Synpunkter per brev får jag sällan nu för tiden, men synpunkter på vädret, prognoserna och på mig som person har i dagens lättkommenterade digitala värld snarare ökat genom åren. Foto: SVT Bild

Upplevt väder i fokus

Publicerad

Facktermer kan behövas ibland, men allt som oftast går det att prata väder med ett betydligt mer vardagligt språk. Det är det väder vi upplever som ska vara i fokus när jag presenterar min väderprognos, inte att jag använder så många facktermer jag bara kan.

Som jag redan var inne på i mina majtankar har jag genom åren här på SVT genomgått en tydlig transformation, från att vara enbart meteorolog till att numera vara en kommunikatör med goda kunskaper om väder. Hur en person väljer att uttrycka sig i ord och text har stor betydelse för hur den kunskap och information som ska förmedlas tas emot. Extra svårt blir det i tv med den envägskommunikation som råder där. Står man öga mot öga med någon kan ju denne alltid komplettera med frågor och något är oklart.

Hur ofta har man inte sett hur någon uttalat sig i något ämne som man inte kan, och inser att man inte förstått ett enda dugg? Helt, eller i alla fall delvis, kan det bero på att personen valt att använda uttryck som är svårbegripliga för alla som inte är insatta i ämnet. Allt väder går självklart inte att uttrycka på ”vardagssvenska”, men betydligt mer än vad som görs i dagsläget i alla fall. Det är jag övertygad om, och jag själv har alltid som mål att uttrycka mig på ett sätt som gör det lättare för så många som möjligt att ta till sig mitt budskap.

Regn och snö istället för nederbörd

Inom väder (eller meteorologi om man nu vill använd facktermen) finns det många uttryck som oftast kan bytas ut mot andra mer vardagliga och lättförstådda ord. Det kanske mest tydliga exemplet är ordet nederbörd. Det är visserligen helt korrekt att använda, men det tittaren vill veta är ju om det ska komma snö eller regn. På sommaren känns det väldigt konstigt att säga att ”ett nederbördsområde drar under kvällen in över Västkusten” istället för att använda det mycket enklare och i mina ögon mer informativa ”i kväll börjar det regna på Västkusten”.

På vinterhalvåret är det kanske det mest intressanta i prognosen att veta just var gränsen mellan snö och regn kommer att hamna. På väderkartan får vi en naturlig grafisk hjälp med det, men hur vi uttrycker oss kan komplettera och förtydliga det bilden säger. Så istället för att ”rabbla upp” det som syns på kartan är det bättre om vi lägger vår tid på att förklara och förtydliga tänkt väderutveckling och exempelvis pratar om vad som händer före och efter kartans giltighetstid. ”Eftermiddagens regn i södra Götaland slår till kvällen över i blötsnö på Sydsvenska höglandet” är ju avsevärt mer informativt än ”nederbörd berör södra Götaland under eftermiddagen och kvällen”.

”Ett lågtryck med varmfront och tillhörande nederbördsområde” säger jag nej tack till

Annat som jag ifrågasätter och själv undviker är att prata om sådant som inte ”upplevs”. Ett lågtryck i sig upplever vi inte, för det vi märker är det väder som det låga lufttrycket ger upphov till i form av exempelvis moln, regn, kyla och blåst. Lufttrycket på en viss plats säger i sig inget om vilket väder man har, för det är lufttryckets fördelning över större ett område och även förändringen över tid som är avgörande. Den klassiska barometern med klassning från regn till vackert är inte att lita på. Hade det varit så enkelt att ett visst lufttryck gav ett visst väder hade vi meteorologer varit arbetslösa sedan länge.

Samma sak med fronter. Ingen har väl ännu lyckats se en stor bred röd linje med halvcirklar på svepa förbi på himlen? Däremot har alla upplevt hur höga tunna moln breder ut sig och sakta tätnar så att solen skyms, följt av en allt mörkare himmel som sedan övergår i regn och molntrasor som hänger i trädtopparna. Allt ackompanjerat av en tilltagande vind. Jag ritar gärna ut fronter på väderkartan, för det ger en extra signal till de många som själva kan tolka en prognoskarta, men när jag sedan pratar om vädret så är det just vädret jag nämner. Att även markera ut hög- och lågtryckscentrum på en väderkarta är givet för mig, men jag nämner de sällan eftersom jag hellre lägger tid och fokus på det väder vi faktiskt upplever.

Moln eller sol?

Inte minst på sommarhalvåret är det som de flesta av oss vill veta är om solen kommer skina eller ej. Att då använda termer som ”halvklart till mulet” eller ”omkring halvklart” känns väldigt främmande för mig. Uttrycken är visserligen tydligt definierade, men med helt okända definitioner för de flesta av oss. Uttryck för molnighet baseras på hur stor del av himlen som är molntäckt i en skala som går från 0 till 8. Uttrycket ”halvklart till mulet” innebär per definition 3–8 åttondelar, alltså alltifrån en helt täckt himmel till att mer än halva himmeln är molnfri medan ”omkring halvklart” är 2–6 åttondelar.

Jag använder mig hellre då av mer målande beskrivningar såsom att ”molnen dominerar” eller att ”sol och moln turas om”. Har inte svart på vitt att det är ett bättre sätt än att få ut mitt budskap på än att använda facktermerna, men ”att prata med bönder på bönders språk” borde rimligen förenkla mottagande av informationen. Det spelar ju ingen som helst roll hur korrekt min prognos är om jag inte får mottagaren att ta till sig informationen.

Facktermer och definitioner behövs också

Självklart behöver man styra upp vad vissa ord och termer betyder. Ta bara vindstyrka, som har en tydligt fastslagen skala från svag, via måttlig, frisk och hård vind till de mer våldsamma storm och orkan. Vissa föredrar att se eller höra exakta siffervärden eller intervall, i m/s, km/h eller knop för att förstå hur mycket det kommer att blåsa, medan andra säkert nöjer sig med en väldigt enkel skala som i grunden består av tre indelningar: Inte blåsigt, blåsigt och väldigt blåsigt, och kanske med en ”nästan lika illa som vid Gudrun” för extrema tillfällen.

Dessutom är vinden i sig en svår väderparameter att hantera i en prognos. Det skiljer mycket i tid och rum och man skiljer även på hur mycket det blåser i snitt över en längre tid (medelvind) och hur kraftiga enskilda vindstötar är (byvind). Hur vind upplevs skiljer sig också för mottagaren där det som är ”det fläktade skönt” för någon kanske upplevs som ”det var ju nästan storm” för någon annan. För att inte ta typexemplet med samma vind en sommardag med 20 grader eller 28 grader i luften, för då upplevs det som ”det blåser kallt” eller ”vad skönt det fläktar”.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Vädertankar

Mer i ämnet