Töväder, regn och blåst i jämtländska Kall den 24 februari. Foto: Cina EijvergårdVisa alla (4)
Visa alla (4)

Extrem vårvärme

Publicerad

Vad hände med vintern? Under den kalla och snöiga inledningen trodde nog många på en fullvärdig vintermånad i större delen av landet, men så blev det inte alls. Det blev till slut så pass varmt att det nya svenska värmerekordet för februari lyder på hela 16,7 grader.

När vintern tog över i slutet av januari var inte tidig vårvärme, vårflöden och 15-gradig värme det jag, och många med mig, trodde på för februari. Men så blev det nu, och vi har hunnit med två namngivna stormar också, för efter januaris Alfrida och Jan bjöd februari på det stormiga paret Julia och Mats. Allmänt en blåsig måndag i främst fjällkedjan, vilket dock är föga förvånande då mildvädret som till stor del härskat gjort att vädersystemen passerat på nordlig bana och därmed sett till att främst fjällen fått uppleva många stormtillfällen.

Men det många lär minnas mest och längst från årets februari är tveklöst den extrema vårvärme som slog till mot månadens slut. Mängder av lokala temperaturrekord sattes, och dessutom fick vi uppleva den varmaste februaridag som uppmätts i landet. Den 26 noterades ett nytt svenskt värmerekord för februari med 16,7 grader i Karlshamn i Blekinge. Tidigare högst uppmätt temperatur i landet i februari var 16,5 grader i den småländska duon Ölvingstorp och Västervik den 18 februari 1961.

Rekord är alltid kul, men personligen har jag lite svårt att glädjas åt närmare 17 grader varmt i vintermånaden februari. Visserligen satt i landets sydligaste delar i slutet av månaden, men ändå. Januari och februari är årets kallaste månader, och då kan man väl tycka att det borde vara mer vinterlikt än 16,7 grader? Det tycker jag i alla fall.

Mycket milt i främst söder

Efter en kall inledning av månaden i norr tog mildluften över alltmer. Först i söder, senare även i norr. Med bara ett kortare avbrott i norr bjöd andra halvan av månaden på mycket milt i hela landet. Överskotten jämfört med referensåren 1961–1990 blev därmed störst i söder. Lokalt skiljer det uppåt 6 grader, vilket gör årets februari till varmast där sedan 2014 eller 2008. Dock är det långt till februarirekorden från 1990. I norr räcker det mestadels att backa till 2017 för att hitta en mildare februari än årets.

Samtliga officiella temperaturstationer i landet uppvisade ett överskott jämfört med referensårens normalvärde. Det minsta överskottet blev 0,6 grader över det normala (10,3 minusgrader mot normala 10,9 minusgrader) i Stora Sjöfallet i norra Lapplandsfjällen medan det största överskottet blev 6,0 grader (2,2 grader mot normala 3,8 minusgrader) i Örebro i Närke. I absoluta tal hade skånska Malmö varmast i februari med en medeltemperatur på 4,2 grader (4,8 grader över normalt), medan Vittangi i nordöstra Lappland hade kallast med 13,4 minusgrader, och då är det ändå 1,6 grader över deras normalvärde.

En mycket blöt inledning la grunden

Under en blöt inledning av månaden lades grunden till att månaden som helhet också blev blötare än brukligt i stora delar av landet. Milt och blött går ofta hand i hand på vintern, så det finns klara likheter mellan årets övervägande blöta och milda februari och likartat väderläge såväl 2017 och 2016.

Mest nederbörd föll i västra Götaland, där främst regn och snö den 4 och regn den 8 bidrog till månadens totala mängd. Mest i millimeter räknat fick Fotskäl i sydvästligaste Västergötland, med 150 mm, medan småländska Visingsö i Vättern fick minst med endast 11 mm. I procent av det normala jämfört med referensåren 1961–1990 föll det mest i Bollebygd strax nordost om Fotskäl med 285 % (135 mm), medan Måseskär vid Bohuskusten fick minst med 53 % (14 mm).

