Foto: ScanpixVisa alla (2)
Visa alla (2)

Hur blev det så våldsamt?

Publicerad

Den tidiga medeltida fotbollen påminde mer om dagens huliganism än dagens fotbollssport. Supportervåld har funnits ända sedan fotbollsklubbarna utvecklades i slutet av 1800-talet. Men då var våldet spontant och ofta riktat mot domarna på plan. Idag har det lämnat arenan och sporten bakom sig, enligt svensk idrottsforskare.

Efter tragedin med den 43-årige fotbollssupporten som igår misshandlades till döds i Helsingborg, kan man undra hur supportervåldet egentligen kunnat gå så långt.

Torbjörn Andersson, lektor i idrottshistoria vid Malmö högskola, som forskat på just fotbollens historia, är inte förvånad över det som hänt:

– Nej, det är bara en slump att det inte skett fler dödsfall tidigare i Sverige, säger han.

Fotbollsvåldets historia

Fotboll som anses vara världens mest populära sport, började lika blodigt som dess supporterkultur numera har utvecklats till.

Det var i England under medeltiden, som den moderna formen av fotboll tog form, då två grupper som var rivaler i samhället möttes i en stad och försökte få en boll genom varsin port. Då var det mesta tillåtet; fylla, öppna slagsmål med brutna ben var inte ovanligt och myndigheterna försökte ständigt avbryta spelen.

– Den tidiga fotbollen påminde mer om dagens huliganslagsmål än dagens fotboll, säger Torbjörn Andersson.

Klubblagen skapar supporters

Supporterkulturen började utvecklas först i slutet av 1800-talet när olika klubblag bildades och fotboll blev en professionell sport. Redan från början förekom våldsamheter bland supportrarna. Men skillnaden var att supportrarna från början inte slogs mot varandra, våldet var uteslutande riktat mot det som skedde på planen enligt idrottshistoriker Torbjörn Andersson:  

– Det var ofta domaren som blev attackerad, säger han.

Matcher bröts och hela arenor stängdes av på grund av bråkigheter, men också ovårdat språk, enligt Torbjörn Andersson.  

Men på 1960-talet så växer en ny form av supporters fram i England:

– Man brukar säga att folk fick lite mer pengar att röra sig med och kunde lättare åka på bortamatcher, säger han.

Välfärdssamhället som växte fram på 60-talet gav arbetare mer pengar på fickan, vilket också gjorde det lättare för ungdomar kunde gå på fotboll själv. Då var det inte lika kul att stå med farsan längre, utan ungdomarna ställde sig upp i grupper utmed kortsidorna. Supportrar från ena laget på ena sida och motståndarlagets supportrar på andra.

Kampsången växer fram

–  För att få plats på de populära matcherna var man tvungen att komma flera timmar i förväg och för att fördriva tiden innan match spelades musik och ungdomarna började då sjunga med, berättar Torbjörn Andersson.

Ja, det var till Beatles och andra popband från 60-talet som supportersången utvecklades till vad den är idag. Samtidigt i Italien, där supporterkulturen var med politiserad, började supporters med smällare, fyrverkerier, färgade halsdukar och banderoller.

Kampsånger och halsdukar närde en tillhörighetskänsla. Vissa av supportergrupperna utvecklades till det vi idag kallar för huliganer, som mer var intresserade av slagsmål och uppgörelser mellan supportergrupper utanför själva sporten. Andra supportrar valde att på ett mer positivt sätt koncentrera sig på fotbollen.

Från gentleman till huligan

Innan 60-talet fanns ett mer utbrett skötsamhetsideal. Det var rent allmänt ett mer hämmande samhälle, enligt Torbjörn Andersson.

Men 60-talets frihetsorienterade utveckling, som på många sätt var positiv, innebar också att beteenden som huliganism kunde få större utrymme.

Den mest våldsamma huliganismen uppstod då polisen till slut fick kontroll på arenorna. Det skedde i England på 80-talet och i Sverige på 90-talet. Våldet organiserades då utanför arenorna och så kallade firmor av våldssupporters tog form och anordnade stora slagsmål på platser som inte polisen kunde känna till.

Det är det här som hände igår i Helsingborg – planlagt övervåld som uppstår utanför arenan, utanför evenemangets syfte.

Inga enkla lösningar

Idrottshistoriker Torbjörn Andersson, var själv på matchen igår, som avbröts efter att supportrarna stormat plan, men förstod inte då att en annan supporter hade misshandlats till döds på väg till matchen:

– Jag känner mig väldigt knäckt, jag har investerat 40 år av mitt liv i fotbollen som supporter och forskare, säger Torbjörn Andersson.

Torbjörn Andersson hoppas nu att polisen inte kommer jaga efter enkla lösningar som kan göra det svårare för vanliga supportrars att gå på fotboll. Han tycker att polisen istället ska fokusera på att verkligen hitta skyldiga huliganer och döma dem till straff. Idag är det för få som åker dit och våldsmakarna kommer billigt undan:   

– Huliganism är en poänglös syssla – det går inte att tjäna några pengar på det – får de riktiga straff  borde de ganska fort tröttna tycker man, för det är bara den manliga gemenskapen som är kittet, säger Torbjörn Andersson.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Supporter dog vid allsvensk premiär

Mer i ämnet