Sommartemperaturen i till exempel Spanien steg till över 40 grader under 2018 Foto: Jorge Saenz, Paul White, AP / TT

Rapport: 2018 var fjärde varmaste året

Uppdaterad
Publicerad

2018 var det fjärde varmaste året sedan 1850.

Men 2019 kan sannolikt bli ännu varmare, enligt en ny rapport från Berkeley Earth, en amerikansk fristående klimatforskningsgrupp.

Temperaturen var 1,16 grader mer än medeltemperaturen på 1850-talet, enligt rapporten. Om nuvarande utveckling står sig kommer jorden att ha värmts upp med 1,5 grader redan 2035 och med 2 grader redan 2060.  

Det är långt från målsättningen om max 2 graders uppvärmning vid nästa sekelskifte, som världens länder kommit överens om i Parisavtalet.  

Klimatkrisen

Victor Galaz, docent och tf föreståndare på Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet, har inte läst den aktuella rapporten. Men att jorden blir varmare är en långsiktig trend och det viktigaste är att böja utsläppskurvan snabbt.  

– Vi vet inte hur känsligt klimatsystemet är och hur det kommer att svara på våra utsläpp. Vi vet inte hur snabbt det går och fördelas över hela världen. Men det är bra att diskussionen pågår. Huvudbudskapet är fortfarande att vi måste få ner våra utsläpp och få ner dem snabbt, säger han.

El Nino bakom årsvariationer

De variationer som uppstår år från år beror till stor del på väderfenomen som El Nino. El Nino ändrar tryckförhållanden i atmosfären med följden att det blir kan uppstå kraftigt regn eller torka på olika platser. När El Nino uppträder blir det högre medeltemperatur på jorden.    

2016, det varmaste året hittills, var El Nino starkare än någonsin tidigare. 2018 inleddes i sin tur med El Ninos motsats, La Nina, som orsakar lägre medeltemperatur på jorden.  

Utifrån historiska data och prognosen för El Nino kommande år räknar forskarna med att medeltemperaturen 2019 blir varmare än 2018 men inte lika varm som rekordåret 2016. 

Myndigheter nedstängda

Berkeley Earths klimatrapport brukar släppas samtidigt som årsrapporter från den amerikanska rymdmyndigheten Nasa och vädermyndigheten NOAA. Men de har inte haft tillfälle att färdigställa sin klimatrapportering på grund av den pågående stängningen av statsapparaten.  

Myndigheternas datainsamling har en bärande roll i klimatforskningen. Men om avbrottet blir kortsiktigt blir effekterna små, tror Victor Galaz.   

– Om de hanterar det snabbt kommer det inte att märkas i det långa loppet. Men om de monterar ned den kapaciteten av politiska skäl då kommer vi att få se problem, säger han.  

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimatkrisen

Mer i ämnet