Ryska Nordflottans atomubåt Severodvinsk med kapacitet för kryssningsroboten Kalibr som kan utrustas med kärnstridsspets. Arkivbild mars 2018. Foto: Rysslands försvarsministeriumVisa alla (3)
Visa alla (3)

Ryssland testade att avfyra kryssningsrobot från atomubåt i hamn nära norska gränsen

Uppdaterad
Publicerad

En rysk atomubåt avfyrade en kryssningsrobot när ubåten var förtöjd vid kajen, enligt uppgifter i norska tidningen i Barents Observer. Enligt en Rysslandsforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) är uppgifterna i linje med att Rysslands väpnade styrkor har högre beredskap och mycket kortare förberedelsetid till insats, samtidigt som vapnen med hög precision blivit fler.

En av ryska Nordflottans nyaste atomubåtar ”Severodvinsk” har avfyrat en kryssningsrobot utan att lämna hamn, rapporterar norska tidningen Barents Observer och hänvisar till uppgifter i den ryska tidningen Izvestia.

Det uppges vara första gången som en atomdriven ubåt avfyrat en kryssningsrobot när den varit förtöjd vid kajen till en marinbas. Ubåten ska ha varit ankrad i sin hemmabas Zapadnaya Litsa som är belägen 60 kilometer från norska gränsen på Kolahalvön.

Kortare insatstider

Enligt forskare på Totalförsvarets forskningsinsititut (FOI) är uppgifterna i linje med vad Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu sa i ett anförande den 11 mars 2019 inför försvarsutskottet i Rysslands parlament Duman.

Han hävdade att föreberedelsetiden inför insats med precisionsvapen med lång räckvidd ska ha blivit mycket kortare sedan 2013.

– Försvarsminister Sjojgu sa att tiden för förberedelser inför insats har minskat från cirka en och en halv månad till tre timmar, säger Fredrik Westerlund, Rysslandsexpert på FOI.

Dessutom har Ryssland ökat antalet kryssningsrobotar kraftigt.

– Sjojgu uppgav att antalet kryssningsrobotar med hög precision hade ökat mer än 30 gånger sedan 2013, uppger Fredrik Westerlund.

Kryssningsrobotar kan anfalla på låg höjd och från ett oväntat håll, och kan ledas hela vägen till målet. Robotarna mot mål på land har ofta längre räckvidd än de mot mål till sjöss.

Ryska kryssningsroboten Kalibr har olika räckvidder beroende på om de ska ledas mot fasta mål på land eller rörliga mål till havs. Foto: SVT Design

Når mellan 660 och 1 500 km

Enligt Izvetsia och Barents Observer var det en version av kryssningsroboten Kalibr som testades. Räckvidden för den version av Kalibr (3M54) som är avsedd för mål till sjöss är 660 kilometer, enligt FOI.

Räckvidden för Kalibr (3M14) som är avsedd för mål på marken är mycket längre – upp till 1 500 kilometer när den avfyras från en ubåt, enligt FOI.

Det är oklart vilken version av Kalibr som avfyrades från ubåten. Det är också oklart om ubåten var i undervattensläge, vilket är det normala då en ubåt avfyrar kryssningsrobotar.

Robotsystemet Kalibr kan utrustas med både konventionell stridsspets och kärnstridsspets, enligt FOI.

Ryska atomubåten Severodvinsk vid ett tidigare test av Kalibr kryssningsrobot i Barents hav i augusti 2018. Foto: Rysslands försvarsministerium

Testad i Syrien

Ryssland har testat Kalibr medeldistansrobotar mot mål i kriget i Syrien. Robotarna avfyrades från ryska Kilo-ubåtar i undervattensläge och från ytfartyg i Medelhavet.

Enligt det så kallade INF-avtalet (Intermediate-Range Nuclear Forces) som slöts mellan Sovjetunionen och USA 1987 är alla markbaserade medeldistansrobotar med räckvidder mellan 500 och 5 500 kilometer förbjudna.

Det innebär att om medeldistansroboten Kalibr vore baserad på land så skulle den vara förbjuden.

Tillåtna till havs

Sjöbaserade medeldistansrobotar som ryska Kalibr och amerikanska Tomahawk omfattas inte av INF-avtalet.

Nyligen meddelade USA att de skulle dra sig ur avtalet. Dagen därpå meddelande Ryssland att även de skulle dra sig ur avtalet, som beskrivs som en grundpelare för nedrustningen av kärnvapen i Europa.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer