När terrorgruppen IS för tre och ett halvt år sedan utropade sitt islamiska ”kalifat” i delar av Syrien och Irak strömmade anhängare från andra länder till gruppens territorier. Men nu, när gruppens rike grusats och dess segrar vänts till nederlag, har många av de tillresta extremisterna lagt benen på ryggen och flytt.
En del av dem har dödats och andra fångats in, men många har hamnat i läger i kurdiskt kontrollerade norra Syrien. Manliga IS-medlemmar har tagits åt sidan i mer formell fångenskap. Kvinnor och barn å sin sida lever nu i flyktingläger på ungefär samma villkor som andra flyktingar, förutom att utlänningarna överlag inte tillåts lämna dem.
Cirka 800 IS-familjer lever nu i fyra olika läger i norra Syrien, berättar Nadim Houry från människorättsgruppen Human Rights Watch (HRW). Han är chef för HRW:s rapportering kring terrorism och antiterror-verksamhet. Antalet skiftar när nya familjer strömmar till eller syriska familjer lämnar lägren.
Träffade en svenska
Houry har träffat kvinnor som säger sig komma från uppemot 40 olika länder: Tyskland, Frankrike, Storbritannien – och även Sverige.
– Det var en kvinna där med sina barn som sade sig vara svenska, säger Houry.
Lokala myndigheter uppger att det finns flera svenska familjer där, men Houry betonar att han inte talat med alla kvinnor på plats och inte var där för att samla in information om enskilda kvinnors öden – eller eventuella brott.
SVT Nyheter har varit i kontakt med svenska utrikesdepartementet och Säpo, som inte säger sig ha några uppgifter om svenskar i lägrena.
Förhördes på plats
IS-kvinnorna har i regel förhörts av de kurdiskt ledda SDF-styrkorna som USA och andra västländer stöder, och som är den dominerande militärmakten i de kurdiskt kontrollerade områdena. En del av dem har också förhörts av amerikaner, säger Nadim Houry.
En del av kvinnorna har uppgett att de slagits eller behandlats illa i samband med att de omhändertagits eller förhörts. Det säger sig Houry inte ha sett några tecken på, däremot är levnadsvillkoren mycket enkla.
Fast i limbo
Det större problemet är att kvinnorna och särskilt barnen, varav många är födda i Syrien under kriget, hamnat i en sorts limbo.
De kurdiska myndigheterna har inte möjlighet eller avsikt att ställa IS-fångar inför rätta – varken kvinnor eller män som kan ha stridit. De vill i stället att länderna de flyttade från tar tillbaka dem. Det är också något kurdiska sidan lobbade för vid ett besök i Stockholm förra veckan.
– Det är ett stort problem för oss, vi vet inte själva vad vi ska göra med fångarna. Men enligt vår grundlag får de inte avrättas, så de kommer väl att bli kvar, sade kurdiska befälhavaren Nasrin Abdullah till TT vid sitt besök.
– Vi kan inte bara släppa dem, då blir de ett globalt hot för oss alla i världen.