– Jag tror att det i framtiden kommer vara svärmar av robotar på byggarbetsplatserna som gör vissa reparationer och inspektioner. Så det kommer finnas ekosystem av robotar på byggarbetsplatserna, säger Mirko Kovač, professor i luftrobotik och forskningsledare för projektet vid Imperial College London.
Till att börja med är det två olika typer av drönare som Mirko Kovač och hans kollegor har testat. Den ena är en byggdrönare, som skriver ut i mjukt material som sedan stelnar och blir hårt som cement. Den andra är en kontrolldrönare, som skannar av bygget för att hålla koll på att allt går rätt till. I studien byggde drönarna strukturer som var drygt två meter höga.
Framtidens smidiga byggrobotar
Drönarnas rörelsefrihet gör att de också kan bygga på ställen som är svåra eller farliga för människor att komma åt. Det rör sig bland annat om höga höjder, eller platser som har drabbats av naturkatastrofer.
– Det är svårt att ta det första steget och bygga upp förtroendet till drönarnas förmåga. Men så fort verksamheten kommer i gång, tänker jag mig att det kommer skjuta i höjden rätt fort, säger Valentin Polishchuk, drönarforskare på Linköpings universitet.
Inspiration från djurriket
Idén till designen kom från djurriket. Många djur använder sig av imponerande logistiska lösningar för att bygga effektivt.
– Det är något som vi ser ofta i naturen, att ju större strukturen är, desto fler djur bygger den tillsammans. Drönarna vi gjorde påminner om getingar och bin på det sättet, säger Mirko Kovač.
Spela videon för att se hur det går till när drönaren bygger.
När forskningen speglar naturen
Drönarnas utformning är ett exempel på biomimetik, alltså teknik som tar efter biologiskt liv i naturen. Andra exempel på biomimetik är kardborreband, som tagit inspiration från kardborreväxten, och det japanska höghastighetståget Shinkasen 500 Series, som har en nos modellerad efter kungsfiskaren.