Snart blir Jessica Meir första svenskan i rymden. Spela klippet för att höra hur hon förberett sig för rymdfärden. Foto: NASA/Robert Markowitz

Jessica Meir om att bli första svenskan i rymden: ”Det är lite svårt att tro”

Publicerad

Den 25 september skjuts Jessica Meir, Nasa-astronauten med både svenskt och amerikanskt medborgarskap, upp till den internationella rymdstationen ISS. Det är första gången en svensk kvinna vistas i rymden.
SVT fick tag i henne under träningen i Star City utanför Moskva.

Hej Jessica, hur känns det att bli den första svenskan i rymden?

– Det är lite svårt att tro, men jag är väldigt glada! (Jessica brister ut i skratt när hon inser hur svårt det är med svenskan och ber att få byta språk)

Berätta om din relation till Sverige.

– Min mamma är från Sverige, men det är inte min pappa. Mina föräldrar träffades, gifte sig och fick mina systrar där och vi har fortfarande nära relation till Sverige.

Men ni talade inte svenska hemma?

– Nej, min mamma lärde mig aldrig att tala svenska. Det är verkligen synd. Vid middagsbordet brukade de tala svenska när de inte ville att vi skulle förstå. Till slut började jag läsa svenska själv. Jag har bland annat pluggat vid Stockholms universitet under en termin. Det var länge sedan och nu när jag talat så mycket ryska under träningen här, har stora delar av den svenska jag kunde gått förlorad.

Kommer vara co-pilot

Du befinner dig i Ryssland just nu, vad gör du där?

– Nasa använder numera den ryska Soyuz-raketen för att skicka upp de amerikanska astronauterna till den internationella rymdstationen. Under de två senaste åren har jag rest hit och dit mellan Ryssland och Houston och lärt mig allt om säkerhetssystem, tekniska detaljer på rymdstationen och så vidare. Vi lär oss också hur vi hanterar raketen under start och landning. Jag kommer att vara co-pilot, vilket har inneburit extra mycket träning för mig. Det brukar bli 4-5 veckor långa vistelser i Star City (centrum för kosmonautträningen) i Ryssland och bara kortare perioder däremellan hemma.

Vad kommer att hända den 25 september?

– Det är datumet för uppskjutningen för oss i vårt crew som heter 61S. Jag åker upp från Baikonur i Kazakstan med ryske Oleg Skripochka som är en erfaren kosmonaut. Han har flugit till ISS flera gånger och med den första astronauten någonsin från Förenade arabemiraten, Hazzaa Ali Almansoori.

– Vi skjuts upp tillsammans och efter sex timmar dockar vi med rymdstationen och mina vänner som är där uppe nu tar emot oss. Jag kommer att vara på ISS i sex månader.

Varför stannar ni sex månader?

– Det är standard för ISS, man har mycket arbete som ska göras och så vill man kunna studera vad som händer med människors kroppar under så lång tid av tyngdlöshet. Det är viktigt för framtida rymdresor.

Jessica Meirs tur att bli studerad

Du är biolog och har studerat djur under extrema förhållanden, nu är det du själv som ska studeras av andra – vad tänker du om det?

– Ja, min tidigare karriär handlade om att undersöka djur och ta alla möjliga värden på dem i extrema miljöer, nu är det mig man ska mäta, ta blod och andra prover från. Så nu är cirkeln sluten. Det känns verkligen spännande att kunna bidra till det.

Vad tänker du om riskerna med rymdresor?

– Vi får en väldigt omfattande träning och vi har alla bakgrund i yrken som innehåller mycket risk. Vi ser det som en beräknad risk, det som får oss att våga lita på att det ska fungera är att vi tränat så mycket och vi har experter nere på jorden som hjälper oss.

– Till och med vid olyckor som bränder är vi redo. I eftermiddag ska vi göra en simulering där vi övar på hur man lämnar rymdstationen om det börjar brinna. Vi vet exakt vad vi ska göra.

Lycka till och trevlig resa!

– Tack och hej hej Sverige – jag hoppas vi ses snart! (sista meningen på svenska och med ett skratt)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Månlandningen 50 år

Mer i ämnet