Jag kanske inte blir fullt så här frusterad, men visst förfasas jag över hur väderspråket förflackas. Foto: SVT Bild

Meteorolog Per Stenborg: ”Väderspråkliga fel får mig att rysa”

Ja, jag kanske är gammalmodig, men viss stringens i användandet av vädertermer på ett språkligt korrekt sätt är väl ändå inte för mycket begärt?

När till och med en välkänd kollega i en konkurrerande tv-kanal säger ”varmare temperaturer” ryser det i hela mig och jag förfasas över hur illa väderspråket hanteras, till och med av de egna i vårt skrå. Om jag hör någon av mina kollegor här på SVT Väder säga något liknande är jag där och påpekar det direkt. Med glimten i ögat brukar jag kalla ”varmare temperaturer”-uttrycket för meteorologsjukan, och den är förhoppningsvis nästan helt utrotad bland mina närmaste kollegor. Men jag kan omöjligen hålla koll på alla mina meteorologkollegor runtom i landet, och när sedan språkfelen sprids vidare av journalister är loppet kört. Tänk vad lätt det är att sprida fel, som sedan är hart när omöjliga att rätt till. Lite ”fake news”-liknande, om än givetvis på en helt annan allvarlighetsnivå. Men språket är också värt att vårda, eller hur?

Jag är fullt medveten om att språket är under ständig utveckling, och att såsom vi pratar och skriver i dag kommer kännas gammalt och förlegat redan om säg 50 år. Men för den skull är det inte rätt att ändra från en dag till en annan, och det finns säkert fina grammatiska termer för det jag hakat upp mig på. Mina grammatiska kunskaper är dock klart begränsade, men jag tror mig ha en bra känsla av vad som är rätt och fel ändå, åtminstone gällande väderspråket. För nya på väderredaktionen brukar jag förklara det med upplevt och uppmätt väder, där det första är vädret och det andra är den enhet som används för att ge vädret ett mått.

Varmare väder, högre temperatur

Temperatur är ett mått på den värme som finns i luften. Det finns därmed bara en temperatur, och den varierar över tid och rum. Om vädret blir varmare stiger temperaturen, och den kan vara olika på olika platser i landet. När vi sätter ut temperatursiffror på ett antal platser på en karta är det lätt hänt att man råkar säga ”temperaturerna”, men då är det underförstått att man menar temperatursiffrorna, som ju finns i flertal på kartan. Temperaturen är och förblir en, som varierar i tid och rum.

Vädret eller luften blir alltså kallare, mildare, hetare eller vad det nu kan vara, medan temperaturen sjunker, stiger, faller, blir högre eller vad det nu kan vara. Dessutom kan man alltid säga att det blir kallare respektive varmare, för det är en riktning oavsett var på termometerskalan man befinner sig.

Tätnande molntäcke, ökad molnighet

”Molnigheten tätnar” får mig också att rysa till. Molnighet är nämligen motsvarigheten till temperatur, alltså ett mått på hur mycket moln det finns på himlen. Molnigheten kan öka och minska, och ofta räknar vi meteorologer molnighet i åttondelar medan datamodeller ger molnighet i procent. Lite konstig indelning med åttondelar kan tyckas, men ska man göra en manuell bedömning av mängden moln på himlen underlättar det om man först halverar himlen och sedan halverar igen och igen, därav åttondelar.

Upplevt väder gällande moln är exempelvis att molnen lättar, molntäcket tätnar, luckor finns i molntäcket, molnen breder ut sig eller liknande uttryck.

Kraftigt regn, stora mängder

Hur man pratar om nederbörd är nog det enklaste i väderspråket. En kraftig skur kan ge stora regnmängder och när det snöar bildas ett nysnötäcke på ett visst antal centimetrar. Millimeterstocken eller regnmätaren ger alltså ett uppmätt värde på nederbörden.

Att vi säger nysnö men aldrig nyregn beror på att regndroppar inte staplas på höjd såsom snöflingor gör. Om det är tänkt att komma säg 2 cm blötsnö är det nysnömängden, men det kan faktisk göra att snödjupet minskar om det tidigare fluffiga snötäcket på marken trycks ihop när mildluften kommer och blötsnön faller. Att vi säger snöfall och aldrig regnfall beror nog på samma sak, ett förtydligande att det handlar om snö som faller och inte snö som redan ligger.

Det finns också en sak som många undrar över, och det är ordet uppehåll. Uppehåll är för många ett kort avbrott i något, en paus mellan två halvlekar i fotboll exempelvis. Men vem har sagt att uppehållet måste vara kort? Uppehåll, eller rättare sagt uppehållsväder, är motsatsen till väder som ger nederbörd. Det normala kretsloppet för en vattendroppe är ju att efter avdunstning åter falla mot jorden, men så länge den inte gör det är det ett uppehåll i det kretsloppet.

Även hur vi använder ordet stabilt ifrågasätts då och då. Regn dag ut och dag in borde väl kunna kallas stabilt? Nej, eftersom när vi pratar stabilt eller labilt väder är det själva luftmassan och väderläget som avses. Labilt väder innebär uppvindar, vilket ger molnbildning och nederbörd medan stabilt väder är en luftmassa i jämvikt, eller med sjunkande luft vilket oftast ger uppklarning. Vill man leka med orden och använda stabilt i betydelsen oförändrat kan man alltså påstå att ”det labila väderläget är ovanligt stabilt just nu”.

Likt hur man kan använda kallare och varmare för temperatur kan man alltid säga blötare respektive torrare om förväntat väder, för även det är bara en riktning på millimeter-skalan för nederbördsmängd. Väder som ger 20 mm är blötare än väder som ger 5 mm, men samtidigt torrare än väder som ger 50 mm. Att det blir torrare betyder inte nödvändigtvis att det blir torrt, utan bara att det faller mindre nederbörd än tidigare.

Vind eller vindar?

Vind är klart lurigare. Här används vind likt temperatur som något som varierar över tid och rum. När man däremot talar om vindarna är det oftast enskilda vindstötar som avses, och de finns ju i flertal. ”Kraftig nordvind med hårda vindbyar” är alltså helt korrekt att säga medan ”kraftiga nordvindar” däremot kan ifrågasättas.

En fallgrop är också hur vinden mäts, eftersom det dels handlar om riktning, dels och styrka eller fart. Vindhastighet är formellt sätt bägge två, alltså såväl riktning som fart. Vindfart känns dock onaturligt att säga, så därför är vindstyrka att föredra. ”Vindstyrkan i nordvinden kan nå kuling” blir aningens otympligt att säga, så därför kortar man det till ”nordvinden kan nå kuling”, och då underförstått att det är styrkan i vinden som når kuling. Vinden kan tillta och friska i eller mojna och avta, medan vindstyrkan då ökar eller minskar.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer