I augusti i år genomförde Burmas starke man, presidenten och före detta generalen Thein Sein en nattlig kupp mot sitt eget regeringsparti. Ledaren Schwee Mann avlägsnades. Han har betecknats som en alltför reformvillig politiker. Det hända visar att trots demokratiseringstendenser är Burma inte en demokrati.
Det spekulerades i att kuppen betyder att Thein Sein vill kandidera till posten som president en gång till. Kuppen sågs som en kamp mellan reformvänner och militära krafter som vill behålla makten över landet även om man genomför vissa reformer.
Vill bli president
Schwee Mann nämndes tidigare som möjlig ny president i kommande val och han hade uttalat sig för ett nära samarbete med fredspristagaren Aung San Suu Kyi.
Suu Kyi anser att hon ska bli president – men hindras av en författningsklausul som säger att ingen får bli president som har make/maka eller barn som har utländskt medborgarskap. Schwee Mann ska ha varit för att ändra denna regel.
Alltsammans är exempel på att Burma inte är demokratiskt. (Se faktaruta nedan.) Samtidigt har landet skördat beröm för den utveckling som inleddes 2010-11. Suu Kyi kritiserade militären i slutet av 2014 och menade att det på ett par år inte skett någon ytterligare demokratisk utveckling.
Oppositionen bojkottade
Militären tog makten 1962 och behöll den i nära femtio år fram till 2010-11. Under den tiden utkämpades – och utkämpas fortfarande – en rad strider med mer än ett dussin separatistiska grupper som håller delar av landet ockuperat.
Ett val 2010 bojkottades av oppositionen. Det var första valet sedan 1990. Man förväntade sig inga förändringar, militären dominerade i praktiken parlamentet. Men när generalen Thein Sein valdes till president våren 2011 blev tonen mjukare från regimen, fast han suttit som militärregimens premiärminister sedan 2007.
En formellt civil regim – med militären bakom sig – ersatte en ren militärregering.
Bara ett par månader senare kunde fredspristagaren Aung San Suu Kyi hålla möten inför stora folkmassor. Hon och Thein Sein träffades personligen.
Omvärlden häpnade
En rad reformer genomfördes för att minska statens styrning av ekonomin, privatisering genomfördes, hinder för utländska investeringar togs bort.
Man lättade på mediekontrollen, politiska fångar frigavs och fackföreningar tilläts.
Ett omtvistat dammbygge som skulle producera energi åt Kina avbröts, ett tecken på att regimen var lyhörd för opinionen.
Omvärlden häpnade över förändringarna. EU, USA och Japan lättade på sina ekonomiska straffåtgärder (sanktioner). Thein Sein togs emot i Vita huset. Obama har besökt Burma två gånger.
Aung San Suu Kyi valdes in i parlamentet 2012 sedan en lag som förbjöd henne att kandidera hade upphävts. Hennes parti Nationella förbundet för demokrati (NLD) segrade i 43 av de 46 valkretsar där fyllnadsval genomfördes, av vilka 40 var platser till parlamentets underhus.
Militären får en fjärdedel
Alla politiska fångar har inte släppts, människorättsorganisationer säger att man fortsätter fängsla människor av politiska skäl.
Osäkerheten är stor hur långt Thein Sein kan tänkas gå. Militären behåller kontrollen över parlamentet genom en lag som ger den 25 procent av rösterna och därmed en spärrminoritet som kan stoppa författningsändringar – vilket i klarspråk betyder att militären kan hindra de flesta beslut.
Eftersom militären startat ett eget parti som också ställer upp kan militären räkna med stor makt i parlamentet. Det har sagts att Aung San Suu Kyis parti skulle behöva vinna två tredjedelar av rösterna för att få majoritet.
Fotnot: Enligt Mediespråksgruppen som är ett gemensamt organ för massmedier i Sverige heter landet Burma. Det är militärdiktaturen som kallar landet Myanmar, medan oppositionen kallar det Burma.