En kraftig hagelskur passerade värmländska Gunnarskog den 11 maj. Foto: Birgitta StrandbergVisa alla (3)
Visa alla (3)

Ungefär vad som kan förväntas

Publicerad

Alla som förväntat sig en repris av fjolårets extrema majväder blev besvikna, medan de med mer realistiska förväntningar kanske till och med välkomnat årets normalvarma och något regniga maj.

I april fanns klara likheter med fjolåret, men i maj försvann den likheten helt och hållet. Årets maj skiljer sig vitt från fjolårets extremt varma, soliga och övervägande torra variant. Sammantaget blev årets maj istället en tämligen normal månad, främst gällande temperatur medan det blev en övervägande blötare maj än normalt.

Förhoppningar och förväntningar styr till stor del hur vi upplever det väder vi sedan får, inte minst så här års när många hoppas och längtar efter sol och sommarvärme. De flesta har nog orimligt högt ställda förväntningar på just maj om man ser till hur det statistiskt brukar vara. När vi en maj som denna bjuds på i stort sett helt normal temperatur blir nog många besvikna och beklagar sig med ”kan inte värmen komma snart”. Med fjolårets extrema värme i färskt minne kändes nog årets maj dessutom ännu kallare än den faktiskt var.

I stort sett normalt jämfört med referensåren

Medeltemperaturen i maj hamnade väldigt nära det normala jämfört med referensåren 1961–1990. Avvikelsen blev i större delen av landet mindre än en grad. Många upplevde dock månaden betydligt kallare än så, men då kanske man hade fjolårets extremvärme som måttstock i minnet. För att hitta en kallare maj än i år behöver vi inte backa bandet speciellt mycket, för i norr var 2017 kallare och i söder var 2015 kallare.

I absoluta tal hade skånska Malmö varmast i landet i maj med en medeltemperatur på 11,6 grader, 0,3 grader över deras normalvärde på 11,3 grader. Kallast i landet var det i Tarfala i norra Lapplandsfjällen med 1,4 minusgrader, vilket ändå är 0,5 grader högre än deras normala majtemperatur på 1,9 minusgrader. Störst negativ avvikelse jämfört med referensåren hade Idre fjäll i norra Dalarna med 1,7 grader under (3,4 grader mot normala 5,1 grader). Störst positiv avvikelse fick Rensjön nordväst om Kiruna i norra Lappland med 1,8 grader (3,8 grader mot normala 2,0 grader), likaså Storön i Kalix skärgård vid Norrbottenskusten (6,3 grader mot normala 4,5 grader).

Mer regn (och snö) i stora delar av landet

Större delen av landet fick mer nederbörd än normalt i maj. Främst sydvästra Skåne, men lokalt även på andra håll, föll däremot mindre regn än brukligt är under månaden. I stora delar av norra och mellersta Norrland och i västra Svealand föll mer än dubbla normalmängden, och lokalt sattes till och med nya rekord för månadsnederbörd för minst 100-åriga mätserier:
147 mm i Gäddede i norra Jämtlandsfjällen mot tidigare 99 mm från 2010 (startår 1906)
109 mm i Piteå i södra Norrbotten mot tidigare 100 mm från 1982 (startår 1860)

Normalt får Gäddede 39 mm i maj och Piteå 34 mm. De två senaste årens majmånader, alltså 2017 och 2018, var torrare än normalt i större delen av landet. För att hitta en maj som varit blötare än årets räcker det dock att backa till 2015, som i större delen av landet var ännu blötare än årets. Maj däremellan, 2016, bjöd på såväl torka som rejält med regn.

I millimeter räknat uppmätte Letafors i norra Värmland störst nederbördsmängd i maj med 176 mm mot normala 49 mm (vilket är 363 %), medan södermanländska Berga söder om Stockholm fick minst med 19 mm mot normala 31 mm (60 %). I procent räknat däremot fick skånska Lund minst med 58 % (26 mm mot normala 45 mm), medan Lakaträsk i södra Norrbotten fick mest med 418 % (112 mm mot normala 27 mm).

Solen lyste aningens med sin frånvaro

När normalt med soltimmar, eller något underskott, så även solskensmässigt var maj helt i linje med vad man kan förvänta sig och ställa för ”krav”. Bland landets fåtal stationer som mäter solskenstid noteras mest sol i Svenska högarna i norra Östersjön med 303 timmar, medan Storlien i Jämtlandsfjällen fick minst med 141 timmar.Många soldyrkare drömmer sig nog tillbaka till rekordslakten för solskenstid som vi hade i fjol, och jämfört med det så lyste verkligen solen med sin frånvaro under årets maj.