Nederbördsrika månader brukar ofta även innebära solfattigt. Och inledningsvis var det också så, men till slut blev februari soligare än brukligt på många håll i landet. Lokalt till och med rekordsolig. Den blott tioåriga mätserien Karlskrona-Kungsholm i Blekinges skärgård noterade 122 timmar sol i februari mot tidigare som mest 105 timmar 2012. Det blev även rekord i Hoburg på Gotlands sydspets med 114 timmar mot tidigare 110 timmar 2016. Där inleddes mätningar 1985. Karlskrona hade också mest solskenstid bland landets fåtal mätstationer, medan Storlien-Visjövalen i Jämtlandsfjällen hade minst med 40 timmar. Det är klart mindre än deras normala februarivärde på 67 timmar.

Inga blixtar registrerades i landet i februari.

Kall och snöig inledning

Månaden inleddes med kyla i norr och snöfall i söder. Redan på natten till det första februaridygnet uppmättes det som till slut även kom att bli månadens lägsta temperatur. För övriga landsdelar inträffade månadens lägsta temperatur några dagar senare:
I norra Norrland 36,3 minusgrader i Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen den 1,
i södra Norrland 31,3 minusgrader i Sveg i Härjedalen den 6,
i Svealand 27,1 minusgrader i Särna i norra Dalarna den 4
och i Götaland 17,8 minusgrader i Hällum strax norr om Vara i Västergötland den 4.

Månaden inleddes med ett snöfall som sakta arbetade sig norrut från Götaland till södra Norrland den 1. En plats noterade en dygnsnederbördsmängd på 30 mm eller mer, nämligen Gävle-Åbyggeby i Gästrikland med 30 mm. Det resulterade i ett 22 cm djupare snötäcke på morgonen den 2 jämfört med morgonen den 1. Samma dygn ökade snödjupet minst 20 cm även i Kungsberget i Gästrikland med 24 cm och i Bäckefors i Dalsland med 22 cm. Dygnet därpå drog snöandet vidare norrut, och med förstärkning i ostvinden in mot fjällkedjan gav det en snödjupsökning på 26 cm i Bastansjö i södra Lappland under dygnet fram till morgonen den 3. I millimeter räknat var det inte så mycket som föll dock, bara 10 mm, för snön var kall och fluffig.

Samtidigt laddade nästa snöväder upp i söder. Ett delvis ymnigt snöande drog upp över Östersjölandskapen den 2 för att vandra vidare upp längs Norrlandskusten den 3. Turligt nog var det helg, för annars hade de 10–15 cm som föll i Stockholms-området under natten mot den 3 vållat väsentlig större problem, inte minst i trafiken. Omkring 4 000 abonnenter blev utan el när snötyngda träd och grenar gav vika och orsakade strömavbrott.

Officiellt ökade snödjupet inte med 20 cm eller mer i söder, däremot fick Bygdsiljum sydväst om Skellefteå i Västerbotten en snödjupsökning på 20 cm från morgonen den 3 till morgonen den 4 när snöandet under helgen fortsatt vidare norrut. Det som då knappast kändes troligt var att det blev månadens sista snödjupsökning på 20 cm eller mer. Snövädret den 2–3 får lov att sägas vara månaden mest omfattande snöväder, och så pass kraftigt att det kan få kallas oväder även med mina restriktiva ögon.

Nästa snöväder blev ett regn- och snöväder från sydväst, för då började mildare luft pocka på igen. Det började som snö, men slog vid Västkusten ganska snabbt över i regn. Det var också där, i västra Västergötland strax innanför Göteborg, som tre platser fick 30 mm eller mer:
34 mm i Fotskäl,
33 mm i Mollsjönäs
och 30 mm i Kållered 30 mm,
samtidigt som det på många andra håll i västra Götaland och västra Svealand föll 10–30 mm.

Tidig vårflod när mildluften tog över

Regn- och snöväder fortsatte att strömma in över landet från sydväst, och med början den 7 tog mildluften över alltmer. Från den 8 och månaden ut har de flesta dygnen därför varit mildare än brukligt i större delen av landet. Med ett egentligt undantag, den 21, och mer om det kommer senare i denna krönika.

Den 8 svepte månadens kraftigaste regn in från sydväst. Följande platser uppmätte då 30 mm eller mer det dygnet:
44 mm i Fotskäl (månadens största dygnsnederbördsmängd),
40 mm i Mollsjönäs,
39 mm i Källsjö i inre Halland,
30 mm i Horred i sydvästligaste Västergötland,
39 mm i Bollebygd,
37 mm i Linhult i nordligaste Västergötland,
36 mm i Henån i Bohuslän,
35 mm i Borås i södra Västergötland,
34 mm i Sätila i sydvästligaste Västergötland
och 32 mm i Kållered.

Efter den 8 noterades inga dygnsnederbördsmängder på 30 mm eller mer under månaden.

Mildluften i söder satte full fart på snösmältningen, och när det samtidigt var rejält regnigt var en tidig vårflod ett faktum i söder. Den 8–11 rådde höga flöden i främst mindre vattendrag i norra Halland, Bohuslän, södra Dalsland och västra Västergötland.

Barmark och mildluft gjorde att fjolårsgräset snabbt torkade upp, och redan den 12 var det dags för årets första varning för risk för gräsbränder. Dagens därpå noterades 11,1 grader varmt i Karlskrona-Söderstjerna i Blekinge. Därmed en ny årshögsta-notering, där den gamla hade stått sig sedan nyårsdagen.

Mildluften satte som sagt full fart på snösmältningen i söder. När mildluften sedan tog över även i norr kunde man, ungefär från den 12, se ett långsamt minskat snödjup även där. Dessutom fick man tampas med rejäl ishalka när tövädret slog till och förvandlade snötäckt mark till is, inte minst den 14 när ett regn svepte förbi över södra Lappland, Västerbotten och Norrbotten.

Tidig entré för våren

Den 15 februari är satt som första möjliga datum för vårens ankomst. Årets vår var verkligen i startgroparna, för just den 15 anlände våren till södra och västra Götaland. Det är alltifrån några dagar till omkring en månad tidigare än brukligt sett till normaldatum under referensåren 1961–1990. Den 23 påbörjades en ny svit av vårdygn, men kallare luft under månadens avslutning satte stopp för ett jättekliv.

I skrivande stund är det inte helt klarlagt om eller hur mycket våren kunde avancera den 23, men inte lär det vara mycket i så fall, för det sjunde dygnet den 1 mars sätter nog stopp för det långt söderut i landet. Hade det fortsatt varit fem dygn på raken som gällt även för vårens ankomst, likt det är för övriga årstider, då hade däremot vårkartan sett helt annorlunda ut. Då hade våren den 23–24 tagit ett stort kliv upp över resten av Götaland samt stora delar av såväl Svealand som Norrland.

Eftersom den 14 februari är sista möjliga datum för meteorologisk höst så var det också så att främst delar av Skåne denna ”vinter” gick direkt från höst till vår.

Stormen Julia

Milt väder på vintern brukar betyda att vädersystemen går på en nordlig bana och helt eller delvis norr om Sverige. Det gör också att det av och till kan bli riktigt blåsigt, främst i fjällen. Månadens milda mitt och avslutning var inget undantag från den regeln. Under månadens första 11 dygn noterades stormvindar någonstans i fjällen endast vid ett tillfälle, det på sena eftermiddagen den 2 i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen. Från den 12 och månaden ut blåste det däremot storm eller orkan åtminstone någonstans i fjällkedjan under 11 av 16 dygnen. Och det vara bara två platser som stod för alla dessa noteringar, och förutom Stekenjokk var det Stora Sjöfallet.

Dagarna innan Julias namnsdag nådde vinden såväl storm som lokal orkan i Lapplandsfjällen. Månadens högsta medelvind inträffade vid lunchtid den 14 med hela 41 m/s i Stekenjokk. Byvinden var samtidigt 46 m/s, vilket blev månadens högsta byvindsnotering oavsett stationsplacering, Även natten därpå var det medelvindar på orkanstyrka där, liksom det med 36 m/s var i Stora Sjöfallet. 

Öster om fjällen rådde lokalt mycket hårda vindbyar under dryga tre dygn, från lunchtid den 13 till natt mot den 17. Lokalt till och med stormbyar:
27 m/s i Gubbhögen i norra Jämtland på eftermiddagen den 13,
25 m/s i Sveg på eftermiddagen den 13
och 25 m/s i Arvidsjaur i mellersta Lappland under småtimmarna den 15.

Men etter värre skulle det bli när stormen Julia slog till under helgen i månadens mitt. Månadens högsta byvind i inlandet noterades då när det blåste mycket hårda vindbyar och lokalt stormbyar över norra Lappland:
28 m/s (28,0 m/s för att vara exakt) i Gällivare i norra Lappland på kvällen den 16
och 27 m/s på Jokkmokk flygplats i norra Lappland på eftermiddagen den 16.

I fjällen kulminerade medelvinden med orkan: 37 m/s i Stora Sjöfallet på kvällen den 16 och 33 m/s i Stekenjokk på tidiga morgonen den 16. Det blev inga omfattande konsekvenser i samband med Julia-stormen, men vissa fjällvägar stängdes av.

Strax före och under Julia-stormen var det för årstiden extremt mild luft i främst mellersta och norra Norrland. Lokalt sattes även nya februarirekord för absoluttemperatur, och för observationsstationer med minst 100 år på nacken gäller det:
9,9 grader i Ljusnedal i Härjedalen den 15 mot tidigare 9,7 grader den 17 februari 1961 (startår 1917),
och 8,3 grader på Hemavan flygplats i södra Lapplandsfjällen den 16 mot tidigare 6,5 grader 1926 (startår 1901 för den kopplade serien Tärnaby/Hemavan/Hemavan flygplats).

Den 15 tangerades årshögstanoteringen på 11,1 grader på Kalmar flygplats i Småland, men dagen därpå skulle det bli ännu varmare. Samtidigt som Julia stormade fram över norra Norrland rusade kvicksilvret upp till hela 14,8 grader i småländska Oskarshamn. Eller rättare sagt, då visade det digitala värdet i dataflödet 14,8 grader. Men språkligt låter det inte lika ”mysigt” kan jag tycka som att referera till gamla dagars kvicksilvertermometrar.

Tillfällig kalluft

Vädersystemen fortsatte att ta sig in på en nordlig bana över Skandinavien, och efter ett bortflyende snöväder den 20 drog kalluft tillfälligt ner över landet. Nordvinden som svepte ner över Bottenhavet den 20 gav månadens enda stormnotering för en kuststation. I Bjuröklubb vid Västerbottenskusten kulminerade nordvinden på storm 25 m/s på tidiga morgonen den 20, och samtidigt noterades där och då även månadens högsta byvind för en kuststation till 31 m/s.

Kylan blev markant i norr, där dygnet den 21 blev mycket kallt. Med som lägst 34,7 minusgrader i Vittangi den 21 och 35,7 minusgrader natten därpå stod sig månadens lägsta temperatur från början av månaden, men bara med tiondelar av en grad i marginal. Samtidigt var det fortsatt milt i sydväst, så temperaturkontrasten i landet just den 21 var väldigt stor. Från nyss nämnda 34,7 minusgrader till 7,7 grader i skånska Skillinge.

När mildluften återtog kommandot västerifrån de följande dagarna föregicks det av snöfall den 21, bland annat i östra Götaland där drygt en decimeter föll. Bakslag med halka och olyckor blev följden, där en del trafikanter verkade vara lika yrvakna och överrumplade som i början av en vintersäsong.

Än besvärligare blev väderläget i norr den 22 då underkylt regn passerade österut över mellersta och norra Norrland. Underkylt regn är ju regndroppar som håller minusgrader och fryser direkt när de slår i marken och ger en knottrig och extremt hal yta.

Omvänd månad för snödjupet

Omkring den 4 var snötäcket som mest utbrett och snödjupet som störst sett till riket som helhet. Därefter inleddes en markant snösmältning i söder, framför allt från och med den 8. Några dagar därefter, från den 12 ungefär, inleddes även en stadig minskning av snödjupet i norr. I stort sett bara Lapplandsfjällen undantaget, där det istället ökade ytterligare.

De flesta av månadens största snödjup inträffade därför i början av månaden, vilket inte är alltför vanligt i februari månad. För de olika landsdelarna blev de största snödjupet till slut:
I norra Norrland 158 cm i Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen den 20,
i södra Norrland 119 cm i Rotnäset i västra Medelpad den 10–11,
i Svealand 70 cm i Gördalen i norra Dalarna den 9 samt i Sågen i sydligaste Dalarna den 13–15
och i Götaland 48 cm i Bäckefors i Dalsland den 2–3.

Officiellt har endast två februarimorgnar varit snöfria i hela Götaland. Dels den 20, alltså dagen för ”bakslaget”, dels månadens sista morgon.

Havsisen har också levt ett tillbakadragandets liv under februari, främst under månadens andra halva när mildluften till viss del varit extrem. Efter det att Bottenviken var helt islagd i slutet av januari är den nu en månad senare till stor del isfri. Även kustnära is vidare söderut längs Norrlandskusten och ner mot Svealandskusten har gått en tynande tillvara till mötes under månadens mildväder.

Stormen Mats

Månadens sista helg bjöd på lokal rekordvärme i de bägge landsändarna. Bland minst hundraåriga mätserier satte följande platser nya februarirekord den 23:
9,1 grader i Kvokkjokk-Årrenjarka i norra Lapplandsfjällen mot tidigare 9,0 grader den 17 februari 1976 (startår 1888)
och 7,5 grader i Gällivare är tangering av rekordet från den 20 februari 2004 (startår 1897).

Dagen därpå, den 24, var det rekorddags i Sydsverige istället. Samtliga rekord slogs sedan åtminstone en gång till innan månadens slut och redovisas där mer i detalj senare i denna krönika: 15,2 grader i Karlshamn i Blekinge, 14,8 grader i Ronneby-Bredåkra i Blekinge och 8,1 grader i Hoburg på sydligaste Gotland. Det blev därmed även nytt årshögsta i landet, men den noteringen skulle bara komma att stå sig i två dagar. Mer om det strax, men först stormen Mats:

Nästa namngivna storm slog till mot mellersta och norra Norrland den 24–25, och fick sitt namn efter namnsdagsbarnet Mats den 24.

Medelvinden i fjällen snuddade på orkan. Stora Sjöfallet kulminerade med 32,5 m/s (endast ynka två tiondelar från gränsen för orkan) på morgonen den 25 och Stekenjokk hade som mest 31 m/s på småtimmarna.

Etter värre var dock vindbyarna öster om fjällen, där främst delar av Jämtland, Ångermanland och södra Lappland berördes av stormbyar, medan det på många andra håll i mellersta och norra Norrland blåste mycket hårda vindbyar. Stormbyar noterades på följande platser:
28 m/s (27,5 m/s för att vara exakt) i Föllinge i norra Jämtland kring midnatt den 24–25,
26 m/s i Malå-Brännan i sydöstra Lappland på kvällen den 24,
25 m/s i Hoting i nordvästligaste Ångermanland på kvällen den 24,
25 m/s i Arvidsjaur på natten den 25,
25 m/s i Västmarkum i östra Ångermanland på kvällen den 24
och 25 m/s i Gunnarn i södra Lappland kring midnatt den 24–25.

