Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Trumps argument mot klimatavtalet punkt för punkt – och hur de stämmer med verkligheten

Så mycket kostar de gröna klimatfonderna USA

Nu granskas president Trumps argument för att lämna klimatavtalet. Trump hävdade att USA missgynnas av avtalet och beskyllde andra länder för att inte bidra med pengar till den gröna klimatfonden och för att vilja bygga ut den miljöförstörande kolkraften.

President Donald Trump hävdade i sitt tal att USA straffas av Parisavtalet och ger andra länder fördelar. Han hävdade att Kina och Indien kan fortsätta att bygga ut sin kolkraft medan USA, enligt klimatavtalet, inte tillåts att göra det. 

Påstående 1

Trump: ”Kina kommer att tillåtas att bygga ytterligare hundratals kolkraftverk. Så, vi kan inte bygga kraftverken men de kan, enligt detta avtal.”

Fakta:

Klimatavtalet reglerar inte vilka åtgärder som ska vidtas. Enligt klimatavtalet ska varje land redovisa hur mycket man ska minska sina utsläpp av koldioxid och vad man ska göra för att uppnå målet. Inget hindrar USA eller andra länder från att bygga kolkraftverk.

I januari förklarade Kina att man stoppar planer på att bygga 100 nya kolkraftverk.

Kina har minskat sin kolanvändning tre år i rad. Enligt Climate Action Tracker, som består av tre forskargrupper, ”har utsläppen av koldioxid i Kina nått sin kulmen mer än ett decennium före Kinas mål enligt Parisavtalet.”

Kina har lovat att öka sin andel av icke-fossila bränslen till 20 procent till 2030.

Men enligt forskarna på Climate Action Tracker är Kinas mål inte ”ambitiösa nog för att minska temperaturen under 2 grader.”

LÄS MER: USA lämnar Parisavtalet

Kommentar av SVT Nyheters kommentator och klimatexpert Erika Bjerström:

– Vad Donald Trump förtiger är att USA är det land som står för den mest koldioxidintensiva energikonsumtionen. En amerikan svarar för 16 ton koldioxidutsläpp per person och år. Utsläppen från Kina är sju ton per person och år. I Indien är motsvarande siffra två ton.

Kina och Indien, som Trump valt till måltavla, är länder som inte har någon historisk skuld till klimatförändringarna. Det är den skulden som rika länder som USA och Västeuropa har tagit på sig och hade det inte skett hade det aldrig blivit ett avtal.

LÄS MER: Detta innebär klimatavtalet – punkt för punkt

President Trump hävdade att Parisavtalet handikappar USA:s ekonomi och stärker några av de länder i världen som släpper ut mest koldioxid.

Bilden är ett montage. Den 1 juni sa Trump att USA ska dra sig ur Parisavtalet, och illustrerade temperaturförändringen mellan två fingrar. Samma dag hölls senare en demonstration mot beskedet utanför Vita huset. Foto: TT

Påstående 2

Trump: ”Kina kommer att kunna öka dessa utsläpp under ett förbluffande antal år – 13. De kan göra vad de vill i 13 år. Inte vi. Indien villkorar sin medverkan med att ta emot miljarder och miljarder och miljarder av dollar i utländskt stöd från rika länder. ”

” Indien kommer att tillåtas att fördubbla sin kolproduktion till 2020. Betänk detta. Indien kan fördubbla sin kolproduktion. Vi förväntas lägga ner vår. ”

LÄS MER: Analys: USA har redan övergett Parisavtalet

Fakta:

Parisavtalet reglerar inte kolproduktionen. Varje land sätter sina egna mål för minskning av utsläpp och ska avrapportera hur arbetet med målen framskrider.

Indiens största kolproducent, statliga Coal India, redovisar i en artikel 2015 i den dagliga finanstidningen Economic Times, planer på att fördubbla sin kolproduktion till 2020.

Kina lovar enligt avtalet att minska sina utsläpp med 60-65 procent jämfört med 2005 års nivåer till 2030.

Indien har förbundit sig enligt avtalet att minska utsläppen mellan 33 och 35 procent från 2005 års nivåer till år 2030.

Båda länderna vidtar åtgärder för att uppnå sina mål. Indien investerar i solenergi och även Kina investerar i förnybar energi.

Kommentar Erika Bjerström:

– 70 procent av USA:s enorma elkonsumtion kommer från olja och kol, bara 1,7 procent från vindkraft. USA:s bidrag till klimatförändringarna är ofantligt stort. Om USA fortsätter sina utsläpp kommer landet ensamt att stå för 0,3 graders uppvärmning av planeten vid slutet av sekelskiftet, enligt forskare.

– Kinas ledning har på senare år gjort en u-sväng i sitt klimatengagemang och har minskat sina utsläpp tre år i rad. Kina har enorma miljöproblem och Kinas ledare har identifierat klimatförändringarna som det enskilt största hotet mot målet att lyfta befolkningen ur fattigdom. Allt talar för att de kommer att försöka minska sina utsläpp.

LÄS MER: Analys: ”Kan komma tusentals klimatflyktingar till Europa”

Påstående 3

Trump: ”Den gröna klimatfonden skulle troligen vilja att USA förbinder sig att bidra med tiotals miljarder dollar, varav USA redan lämnat över en miljard.”

”Så vi ska betala miljarder och miljarder och miljarder av dollar och vi är redan långt före alla andra. Många av de andra länderna har inte betalat någonting och många kommer aldrig att betala ett öre.”

Fakta:

USA har betalat 500 miljoner dollar till den gröna klimatfonden. Tre dagar innan Barack Obama lämnade över presidentposten till Donald Trump fördes pengarna över till fonden.

42 länder har lovat att betala 9,7 miljarder dollar till klimatfonden. Sverige är den största bidragsgivaren räknat per invånare med 581 miljoner dollar, eller 59 dollar per invånare.

USA har lovat att betala 3 miljarder dollar, vilket är 9 dollar per invånare.

Kommentar av Erika Bjerström:

– Här har Donald Trump en poäng. Väldigt lite pengar har kommit in till fonden. FN:s institutioner har svårt att hitta hållbara projekt som kan hjälpa till exempel Indien att minska sina utsläpp. Pengarna behövs också för att länder i Afrika ska kunna anpassas till redan pågående klimatförändringar.

– Det finns konkreta saker att göra, som att plantera mangroveskogar mot översvämningar som uppstår när havsnivåerna stiger. Men här finns många lönsamma investeringar för näringslivet att satsa på. Klimatanpassade insatser måste inte alltid finansieras av bistånd.  

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

USA lämnar klimatavtalet

Mer i ämnet