Det är gott om EU-kandidater som vill arbeta för stora frågor som klimat, frihandel, jobb, djurskydd och mänskliga rättigheter, visar en genomgång av svaren i SVT:s valkompass. Kandidaterna har getts chansen att fritt välja tre frågor som de tycker är viktigast.
Men många har också tagit tillfället i akt att välja mer specifika och ovanliga svar. Att jobba för frågor som ingen annan har kan vara en möjlighet att sticka ut för de som står en bit ner på listorna. I valen 2004 och 2009 personröstade 59 procent av väljarna, att jämföra med 25 procent i senaste riksdagsvalet. 13 av de 18 kandidater som valdes in i EU-parlamentet 2009 gjorde det med hjälp av personkryss.
Funktionshindrades rättigheter
Vasiliki Papayannis, nummer 21 på Vänsterpartiets lista, har angett Rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som sin viktigaste fråga. Det är hon ensam om av de drygt 260 kandidater som deltar i Kompassen.
– Jag har ett barn med särskilda behov, därav mitt intresse. Mitt mål är att få till kommunikation länderna emellan och jobba aktivt för att ge människor med funktionshinder möjlighet att leva och arbeta så gott som möjligt oavsett var man bor.
Att bli förälder till ett barn med funktionshinder har gett inblick i en värld med många brister, där föräldrarna tvingas föra en ständig kamp för sitt barns rättigheter. Samtidigt är hon glad för de sociala trygghetssystemen i Sverige, säger hon.
– Jag växte upp i Grekland och där får föräldrar klara det mesta själva. Det har blivit ännu tuffare efter finanskrisen.
Företagande och landsbygd
Roger Tuomas, 12 på Moderaternas valsedel, vill driva frågor som stärker Norra Sveriges företags konkurrenskraft. Det finns ytterligare fyra kandidater som listar landsbygdsfrågor, men Roger Tuomas är den enda kandidaten som lyfter fram förutsättningarna i den region han kommer från.
– Jag bor på landsbygden men jag tänker inte som andra när vi pratar om landsbygdfrågor. Landsbygden kan inte leva på konstgjord andning, vi måste utnyttja det som finns, säger han.
Ett sätt att bygga kompetens och konkurrenskraft hos norrländska företag är att bli bättre på att nyttja aktuell forskning, tycker Roger Tuomas som vill bygga broar mellan universiteten och näringslivet.
– Hela EU lider av bekymret att man har för dålig koppling mellan de pengar man satsar på forskning och att få ut resultat av det. Jag vill se en bättre redovisning av var pengarna går och sätta in styrmedel så att pengarna går till sådant som kan användas i industrin, säger han.
Esperanto som förenande språks
Tomas Frejarö, 25 på Miljöpartiets valsedel, vill driva frågan om att göra Esperanto till ett brospråk vid tolkningar och översättningar inom EU.
– Jag vill starta en debatt om språkfrågan. Europa befinner sig i dag i samma situation som på slutet av 1800-talet när esperanto skapades, med mycket främlingsfientlighet som beror på oförståelse. Dessutom kostar tolknings- och översättningsapparaten mycket pengar.
I Sverige är det självklart med engelska som andraspråk men så är det inte alls i andra länder, säger han.
– I Frankrike och Tyskland finns det till och med speciella esperantopartier. Engelska är inget bra brospråk, det ser alla som översätter med Google translate.
Tomas Frejarö sticker också ut genom att vara en av fem kandidater som lyfter fram hbtq-personers rättigheter.
– Jag vill jobba för att få bort all diskriminerande lagstiftning inom EU. I dag används minoriteter som en kontrabild för att skapa ett vi, som Putin gör i Ryssland. EU bör tvinga länder att respektera mänskliga rättigheter. Rätten att bilda familj finns till exempel inskriven bland FN:s mänskliga rättigheter, men det är förbjudet i många länder.