Minst 6 300 abonnenter i mellersta Norrland blev strömlösa i samband med Mats, och även en del andra stormskador såsom takskador inrapporterades. Även fjällvägar berördes och stängdes av, och några tågavgångar ställdes in.

Den 27 var det åter dags för orkanvindar i fjällen med 37 m/s i Stekenjokk mitt på dagen.

Extremvärme gav mängder av rekord

Vårvärmen som drog in i söder när stormen Mats samtidigt härjade i norr var inte gott nog tyckte tydligen vädergudarna, för de avslutande dagarna i söder går till historien som några av de allra varmaste februaridagar som uppmätts genom tiderna. Vissa rekord slogs även med flera graders marginal, så jag vet knappt om jag ska skratta eller gråta åt det.

Jag inledde ju hela denna februarikrönika med det nya svenska februarirekordet den 26. Samma dag satte även många platser med minst 100-åriga mätserier nya februarirekord:
16,7 grader i Karlshamn mot tidigare 13,0 grader 1934 (startår 1859),
16,4 grader i Borås mot tidigare 12,5 grader 1934 (startår 1884),
16,2 grader i Ulricehamn i södra Västergötland mot tidigare 11,0 grader den 28 februari 2012 (startår 1892),
15,1 grader i Ronneby-Bredåkra (och tangerat den 27) mot tidigare 13,2 grader 1934 (startår 1881 för den kopplade serien Ronneby/Bredåkra),
14,9 grader i Skövde i Västergötland mot tidigare 13,5 grader den 23 februari 1990 (startår 1915),
14,7 grader på Jönköpings flygplats i Småland mot tidigare 13,5 grader 1878 (startår 1858 för den kopplade serien Jönköping/Jönköpings flygplats),
14,4 grader i Örebro mot tidigare 12,4 grader den 23 februari 1990 (startår 1858),
13,8 grader i Växjö i Småland är en tangering av rekordet från den 24 februari 1990 (startår 1858),
12,8 grader i Skara i inre Västergötland mot tidigare 11,4 grader den 23 februari 1990 (startår 1859),
12,6 grader i Göteborg mot tidigare 11,6 grader den 9 februari 2015 (startår 1859),
11,8 grader i Gustavsfors i nordöstra Värmland mot tidigare 11,3 grader 1943 (startår 1917)
och 9,4 grader i Landsort i Stockholms södra skärgård i Södermanland mot tidigare 8,2 grader den 24 februari 1990 (startår 1848).

Dagen därpå, den 27, var det inte fullt lika varmt, men ändå rekordvarmt för två minst 100-åriga mätserier:
14,1 grader i Malmö mot tidigare 12,5 grader den 28 februari 2012 (startår 1917)
och 8,2 grader i Hoburg på sydligaste Gotland mot tidigare 8,0 grader 1943 (startår 1879).

Samtliga landsdelars högsta temperatur inträffade under de sista vårvarma dagarna av månaden:
I Götaland 16,7 grader i Karlshamn den 26,
i Svealand 14,4 grader i Örebro den 26,
i södra Norrland 11,2 grader i Gävle i Gästrikland den 24
och i norra Norrland 9,9 grader i Boden i södra Norrbotten den 23.

Det är inte alla månader som uppvisar ett temperaturspann på över 50 grader, med det hade vi i februari. Ja ja, det är förstås mellan Skåne någonstans och Lapplandsfjällen någonstans tänker ni då, så det är kanske inte så konstigt. Visst är det delvis så, men spannet för enskilda platser är stort även det. Troligt hade Nikkaluokta det största spannet i februari med 44,6 grader, 8,3 grader som högst den 23 och 36,3 minusgrader som lägst den 1.

Källor: StormGeo, SMHI

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer