Det är inte bara valet till riksdag, kommun och landsting som avgörs i dag. I Göteborg ska invånarna folkomrösta om huruvida trängselskatten ska fortsätta efter valet.
Det var riksdagen som 2012 slutgiltigt tog beslutet att trängselskatten skulle införas, efter ett kommunbeslut två år tidigare. Den började gälla första januari 2013. Redan under hösten 2012 startade ett folkinitiativ som krävde att det skulle hållas en folkomröstning om trängselskatten.
Drygt ett år senare – efter att nästan 50.000 godkända röster samlats in – gick förslaget om en folkomröstning igenom. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet kämpade emot en folkomröstning, men Moderaterna, Sverigedemokraterna och Vägvalet sade ja.
Borg: Rösta ja
Finansminister Anders Borg (M) vädjade i våras till göteborgarna att rösta ja till trängselskatten. Röstar man nej till trängselskatten riskerar Göteborg att gå miste om de stora satsningar på infrastruktur som planerats, varnade han.
– Tränselskatten är en logisk del av en finansiering av en utbyggnad i våra storstadsregioner, så i både Göteborg och Stockholm är det här en viktig del i tillväxtpolitiken. Jag skulle verkligen rekommendera att folk röstar ja i den här omröstningen, sade Borg till Göteborgs-Posten i mars.
”Skatten är orättvis”
I Göteborg är det ett lokalt parti, Vägvalet, som hårdast driver opinion mot trängselskatten. Partiet i bildades 2010 ur ett upprop mot avgiften och fick drygt fem procent av rösterna i kommunvalet det året. I år ställer partiet även upp i riksdagen.
– Skatten är orättvis. Den drabbar olika beroende på var man bor och den slår olika hårt mot hög- och låginkomsttagare. Vi är också emot Västlänken, som har lyfts in i paketet för att legitimera trängselskatten. Vi anser att det är ett samhällsekonomiskt olönsamt projekt, säger Vägvalets partiledare Theo Papaioannou.
”Fel signal till politikerna”
Partiet är skarpt kritiskt till att beslutet om trängselskatten togs i riksdagen, utan en folkomröstning.
– Röstar vi ja nu skickar vi en signal till politikerna att det är okej att fatta beslut på det här sättet. Då öppnar vi en dörr för att man tar beslut som inte är väl förankrade hos befolkningen, säger Papioannou.