliserande, av det skäl att det är verksamhet man kan hålla på med utan att behöva erkänna vem man är.

Privatpersoner engagerar sig i kampen 

Snöflinge-proxyn är skapad av Tor-projektet som är känt för att ha tillverkat browsern “Tor”, en gratis programvara med öppen källkod som hjälper användare att vara anonyma online. Just nu är browsern den mest nedladdade appen i Google Play market i Iran tillsammans med en mängd VPN-appar och hjälpmedel för att kringgå landets censur.

Illustrationen visar hur information leds om mellan servrar när en användare installerar webbtilläget "snöflinga". Foto: Foto: Tor Project

Även den populära krypterade chattappen Signal uppmuntrar nu användare att sätta upp egna proxyservrar som kan hjälpa den iranska befolkningen att kommunicera med omvärlden. 

Finns det några baksidor med den här typen av initiativ?

– Baksidan med Tor är att det plötsligt blir väldigt lätt att göra olagliga handlingar då man är anonym – om man skulle vilja det, säger Axelsson.

Hackergruppen: Irans folk står inte ensamma

Nyligen anslöt sig hackergruppen Anonymous till protesterna i en operation som de kallar ”OpIran”. Nu har de lagt ut en film där de hotar den iranska regimen med att ansluta sig till kampen för att förstöra landets online-infrastruktur. Gruppen har även meddelat att man hackat det iranska parlamentets databas och lagt ut privata telefonnummer till landets lagstiftare. Man ska även ha hackat över 300 övervakningskameror och flera statsägda nyhetskanaler.

Vad har den här typen av grupper för möjlighet att påverka eller avsätta diktatoriska regimer? 

– Det kan göra stor skillnad om man kommer åt rätt insider. Jag säger bara Edward Snowden.

En så kallad “snöflinga” är ett webbläsartilläg som släppts av Tor-projektet. Personer som censureras kan använda sig av en snöflinga för att komma åt internet genom dig. Enkelt förklarat gör snöflinge-tillägget din browser till en proxyserver och gör att censurerade användare kan gå via dig för att komma åt icke-censurerade delar av internt och ladda ner censurerade appar.  

Idéen bygger på Tor-projektets “bryggsystem” där en samling servrar bollar trafik mellan varandra för att anonymisera användares riktiga plats. Deras snöflinga är deras senaste projekt för att hindra slutna regimer från att blockera deras servrar.  

Att de blir svåra att blockera beror helt enkelt på att en snöflinga gör att proxyservrarna, och informationen som sänds mellan dem, är i ständig rörelse och de blir därför omöjliga att blockera. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Protesterna i Iran

Mer i ämnet