Fyrabarnsmamman Sharonda Rhodes gjorde sig i ordning för att bege sig till nattjobbet som mentalskötare. Hon väntade bara på att äldste sonen Markel skulle komma hem.
Men när telefonen ringde den kvällen i mitten på mars fick hon det värsta besked en förälder kan få. Hennes son hade blivit skjuten. Hon måste skynda sig till sjukhuset.
”Jag ville kyssa hans ansikte en sista gång, men det gick inte”
När hon kom dit sa läkaren att hon bara skulle få se honom på avstånd genom en glasruta:
– De hade skjutit mitt lilla barn sex gånger. Sex gånger och två gånger ansiktet. Jag ville kyssa hans ansikte en sista gång, men det gick inte, säger Sharonda och gråter.
Markel blev bara 19 år.
– Han var verkligen mammas pojke. Han var snäll, charmig, ibland väldigt bestämd och mycket intresserad av kläder och mode.
Vände strul till ambition
Markel hoppade av skolan förra året, efter en kort period av tonårsstrul. Han hade åkt fast för en mindre stöld, men slapp straff, men så i höstas bestämde han sig för att gå färdigt skolan.
Hans lärare beskriver en ambitiös och målinriktad ung man som verkligen hade bestämt sig för att lyckas.
LÄS MER: Växande klassklyftor i Baltimore
I en skoluppgift kort innan han mördades skrev Markel om vad han uppskattade mest i livet och vad han var tacksam för:
”Jag är lycklig att jag lever och är frisk. Främst är jag tacksam för att ha blivit född. Jag har sådan tur som har ett hem, mat att äta och en säng att sova i. Jag har tur som inte blivit ett av de unga offren, en del av de höga dödstalen i min stad.”
Ingen vet varför han sköts
Nu är Markel en del av den statistiken. Han sköts ihjäl när han var ute på kvällen med sina kompisar. De berättar att han just skulle stoppa en taxi för att åka hem när de många skotten plötsligt avlossades.
LÄS MER: Här avslöjas Baltimorepolisen med att placera ut knark
Ingen vet varför han sköts. Hans mamma är övertygad om att den som dödade hennes son tog fel person. Polisen har ingen misstänkt och sannolikheten för att de någonsin löser mordet är liten.
– Jag har ett hat och en ilska nu. Jag kunde inte skydda min son. Jag kunde inte rädda honom.
”Jag älskar Baltimore, men Baltimore älskar inte oss”
Markel var den fjärde eleven på sin skola att skjutas ihjäl inom loppet av ett halvår. Sharonda säger att respekten för Gud och för människoliv har gått förlorad i Baltimore.
– Nu vill jag ta mina barn och flytta från den här staden. Jag vill att de ska få växa upp där det finns bibliotek, lekplatser och vackra hus. Jag älskar Baltimore, men Baltimore älskar inte oss.