Snöinslag långt söderut

Eftersom april till stor del saknade dagar med ”klassiskt aprilväder” så var det väl inte mer än rätt att vi bjöds på det i början av maj istället. Under månadens första två dygn tog kalluft över norrifrån och det förgicks av ett regn- och snöväder.

I den kalla och torra luftmassa som sedan hade greppet om Sverige växte bymolnen till sig på dagarna och gav byar av regn, blötsnö, snö, hagel och lokalt även åska. Det bildades även en tromb över hav utanför halländska Varberg den 3. Det är extremt ovanligt att det sker så pass tidigt i så pass kyligt väder, för tromber är till stor del ett sensommarfenomen där fuktig luft över ett uppvärmt havsvatten ger en bra grund till att den snabelliknande virveln kan bildas från ett kraftigt bymoln. Just dygnet den 3 var sett till landet som helhet månadens kallaste dygn jämfört med det normala.

Det snöade även osedvanligt långt söderut i början av månaden. Att det kan snöa i maj på Sydsvenska höglandet är en sak, men att Öland, Gotland och Halland får så pass mycket snö i maj att det lägger sig till ett mätbart täcke är närapå extremt. På morgonen den 4 hade Löttorp på Öland 1 cm, Vänge och Sanda på Gotland vardera 2 cm och Eftra i Halland 1 cm. För Ölands del finns bara ett tidigare dokumenterat tillfälle med majsnötäcke, och det var för två år sedan, den 9 maj 2017 för att vara exakt.

Nätterna var också kalla, osedvanligt kalla på sina håll, och nattkylan vållade frostskador på många fruktträd som stod i full blom i Sydsverige. Månadens lägsta temperatur i de olika landsdelarna blev:
I norra Norrland 13,4 minusgrader i Tarfala den 5,
i södra Norrland 10,8 minusgrader i Kortvattnet i Jämtlandsfjällen den 9,
i Svealand 7,2 minusgrader i Särna i norra Dalarna den 8
och i Götaland 5,9 minusgrader i Horn i södra Östergötland den 5.

Flera decimeter nysnö

I stort sett varje dygn i början av maj ökade snödjupet någonstans i norr med 10 cm eller mer. Den största officiella snödjupsökningen inträffade fram till morgonen den 7 med hela 27 cm i Sveg i Härjedalen mot barmark morgonen innan. Ytterberg i östra Härjedalen fick samtidigt 16 cm. I millimeter räknat fick Sveg 36 mm det dygnet, så hade det varit kallare hade det kunnat bli betydligt mer snö. Detta skedde när ett regn söderifrån den 6 slog över alltmer i snö när det nådde norra Dalarna och Härjedalen. Bilder och privata uppgifter från norra Dalarna vittnar om att det lokalt kom 30–40 cm blötsnö. Mest nederbörd i millimeter räknat däromkring det dygnet fick Gördalen med 20 mm. Den 7–8 fortsatte snöande vidare norrut och gav över 10 cm på sina håll, mest i Markusvinsa i mellersta Norrbotten som gick från barmark på morgonen den 7 till 17 cm morgonen därpå.

Efter den 8 har det varit avsevärt färre noteringar om nysnömängder. Den 12 snöade det dock i ett stråk genom mellersta Lappland, varpå Arjeplog-Myrheden gick från barmark till 10 cm fram till morgonen den 13. Det föll snö senare i månaden också, men mer om det senare i denna krönika.

Månadens största officiella snödjup i landsdelarna blev:
I norra Norrland 144 cm i Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen den 6,
i södra Norrland nyss nämnda 27 cm i Sveg den 7,
i Svealand 14 cm i Idre i norra Dalarna den 6
och i Götaland 6 cm i småländska Räfsebo på Sydsvenska höglandet den 4.

Mycket av snön som la sig smälte snabbt undan, och från den 6 har det officiellt varit barmark i hela Götaland. I Svealand har officiell barmark rått sedan den 10, frånsett ett tillfälligt snötäcke i norra Dalarna den 29. Mer om det i slutet av denna krönika.

Regnrekord i norr

Med början den 9 försökte varmare luft ta över, men till en början gick det lite trögt. Tillfälligt var det främst norra Norrland som fick in värme österifrån några dagar, den 10–11, men först den 15 tog värmen över på bredare front västerifrån.

Stor temperaturkontrast i norra Norrland med värme över norra Finland och kylig luft i väster gjorde att ett kraftigt regn slog till mot främst södra Norrbotten och vidare in över de östra delarna av Lappland den 12. Över 30 mm föll på många platser det dygnet, och lokalt sattes till och med nya rekord för mest regn under ett majdygn. För minst 100-åriga mätserier sattes ett rekord:
44 mm i Piteå mot tidigare 37 mm den 1 maj 1938 (startår 1860)

Mest den 12 fick dock Boden med 57 mm, och i övrigt föll 40 mm eller mer i Harads med 50 mm, på Jokkmokk flygplats med 45 mm, i Luleå-Bergnäset med 43 mm och i Vidsel med 42 mm.

Efter att det regnet dragit bort följde månadens enda övervägande torra period med mest uppehåll i landet från kvällen den 13 till kvällen den 16. De torra dygnen följdes sedan av ett delvis kraftigt regn (20–40 mm) som söderifrån drog upp över södra Götaland den 17, och skånska Brösarp fick då hela 59 mm, vilket blev månadens officiellt största regnmängd i landet på ett dygn.

Sommarvärmen tog över

Efterlängtad värme återvände efterhand till alla nerkylda nordbor, och den 16 kom första 20-gradersnoteringen i landet i maj. Än varmare dagarna därpå, och till slut blev det fem dagar på raken med högsommarvärme, alltså minst 25 grader någonstans i landet. Och inte bara i söder, för värmen nådde även upp över landets nordligare delar med kulmen där den 18–19.

Värmen i norr gick hårt åt snötillgången, men mycket till vårflod blev det ändå inte. Bara kortvarigt, den 22–24, rådde höga flöden i mindre vattendrag i norra Jämtlands- och södra Lapplandsfjällen. Därtill fanns en varning för höga flöden i mindre vattendrag i södra Norrbotten den 12–13, men den varning hade inget med snösmältning och vårflod att göra utan var enbart kopplad till de enorma regnmängder som föll där den 12.

Och var det inte snö som yrde i luften och la sig på marken denna maj så var det ändå vitt i delar av landet. Det var när aspfrön i massor blev snackisen under några dagar, och det blev så pass mycket att det nästan såg ut som snödrivor på vissa platser. Det torra och lättantändliga fluffet var också en negativ faktor för markbränder under några dagars tid.

Årets dittills högsta temperatur hade stått sig i nästan en månad när Uppsala i Uppland noterade 27,2 grader varmt den 21, men dagen därpå blev det en tiondel högre i Kvarn i nordvästra Östergötland. Månadens högsta temperatur i de olika delarna av landet blev som följer:
I Götaland 27,3 grader i Kvarn den 22,
i Svealand 27,2 grader i Uppsala den 21,
i södra Norrland 25,5 grader i Forse i södra Ångermanland den 21
och i norra Norrland 25,4 grader i Markusvinsa i norra Norrbotten den 18.

Alltmer sommar, men vintern hänger ändå kvar

Med värmen avancerade den meteorologiska sommaren snabbt norrut och anlände den 15–17 till stora delar av Norrland, fjällen och fjällnära områden undantaget. Per definition är det sommar när dygnsmedeltemperaturen är 10 grader eller mer i fem dygn på raken, varvid det första av dessa dygn sätts som startdatum. Sommaren var redan tidig i april, och har stadigt legat före sin normala tidtabell, och det trots en flera veckor lång paus innan klivet norrut i maj.

Natten till den 20 inträffade årets första och hittills enda natt utan minusgrader i landet, i alla fall för de officiella mätplatserna. Kallast den natten var det i Dravagen i Härjedalen med 0,1 grad.

För våren är det dygnsmedeltemperatur 0 grader som är gränsen, och dessutom krävs det där inte bara fem utan sju dygn på raken. Bland landets otaliga mätplatser gick Tarfala som sista och enda plats in i maj med fortsatt vinter. Det såg länge ut att bli vår där den 16, men det föll till slut på en ynka tiondel på det sjunde och sista dygnet. Dygnsmedeltemperaturen den 22 blev 0,0 grader, vilket per definition är vinter, så därmed nollställdes räkneverket igen. Därefter har dygnsmedeltemperaturen pendlat kring nollgradersstrecket, så när vi nu går in i juni är det fortsatt vinter i Tarfala då det sista majdygnet hade vintertemperatur.

Åska i söder och sena snöfall i norr

Månadens klart åskrikaste dag blev den 22 med närapå 5 900 registrerade blixtar i landet, de flesta i ett nord-sydligt stråk genom inre Götaland upp mot inre Svealand. Lokalt föll mycket regn på kort tid med 30 mm på flera platser i samband med åskskurarna den 22. Mest, och som enda station med minst 40 mm, fick Högemålen i nordvästligaste Småland med 43 mm. Näst flest blixtregistreringar i maj noterades dygnet den 18, dryga 500 stycken.

Den 22–23 tog markant kallare luft över igen. Dagstemperaturen sänktes på sina håll med över 10 grader från en dag till en annan, varefter svalt och ostadigt väder rått månaden ut.

Natten till den 24 var det dags igen för vintern vita guld att dimpa ner från himlens höjd. Delar av inre Lappland fick då nysnö när ett regn delvis slog över i snö på väg norrut, med Bastansjö in mot de södra Lapplandsfjällen nordväst om Storuman i topp med 10 cm på morgonen den 24.

Än mer snö föll ett par dagar senare då ett snöfall berörde norra Dalarna, Härjedalen och västra Jämtland. Officiellt föll det 10 cm eller mer på följande platser fram till morgon den 29: 25 cm i Storlien-Storvallen i Jämtlandsfjällen, 14 cm i Digernäset i södra Jämtlandsfjällen och 10 cm i Ljusnedal i Härjedalen. Inte helt ovanligt, men inte vanligt heller om man säger så. Även i fjälltrakterna får omfattande snöfall i slutet av maj anses som ovanliga. Det mesta smälte undan redan samma dag, men morgonen därpå låg ännu 10 cm kvar i Storlien.

In i det sista snöade det, och på morgonen den 31 hade snödjupet i Kittelfjäll i södra Lapplandsfjällen gått från barmark morgonen innan till 4 cm.

Den avslutande veckan präglades av så kallat västvindläge, där regn på regn västerifrån varvades med lite sol mellan regnen. Ett allmänt ostadigt väderläge som är ofta förekomma för svensk del, där det mesta av nederbörden hamnar i västra och norra Sverige. Mängderna var dock inte alltför stora utan stannade på 20–35 mm som mest per dygn. Dessutom blåsigt, så även om solen visade sig var det inte mycket till sommarkänsla. Men efter en svit på fem dagar (den 26–30) med maxtemperatur under 20 grader i landet blev det lite varmare igen med dryga 20 grader i östra Götaland den sista majdagen.

Nytt majrekord för byvind för kuststationer

Under månaden har det blåst stormvindar vid ett enda tillfälle, och det var i Blåhammaren i Jämtlandsfjällen med 26 m/s natten mot den 10. Högst byvind oavsett stationsplacering uppmättes på förmiddagen på Kristi himmelsfärdsdag den 30 då Tarfala noterade orkanbyar på hela 37 m/s.

Vid hela tre tillfällen under månaden noterades högre byvind än tidigare gjorts för svenska kuststationer i maj. Som allra mest blåste det på förmiddagen den 2 med 36,4 m/s i Lungö vid Ångermanlandskusten, nytt svenskt majrekord för högst byvind för en kuststation. På samma plats nådde byvinden sedan 33 m/s på förmiddagen den 23, och nytt Svealands-rekord för byvind vid kuststation i maj lyder numera på 31,2 m/s i Söderarm vid Upplandskusten på sena kvällen den 30. Det tidigare svenska byvindsrekordet löd 30,9 m/s i Nidingen vid Hallandskusten den 26 maj 2000.

Som så ofta på våren har det av och till även varit blåsigt med friska till hårda vindbyar över inlandet. Mycket hårda vindbyar (21–24 m/s) har också noterats vid tre tillfällen: Först i Tjåkaape mellan Arjeplog och Jokkmokk i Lappland med 21 m/s på förmiddagen den 12, följt av lika byig vind i Karlskrona-Söderstjerna i Blekinge på sena eftermiddagen den 16 och till sista även i Vilhelmina i södra Lappland på förmiddagen den 31.

Källor: StormGeo, SMHI

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer