Inget var viktigare för Joe Biden än att bekämpa pandemin. Vetenskapen placerades återigen i centrum och långt ifrån Trumps yviga utspel skulle förtroendet byggas upp kring en intensiv vaccinationskampanj. USA var nästan snabbast i världen med att rulla ut vaccinationerna och Biden lovade självsäkert att redan vid nationaldagen, den 4 juli, skulle 70 procent av alla vuxna vara vaccinerade med minst en dos. Men det kom att dröja mycket långt längre än så.
Under sin första tid har han, precis som Donald Trump, gjort pandemin och vaccinationerna till en väldigt politiskt laddad fråga, som ökat motsättningarna och därmed fått stora grupper att ännu mer ta avstånd från att skydda sig.
Skulle skapa trygghet
Under hela den dramatiska valrörelsen var Joe Bidens strategi tydlig. Han kandiderade på att inte vara Donald Trump. Istället skulle han stå för en förutsägbar politik som syftade till att skapa trygghet och värna om de mänskliga rättigheterna – inte bara i USA utan också i resten av världen och framför allt bland landets allierade.
Men Bidens slogan ”America is back” ekar numer alltmer likt Trumps ”America first”. Tillbakadragandet från Afghanistan gjordes visserligen av politiska skäl, inte militärstrategiska. Men när USA hastigt fyllde sina militärfordon och begav sig mot Kabuls flygplats påminde reträtten om Trump och den nyckfullhet som präglade hans ledarskap. Visserligen var utträdet välkänt, men tidpunkten kom som en kalldusch för Afghanistans svaga regering, de omotiverade militära styrkorna, och inte minst för USA:s allierade.
Detsamma gällde den plötsligt annonserade militäralliansen mellan Washington, London och Sydney som helt tog Frankrike på sängen och fått Europa att fundera över vilken långsiktig partner USA egentligen utgör. Världens länder måste ta ställning till det nya ”America first”.
Migrationspolitik som liknar Trumps
Eländet längs den södra gränsen mot Mexiko har påverkat många presidenter. Men Joe Biden utlovade ett nytt ledarskap, en humanitär migrationspolitik med möjligheter för illegala att bli fullvärdiga medborgare. Trumps stängda gräns och murbygget skulle avslutas. Resultatet har blivit ett kaos, där migranter tolkat den nye presidentens ord som att det är fritt fram att röra sig mot gränsen, korsa floden Rio Grande och börja ett nytt liv i väst.
Trump tvingade migranterna tillbaka till ovärdiga, jättelika läger på den andra sidan gränsen. Bidens verklighet kom att bli minst lika skakande. Nu har vi sett tiotusentals haitier slå läger under gränsbron i Del Rio i Texas och bilder visar poliser som med hästar attackerar migranter. Dessutom ligger Bidens förslag om en förändrad migrationslagstiftning djupfryst i kongressen.
Bidens humör har skiftat
Visst är Biden och Trump två politiker med vitt skilda värderingar och personligheter. Politiken styrs inte längre via twitter och vardagen är mer förutsägbar, men nationen är inte på lång väg nära att ”läka”. Polariseringen djupnar och när Joe Biden talade till nationen för att förklara det kaotiska utträdet från Afghanistan var det en frustrerad president som kände sig missförstådd som vi lyssnade till. Likt Trump backade Biden heller inte en millimeter från sina beslut och skyllde det mesta av misslyckandet på andra och sin företrädare. Trumps politik bygger på konfrontation som motiverat nya väljargrupper. Biden är en mer resonerande ledare, vars vägval de tio första månaderna ökat klyftan inom det egna partiet.
Att jämföras med den politiker som Biden under den första presidentdebatten kallade för ”clown” berättar en hel del Joe Bidens utsatta läge.
Se mer om likheterna mellan Joe Bidens och Donald Trumps politik i Utrikesbyrån: Lill-Trump på SVT Play.