Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Dimma till havs vid Bovallstrand i Bohuslän den 9 augusti 2020. Foto: Bo GenvadVisa alla (3)
Visa alla (3)

Som plåster på julisåren

Uppdaterad
Publicerad

En till stora delar varm och torr månad satte punkt för en övervägande varm sommar. Månaden avslutades dock med svalare och ostadigare väder, vilket framförallt gjorde att det till slut inte blev en så torr månad som det länge såg ut att bli.

Två tredjedelar in i månaden dominerade det torra, varma och soliga vädret kraftfullt, men sedan slog det om och avslutningen blev såväl svalare som regnigare. Totalt sett ändå en varm och övervägande torr augusti, och därmed slutet för en sommar som väldigt kort kan sammanfattas varmt i juni, kallt i juli och varmt igen i augusti.

Den som kände sig blåst på sommarvärmen i juni, och som istället fick uppleva en kylig start på juli-hemestern, kanske tog augustivärmen som ”ett plåster på såren”. Förstår att många nog skulle velat omfördela sommarens värme, men som tur är får vi bara tacka och ta emot, och glädjas åt det som gläder oss i det väder vi får.

Liknande som i fjol och i förfjol

En mycket varm inledning och sedan ett omslag till svalare på slutet ger att månaden som helhet varit klart varmare än brukligt. Jämfört med referensåren 1961–1990 blev månadens genomsnittliga temperatur rätt allmänt 1–2 grader över det normala i norra halvan av landet och 2 till drygt 3 grader över i söder. Därmed finns klara likheter med hur pass varm augusti var såväl 2019 som 2018, och klart varmare än vad vi hade i augusti 2017 och 2016. Lokalt behöver vi dock backa till 2002 eller 2006 för att hitta en varmare augusti än årets.

I absoluta tal hade Göteborg varmast i landet i augusti med en medeltemperatur på 19,5 grader, vilket är 3,3 grader över deras normala augustisnitt på 16,2 grader, medan Tarfala i nordligaste Lapplandsfjällen hade kallast med i snitt 6,8 grader, vilket ändå är 1,5 grad över deras normala 5,3 grader. Minst överskott jämfört med det normala hade Abisko i norra Lapplandsfjällen med 0,5 grader över normalt, 10,5 grader mot normala 10,0 grader. Störst positiv avvikelse blev 3,4 grader, och det noterades dels i Hörby mitt i Skåne med 18,7 grader mot normala 15,3 grader, dels i Örebro i Närke med 18,2 grader mot normala 14,8 grader.

Övervägande torrt, men inte fullt så torrt som det länge såg ut att bli

Augusti var länge en torr eller till och med mycket torr månad. Minst sagt välbehövligt regn under månadens avslutande dagar dämpade torkan något, och i sydost blev månaden till och med blötare än normalt, så även längst i norr. Det torra vädret övervägde i övrigt, så i större delen av landet blev månaden torr, eller lokalt mycket torr med inte ens en fjärdedel av vad som normalt brukar falla. För att hitta en augusti som varit lika torr i så pass stor del av landet behöver vi backa tillbaka till 2015 och innan dess 2002, för på senare åren har det till stor del handlat om blötare augustimånader än brukligt i större delen av landet.

Som alltid när det rör sig om nederbörd är de lokala variationerna stora, och i exempelvis Vindeln-Sunnansjönäs i inre Västerbotten blev augusti den torraste sedan mätningarna inleddes 1945. Preliminärt har det bara kommit 6 mm där mot tidigare rekordet 13 mm från 1996.

Såväl i millimeter som i procent av det normala räknat fick Sanda strax norr om Klintehamn på Gotland mest regn i landet i augusti med 112 mm, vilket är 216 % av deras normala månadsmängd på 52 mm. Minst i millimeter räknat fick Kalix vid Norrbottenskusten med 6 mm och i procent av det normala fick nyss nämnda Vindeln-Sunnansjönäs minst med 8 %, 6 mm mot normala 73 mm.

Solen sken flitigt

Hela landet fick mer sol än brukligt i augusti, och delvis mycket mer än normalt. Redan efter 19 av månadens dygn hade Lund och Stockholm fått lika mycket sol i augusti som man normalt får under hela månaden. Dag efter dag nådde allt fler av landets solskensmätare upp till normalt antal soltimmar för augusti, och till slut gjorde alltså alla det. Länge fanns även möjlighet till att månaden skulle bli rekordsolig på sina håll, men med en ostadigare avslutning på månaden blev det till slut bara en plats som satte rekord. Det var Nordkoster vid norra Bohuskusten som med 310 timmar slog sitt gamla rekord på 300 timmar från 2015. Dock ska sägas att stationen bara varit i drift sedan 2009, och de flesta av landets solskensmätare med lite längre mätserier satte sina augustirekord 1976, 1995 eller 2002.

Bland landets fåtal solskensmätare noterades mest augustisol i Svenska Högarna på nordligaste Östersjön med 350 timmar, vilket är klart mer än deras normala 267 timmar och bara några få timmar från rekordet på 356 timmar från 2015. Mätningarna inleddes där 2007. Samma år inleddes mätningarna i Tarfala, och där sken solen officiellt minst i augusti med 127 timmar mot normala 112 timmar.

Skånsk rekordvärme

Augusti inleddes med två varma och övervägande torra dygn, men därefter tog svalare luft tillfälligt över. Det regnade också mycket (cirka 30 mm som mest) i ett stråk genom mellersta Norrland den 3. Den 5 tog sig ett inte alltför kraftigt regn in över landet från sydväst. Mer intressant var att varmluft följde, och det blev inledningen på en 18 dagar lång svit med högsommarvärme i landet. Det innebär alltså minst 25 grader någonstans i landet varje dag, varav åtta av dessa dagar till och med gav oss 30 grader.

Värmen var som mest uttalad i Skåne den 8–9, där månadens högsta temperatur noterades till 33,3 grader i Lund den 9. Därmed står sig alltså 34,0 grader på Skellefteå flygplats i Västerbotten den 25 juni som årets högsta temperatur. Månadens högsta temperatur i de olika landsdelarna blev dessa, där det bara är i Götaland som det var varmare i augusti än det var i samband med värmeböljan i slutet av juni:
I Götaland nyss nämnda 33,3 grader i Lund den 9,
i Svealand 31,4 grader i Oxelösund vid Södermanlandskusten den 16,
i södra Norrland 30,3, grader i Hudiksvall i Hälsingland den 8
och i norra Norrland 27,9 grader på Skellefteå flygplats i Västerbotten den 8.

Visserligen var det varmast i Lund, men det var två andra platser i Skåne som stack ut än mer, i alla fall sett till vad som tidigare uppmätts just där. Den 9 tangerade Helsingborg med 32,5 grader sitt augustirekord från samma datum 1975 och Kristianstad med 33,1 grader hade varmast i augusti sedan rekordet 33,6 grader, också det satt den 9 augusti 1975. Mätningarna i Helsingborg inleddes 1949 medan Kristianstads mätserie har anor tillbaka till 1878.

Om temperaturen inte går under 20 grader på natten klassas natten som tropisk. Så skedde i Göteborg den 7, då temperaturen på natten vände på som lägst 20,2 grader. Därmed den första tropiska natten i landet sedan värmeböljan i slutet av juni. Senare i månaden inträffade fler tropiska nätter, men mer om det senare i denna digra månadssammanställning.

Kallast i landet i Skåne – det är ovanligt i augusti

Trots varma dagar var det av och till smått förvånansvärt kyligt nattetid. Givetvis mest i norr, men när nattkylan uteblev där var det omvända världen ibland. Mest extremt var det kanske den 14 då skånska Sturup utanför Malmö hade kallast i landet den natten med 7,1 grader. Inte vanligt att skånska orter toppar landets minimitemperaturlista, framför allt inte så här års.

Apropå kalla nätter noterades ju den nya höstsäsongens första frostnatt i landet den 24 juli med 0,2 minusgrader i Gustavsfors norr om Hagfors i Värmland. Under första halvan av augusti sänktes sedan säsongslägstat två gånger. Först till 0,5 minusgrader i Pajala i vid den finska gränsen i norra Norrbotten den 3, och sedan till 1,5 minusgrader i det jämtländska köldhålet Börtnan den 10.

Nytt svenskt byvindsrekord för augusti

Sommar och stormvindar hör sällan ihop, och denna sommar skedde det bara vid ett enda tillfälle, nu i augusti. Tidigt på morgonen den 16 blåste det stormvindar på 25 m/s i Stora Sjöfallet i norra Lapplandsfjällen. Det var i samband med att kallare luft drog in över landets nordligaste delar, kalluft som märkes av i norra och mellersta Norrland den 16–18. Några timmar tidigare, strax efter midnatt den 16, noterade dessutom Tarfala ett nytt svenskt byvindsrekord för augusti med orkanbyar på hela 41,9 m/s.

Även över inlandet blåste det hårt. Mycket hårdvindbyar på 21 m/s registrerades i Naimakka vid den finska gränsen i Lappland kring midnatt den 15–16. Ytterligare en notering finns för byvindar på 21 m/s i inlandet i augusti, och det är i Floda i inre Södermanland på eftermiddagen den 19 i samband med kraftiga skurar som gav 7 mm på en timme.

Högst byvind för svenska kuststationer i augusti slutar med toppnoteringen stormbyar på 25 m/s i Hanö utanför Blekingekusten på eftermiddagen den 14. Högst medelvind för en kuststation är föga imponerade 18 m/s i Pålgrunden i Vänern, norr om västgötska halvön Kållandsö, på sena eftermiddagen den 22.

Sista högsommarvärmen (för nu) och sista tropiska natten

Årets sista 30-gradersdag inträffade den 19 när Gävle i Gästrikland nådde exakt 30,0 grader. Däremot är det ännu inte fastställt att den 22 blev årets sista 25-gradersdag, för september kan i bland bjuda på sensommarvärme långt in i månaden. Svenskt datumrekord för sen högsommarvärme i landet är 25,6 grader i Hudiksvall så sent som den 29 september 2011.

Som så ofta förr blir nätterna bara varmare och varmare under en period med värme, så det var föga förvånande att värmen i augusti avslutades med en svit tropiska nätter. Samtliga nätter den 18–22 var tropiska på åtminstone något ställe vid Götalands- eller Svealandskusten. Flest tropiska nätter fick man i Utklippan i Blekinges yttre östra skärgård, sammanlagt fyra stycken, den 18, 19, 20 och 22. Den varmaste natten upplevde man dock i Vinga i skärgården utanför Göteborg. Där och då sjönk temperaturen inte lägre än till 21,1 grader. Årets sista tropiska natt blev alltså den 22, för även om det händer att man får tropiska nätter även i september så är väderläget inte sådant att det lär ske i år. Svenskt datumrekord för sen tropisk natt är för övrigt Ölands norra udde den 5 september 2002.

Natten till den 22 var det dessutom inte under 10 grader någonstans i landet. Tarfala hade kallast i landet den natten med 10,1 grader, men det är ändå den blygsammaste minimitemperaturen för samtliga av sommarens nätter, och därmed kommer det förbli ”årets varmaste natt”.

Flera skyfall i värmen

Under augustivärmen den 5–22 slog en del kraftiga skurar lokalt till, och allt som oftast var då även åska inblandat. Inte så mycket i början av värmeböljan, utan alltmer mot slutet när fukten hunnit ansamlas och värmen var som mest tryckande. Tänkte här nämna några av dessa fall med skyfallsliknande regn. För att definieras som skyfall krävs att det faller minst 1 mm per minut. Det är sällan det gör det under längre perioder, men exempelvis lyder det svenska rekordet för mest regn på en timme på hela 81,3 mm satt i Daglösen i Värmland den 5 juli 2000.

På eftermiddagen den 10 fick Ljungby 34 mm på en timme, varav 21 mm på bara en kvart då det mer än väl var skyfall enligt definitionen. Två dygn senare fick Edsbyn i Hälsingland 14 mm på en kvart.

På eftermiddagen den 20 slog en kraftiga regn-, hagel- och åskskur till mellan Katrineholm och Nyköping i Södermanland. De flesta mätstationer runt omkring fick lite regn, annat var det i Björkvik. Där föll hela 71 mm, och då troligen mest på bara en timme om ens det. Björkviks 71 mm är månadens största dygnsnederbördsmängd i landet. Dessutom är det stationens största dygnsmängd oavsett månad sedan mätningarna inleddes, vilket dock var så nyligen som i juni 2011. Tidigare var deras blötaste dygn den 19 augusti 2011 med 52 mm.

Kraftiga regn- och åskskurar kom även under månadens sista helg, men det redovisar jag senare i denna krönika. Under värmeböljan blev det totalt fyra observationer om 40 mm eller mer på ett dygn:
55 mm i Ljungby den 10,
63 mm i Sågen i sydvästra Dalarna den 19,
71 mm i Björkvik den 20
och 40 mm i Gullspång i nordligaste Västergötland den 20.

Skyfall brukar ofta ljudligt ackompanjeras av åskknallar. De dagar som gav oss skyfallsliknande regn är också de dagar som var de mest åskfrekventa under månaden. Fem av månadens dygn, den 10, 18, 19, 20 och 23, bjöd på mer än 2 000 registrerade blixtar, det med dryga 5 200 som mest den 19. Det gör det dygnet till sommarens näst mest åskrika, där bara dygnet den 2 juni noterats för fler blixturladdningar än så. Augustis näst mest åskrika dygn blev den 20 med nästan 3 800 blixtar.

Om regnet faller över städer eller mindre samhällen där byggnader, gator och vägar gör att mycket vatten måste ledas bort i dagvattensystemen följer ofta lokala översvämningar efter mycket regn på kort tid. Dagvattensystemen är inte dimensionerade för att klara de mest extrema situationerna, så när det blir skyfallsliknande regn rinner vattnet till lägsta punkt, oavsett om det är en källare eller en gång- och cykelundergång. Skulle motsvarande mängd falla över skogs- eller åkermark skulle det inte alls få samma följdeffekter. Utöver översvämningarna efter Björkviks 71 mm den 20 kan nämnas översvämningar i Örebro dagen innan.

Inga sommar i Tarfala denna sommar

Det är inte varje sommar som det hinner bli sommar i de mest undanskymda delarna av den svenska fjällvärlden. Så skedde i år, där Tarfala aldrig fick meteorologisk sommar. Per definition är det sommar när dygnsmedeltemperaturen är 10 grader eller högre varje enskilt dygn fem dygn på raken, varefter startdatum sätts till det första av dessa fem dygn. Så varmt var det aldrig denna sommar, utan Tarfala noterade sammanlagt endast 12 sommarvarma dygn fördelat på fem i juni (den 18, 21, 22, 23 och 29), två i juli (den 30 och 31) och fem i augusti (den 1, 7, 8, 12 och 22).

Därmed gick man in i augusti med vår, och då våren är definierad att inte kunna pågå längre än till den sista juli kan man hamna i ett läge med odefinierad årstid. Tidigast den 1 augusti kan nämligen hösten anlända, och för det krävs fem dygn på raken med dygnsmedeltemperatur under 10 grader. Men samtidigt är det fullt möjligt också för sommaren att anlända i augusti, såvida man får fem dygn med 10 grader eller mer på raken. Den 1 var det ett sommarvarmt dygn i Tarfala, men då det sedan följde en obruten svit med fem höstdygn blev det istället höst i Tarfala den 2. Och dygnet den 1 blev därmed ett dygn utan definierad årstid.

Omslag följdes av sommarens återtåg i norr

Den 21 började svalare luft trycka på västerifrån. Temperaturen sjönk gradvis, så fortsatt var det lokal högsommarvärme som gällde den 22, och även den 23 var det varmare än normalt i större delen av landet. Men ju mer den svala luften tog över, desto tydligare blev det att vi stod inför ett väderregimskifte inför månadens avslutande vecka. Från den 24 hade större delen av landet varje dygn lägre dygnsmedeltemperatur än vad som är normalt för motsvarande dygn.

Som jag tidigare nämnt fick Tarfala meteorologisk höst den 2. Sedan dröjde det mitten av månaden innan hösten började avancera. Den 13–16 anlände till stora delar av norra Lapplandsfjällen. Den 23 fick sedan resten av fjällkedjan höst, och med start den 24 tog hösten ett rejält kliv ner från fjällen. Eftersom man först i efterhand kan säga exakt hur långt hösten nått är det i skrivande stund lite oklart hur pass stor del av Norrland och nordvästra Svealand som har höst nu när augusti precis övergått i september.

Troligen är det så att det är Gästrikland, delar av Hälsingland och en smal remsa vidare upp längs Norrlandskusten som fortsatt har sommar. I Svealand går gränsen troligen strax norr om Siljan och vidare in över nordligaste Värmland. Så det är en stor del av landet som redan nu i augusti fått höst, och hösten ligger därmed en bit före sin ordinarie tidtabell. I alla fall en vecka tidigt, men lokalt kanske två.

Köldgrader ner till Värmland

Svalare luft ger kallare nätter, och i Latnivaara nordväst om Gällivare i norra Lappland reviderades säsongens hittills lägsta temperatur två gånger i slutet av augusti. Först till 3,9 minusgrader den 25 och sedan till 5,0 minusgrader den 28, vilket också blev kallast i landet i augusti.

Säsongens första frostnatt i Svealand inträffade den 25 när Gustavsfors noterade 0,9 minusgrader. Till slut blev det följande observationer som blev månaden lägsta i de fyra olika landsdelarna:
I norra Norrland 5,0 minusgrader i Latnivaara den 28,
i södra Norrland 3,1 minusgrader i Sveg i Härjedalen den 25 och i Ljusnedal i Härjedalen den 28,
i Svealand 1,3 minusgrader i Gustavsfors den 31
och i Götaland 2,1 grader i Horn i sydligaste Östergötland och i Målilla i östra Småland den 25 samt på Jönköpings flygplats i Småland den 28.

I landskap räknat har Värmland, Dalarna och Gästrikland och landskapen vidare norrut haft lokal frost i augusti, dock frånsett Västerbotten.

Lokalt noterades osedvanligt kallt för att vara augusti, såsom i Delsbo i Hälsingland den 25, för 1,0 grader som lägst den natten är kallast där i augusti sedan 1989. Vidare den 28 var 3,7 minusgrader i Kvikkjokk-Årrenjarka i norra Lapplandsfjällen kallast där i augusti sedan 1984 och Hemavan i södra Lapplandsfjällen upplevde med 3,4 minusgrader den 31 sin kallaste augustinatt sedan 1986.

Blöt sista helg

Den 26 tog sig delvis kraftiga regn- och åskskurar in över Sydsverige. Lokalt föll över 40 mm under dygnet, och än mer regn skulle komma under månadens avslutande helg den 29–30. Redan den 28 vräkte regnet ner ibland annat delar av Skåne, och enligt en privat mätning föll 75 mm strax utanför Kristianstad. Officiella stationen Kristianstad fick inte fullt lika mycket, men ändå 51 mm. Dygnet därpå, den 29, noterade en privat mätning i Norrlanda på östra Gotland hela 92 mm, så sannerligen var det kraft i de regn- och åskskurar som drog förbi över främst Gotland det dygnet.

Här samtliga officiella observationer på 40 mm eller mer på ett dygn (räknat från klockan 8 på morgonen som anges till klockan 8 morgonen därpå då ju nederbördsdygnet formellt avslutas) i slutet av augusti:
44 mm i Fridlevstad i östra Blekinge den 26,
44 mm i Hoburg på sydligaste Gotland den 26,
56 mm i Norra Ströö nordväst om Kristianstad i Skåne den 28,
53 mm i Osby fem mil norr om Kristianstad i Skåne den 28,
51 mm i Kristianstad den 28,
50 mm i Löttorp på norra Öland den 28,
44 mm i Norra Möckleby på mellersta Öland den 28,
66 mm i Sanda på Gotland den 29,
66 mm i Kråkemåla mellan Västervik och Oskarshamn vid Smålandskusten den 29,
51 mm i Börrum i östra Östergötland den 29,
50 mm i Vänge mitt på Gotland den 29,
47 mm i Mästerby en bit söder om Visby på Gotland den 29,
46 mm i Hoburg den 29,
44 mm i Falsterbo på den skånska sydvästspetsen den 29,
42 mm i Östra Husby i nordöstra Östergötland den 29,
41 mm i Visby på Gotland den 29,
41 mm i Gotska Sandön norr om Gotland den 29,
40 mm i Austers på nordostligaste Gotland den 29
samt 41 mm i Skagsudde vid Ångermanlandskusten den 30.

Dessa avslutande dygn i sydost gav en rejäl förändring på månadens nederbördskarta, från att varit en torr månad till att bli blöt. Åter var det lokalt tal om skyfallsliknande regn, exempelvis i Falsterbo med 14 mm på en kvart på morgonen den 29. Allt regn den 28–29 följdes av lokala översvämningar på Gotland, i Småland och i Blekinge. Även på andra håll i landet dämpades månadens torka något i samband med den avslutande helgens minst sagt välbehövliga regn, ett regn som natten till den 31 till stor del dragit vidare österut.

Externa källor: StormGeo, SMHI samt sociala och andra medier

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer