Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Dimmigt gråskale-väder vid sjön Lång-Mölsen utanför Lindesnäs i södra Dalarna den 25 november. Foto: Göran JanssonVisa alla (3)
Visa alla (3)

Solbrist i 28 dygn

Publicerad

Den tydliga uppdelningen från oktober med kallt i norr och milt i söder fortsatte i november. Tidig kyla i norr följdes av mestadels grått och milt väder, innan nordvästvindar svepte ner kallare luft över hela landet.

Det många lär minnas från årets november är kanske något som inte hände, inte så ofta som många av oss kanske vill, att solen lyste. Solsken är helt naturligt en bristvara så här års, men i år var det etter värre i stora delar av landet. Lokalt slogs till och med rekord för lite solskenstid, men för småländska Växjös del ”räddades” man av ett soligt sista dygn då soltimmarna för november mer än fördubblades.

Annars är det väl det övervägande lugna vädret i sig som präglat månaden. Det dröjde länge, men till slut blev det ett stormtillfälle i fjällen. Vid några tillfällen tidigare hade visserligen byvinden nått stormstyrka i fjällen, men utöver dessa få blåsiga tillfällen i fjällen får månaden som helhet betecknas som lugn. Inga större oväder har heller passerat revy. Visst har det snöat och regnat en del, och halka har av och till ställt till det. Men ändå i mindre omfattning än man kan vänta sig av november vill jag påstå.

Kall i norr, milt i söder

Milt och kallt turades om under månaden. De första elva dygnen var övervägande kalla. Därefter mest milt, med vissa mer eller mindre långvariga kalluftsattacker norrifrån. Framför allt under månadens avslutande dygn drog kyla ner över landet. Det gör att månaden som helhet blev, likt oktober var, tydligt tudelad med kallare än brukligt i norr och milt i söder, allt jämfört med referensåren 1961–1990. En så tydlig tudelning med kallt i norr och milt i söder finns inte att hitta i november på åtminstone de senaste 15 åren.

För att hitta en kallare november än årets i norr behöver man backa till 2010, medan delvis 2017 och än mer 2016 var kallare än årets i söder. För att hitta en mildare november än årets räcker det med att se på fjolårets extremt milda november i norr, medan det i Sydsverige är 2015 som senast var varmare än i år.

Kallast i landet i november hade Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen. Medeltemperaturen där blev 14,9 minusgrader, vilket är 4,5 grader kallare än normalvärdet 10,4 minusgrader. Varmast var det i Utklippan i Blekinges yttre östra skärgård med 7,3 grader, vilket är 1,9 grader högre än normala 5,4 grader. Störst negativ avvikelse hade just Nikkaluokta, medan skånska Kristianstad med 2,6 grader över normalt, 6,1 grader mot normala 3,5 grader, hade störst positiv avvikelse.

Mestadels blötare än brukligt

November blev blötare än brukligt på många håll i södra och mellersta Sverige, medan det torra vädret övervägde i norr. Mest föll från Dalsland–Värmland och vidare upp över södra Norrland inland, men även sydöstra Götaland fick mycket nederbörd. Det var välbehövligt, för det är fortsatt landets sydöstra del som behöver ett tillskott till grundvattendepåerna. Regn som faller så här års på redan mättad mark är klart positivt i det avseendet. Minst nederbörd föll i västra delen av Lapplands- och Jämtlandsfjällen, vilket logiskt sett ger att det varit gott om väderlägen med vindar österifrån under månaden.

Nederbörden faller alltid ojämnt under en månad, så det är svårt att hitta novembermånader på senare år som liknar fördelningen för årets november. De senaste åren har det dock varit gott om torra novembermånader, inte minst fjolårets, så för större delen av landet så räcker det att backa till 2018 för att hitta en torrare november än i år. I fjällen behöver man delvis backa tillbaka längre än så. Senast det var blötare än i år är i olika delar av landet fördelat på många olika år såsom 2017, 2016 och 2010.

I millimeter räknat fick Ånimskog en bit söder om Åmål i Dalsland mest med 181 mm, vilket är 237 % av deras normala novembermängd på 76 mm. Minst fick Saarikoski vid den finska gränsen i norra Lappland med 12 mm, och där saknas uppgift om normalmängd då stationen bara varit i drift i drygt 10 år. I procent av det normala fick nyss nämnda Ånimskog mest, medan Hallands väderö i nordvästligaste Skåne fick minst med 34 %, 21 mm mot normala 63 mm.

Mest mulet gav klar solbrist

I stora delar av landet var solen en klar bristvara i november. Helt naturligt är det mindre solmöjligheter så här års med korta dagar, men med övervägande milt och grått väder i söder var solbristen påtaglig. Mest extremt var det i Växjö, där en solig sista dag ”räddade” smålänningarna från ett nytt anti-solskensrekord. Den 30 fick man 6,5 timmar sol mot sammanlagt 4,3 timmar för samtliga dygn under resten av månaden. Därmed slapp man notera ett nytt rekord, så 5 timmar sol 1993 är fortsatt den solfattigaste novembermånaden i Växjö sedan mätningarna inleddes där 1983.

Två avslutande dygn med gott om sol putsade till siffrorna även på andra håll, såsom exempelvis i Göteborg med 12 timmar sol den 29–30 mot 10 timmar för resten av månaden. Därmed klarade man sig från ett nytt anti-solskensrekord, vilket är vissa andra platser också gjorde tack för kyla och sol i slutet av månaden. Av landets knappa 20 solskensstationer som rapporterar löpande var det just Växjö och Göteborg som fick mer sol de två sista dygnen än under månaden i övrigt.

För den korta mätserien Karlskrona-Kungsholm i Blekinges skärgård avslutades månaden med 7 timmar sol den 30 mot 11 timmar för övriga dygn den 1–29. Det hjälpte dock inte, för deras totala 18 timmar blev ändå ett nytt anti-solskensrekord. Mätningarna inleddes dock så pass sent som 2009, där det tidigare rekord löd 28 timmar från 2014.

I delar av västra Norrland var läget helt annorlunda för solen i november. Den kalla inledningen gjorde att Storlien-Visjövalen i Jämtlandsfjällen redan efter 13 dygn nått över normalvärdet 31 timmar för hela november. Dagen därpå gjorde Kiruna i norra Lappland samma sak när de nått upp till 18 timmar. För Kirunas del blev det sedan inte mycket mer, så för månaden som helhet fick man 21 timmar. Dessa två var de enda platserna i landet som skrapade ihop mer sol än brukligt i november.

Mest sol i landet i november fick just Storlien med 47 timmar (mot normala 31 timmar), medan Tarfala i norra Lapplandsfjällen fick minst med 10 timmar (mot normala 11 timmar).

Mycket kall inledning

Den första tredjedelen av november bjöd dag efter dag på klart kallare än normalt i större delen av landet, av och till främst delar av Götaland undantaget ska påpekas. Säsongslägstanoteringen i landet sänktes i flera steg. Först den 3 till 25,4 minusgrader i Naimakka i finska gränsen i norra Lappland, dagen därpå till 26,0 minusgrader i Pajala vid den finska gränsen i norra Norrbotten och dagen därpå igen till 26,5 minusgrader i Pajala igen. 

När kylan i landets nordligaste delar sjönk under 25-gradersstrecket den 3 inträffade det ovanligt tidigt på säsongen. Det är 13 år sedan det skedde tidigare än i år då Rensjön och Nikkaluokta hade 25,9 minusgrader den 31 oktober 2006. Vidare är Pajalas 26,0 minusgrader den 4 lägst i landet för att vara så tidigt i november sedan 2006, då Nikkaluokta fram till samma datum hade som kallast den 1 november med 29,4 minusgrader.

Den värsta kylan dämpades några dagar för att återkomma med än kallare besked den 9–11. Denna gång med Nikkaluokta som kung Bores stolte härförare. 31,6 minusgrader den 9 följdes av 34,5 minusgrader den 10 och till slut 34,6 minusgrader den 11.

Åter var det ovanligt tidig kyla det handlade om, för första 30-gradersdagen den 9 november är mycket troligt tidigast på säsongen sedan Rensjön hade 30,1 minusgrader den 4 november 1998. Vidare är Nikkaluoktas 34,5 minusgrader den 10 kallast i novembers första tredjedel sedan Vittangi i nordöstra Lappland hade 35,0 minusgrader den 3 november 1968.

Månadens lägsta temperatur noterades under månadens inledning. Med ett undantag, för kylan i Götaland bjöd på ännu lägre temperatur under månadens sista morgon. Här listas månadens lägsta temperatur i de olika delarna av landet:
I norra Norrland nyss nämnda 34,6 minusgrader i Nikkaluokta den 11,
i södra Norrland 23,5 minusgrader i Storlien-Storvallen i Jämtlandsfjällen med 5,
i Svealand 16,6 minusgrader i Särna i norra Dalarna den 5
och i Götaland 10,0 minusgrader i småländska Hagshult den 30.

Månadens lägsta temperatur är kallast i landet i novembers sedan just Nikkaluokta noterade (plågsamt eller härligt?) kännbara 36,6 minusgrader den 24 november 2010.

I kylan i norr har havsisen i Bottenvikens vikar sakta men säkert vuxit på sig en del under månadens lopp, men vi väntar ännu på att den egentliga isvintern ska ta fart på allvar.

Med kylan kom även lokal halka långt söderut i landet, och det var läge att fundera på att byta till vinterdäck kanske?

Mest grått och regnigt, men en del snö också

En knapp vecka in i månaden började molnen ta över kommandot, och det som präglade en stor del av november var just molnen, diset och dimman. Gråskalan var flitigt utnyttjad, så ord som mulet, grått, gråmulet, disigt, dimmigt och murrigt förekom flitigt i väderrapporteringen.

Den 16–17 passerade månadens mest omfattande regn- och snöväder över landet. Det började som regn i sydväst och övergick från nordvästra Svealand och norrut alltmer i snö på sin vidare färd åt nordost. I Dalsland och Värmland noterade tre officiella mätstationer 30 mm eller mer dygnet den 16:
51 mm i Ånimskog (månadens klart största dygnsnederbördsmängd),
35 mm i Svaneholm i sydligaste Värmland
och 33 mm i Lesjöfors i nordöstra Värmland.

Utöver dessa tre observationer på 30 mm eller mer på ett dygn finns ytterligare två att finna under hela november:
31 mm i Kittelfjäll i södra Lapplandsfjällen den 19
och 40 mm i Lobonäs i nordvästra Hälsingland den 27.

Där det föll snö blev det 10–15 cm i främst delar av Värmland, Dalarna, Härjedalen, Jämtland och Hälsingland.

Det är föga förvånande att det registrerades blixtar under bara sju av månadens dygn. Endast vid två tillfällen mer än en blixt per dygn, först den 8 med 3 stycken och sedan den 13 med 5 stycken.

På morgonen den 4 rapporterades det första officiella snödjupet i Götaland för säsongen, det med 1 cm i Godegård i nordvästligaste Östergötland.

Vid många tillfällen under månaden har snödjupet längre norrut i landet lokalt ökat med omkring 10 cm, men sällan mer än så. Månadens största officiella snödjupsökning i landet på ett dygn blev 18 cm. Det skedde i Kvikkjokk-Årrenjarka i norra Lapplandsfjällen när man gick från 27 cm på morgonen den 12 till 45 cm morgonen därpå.

Den 8–13 snöade det av och till i gränsen mellan kyla i norr och mildluft i söder. Utöver Kvikkjokks 18 cm på ett dygn föll det vissa dygn då 10–15 cm på sina håll i främst västra Norrland.

Mildluft långt norrut, innan kalluften åter drog söderut

Efter den kyliga inledningen av månaden tog sedan mildluften över, efterhand även i norr. Det ledde till snösmältning och ishalka, vilket givetvis vållade en del problem. Bland annat ställdes all busstrafik i Östersund in under några timmar den 12. Det mesta av vinterns halktillfällen är just när temperaturen i luften och marken pendlar fram och åter kring 0-gradersstrecket. Då fryser och smälter det om vartannat, så då gäller det att anpassa fart och körsätt till väglaget, eller gångfart och -sätt också för den delen. Om det samtidigt är fuktigt eller regnar och snöar en del kan det bli rejält besvärligt. Just velandet runt nollstrecket tycker jag är den jobbiga delen av vintern. Då tar jag hellre plusgrader, barmark och milt lite längre innan det sker ett markant omslag till bestående kyla och snö. Men man får sällan det väder man vill ha, eller hur? Så det är bara att gilla läget med vad än vädret har att bjuda på.

Den 19–20 nådde mildluften som längst norrut, och för tre av landets fyra landsdelar blev just dessa dagar månadens varmaste. Eller mildaste om ni tycker ensiffriga plusgrader inte bör kallas varmt, inte ens i november. Snötäcket sjönk ihop en del, och barmarksgränsen kröp norrut, främst upp längs Norrlandskusten.

Däremot stod sig månadens högsta temperatur från tidigare i månaden, så för de fyra landsdelarna blev temperatur som högst vid dessa tillfällen:
I Götaland 12,3 grader i Falsterbo vid den skånska sydvästspetsen den 2,
i Svealand 9,5 grader på Bromma flygplats norr om Stockholm i Uppland den 20,
i södra Norrland 8,8 grader i Gävle i Gästrikland den 19
och i norra Norrland 5,5 grader på Umeå flygplats i Västerbotten den 20.

En tämligen gråmulen och intetsägande vecka följde, men sedan hände det desto mer under månadens avslutande dygn. Då tog kalluften över i norr, och drog efterhand allt längre söderut över landet med allt vad det nu innebar.

Lite mer vitt lagom till första advent

Ett relativt omfattande regn den 28 övergick efterhand alltmer i snö allt längre söderut när kalluften i norr drog söderut. Under dygnet fram till morgonen den 29 hade snön lagt sig 17 cm djup i Vattholma norr om Uppsala i Uppland, och det från barmark morgonen innan. Dygnet därpå hade snön lagt sig vidare söderut. Inte överallt och inte mer än cirka 5 cm som mest, men ändå så pass att det mestadels var vitt i stora delar av Götaland. Undantaget främst Skåne, Gotland och delar av Blekinge, men delvis var det fortsatt barmark även upp längs Västkusten. I Skåne hade observerat snötäcke noterats tidigare i månaden (1 cm den 6 i Knopparp mellan Kristianstad och Höör), så i november var det av landskapen bara Gotland som inte officiellt haft något mätbart snötäcke.

Efter mycket regnande i bland annat Värmland och Dalsland under månaden nådde flödena i nedre delen av Byälven, närmast utflödet i Vänern alltså, höga nivåer under månaden två sista dygnen. Det var sviterna efter bland annat det regniga dygnet den 16 som jag nyss nämnde, och därtill med ytterligare påspädning den 26–27.

När november nu lämnat över stafettpinnen märkt 2019 till december ligger snötäcket mer utbrett längre söderut än det gjorde under hela i november. Passar väl bra kan tyckas i och med att det är första advent? Det blir en mer advent-stämning om det samtidigt är vitt ute, det tycker nog så gott som alla av oss? Det innebär också att det braskade i större delen av landet på Anders-dagen. Som tur är stämmer sällan det gamla talesättet om hur vädret på Anders-dagen styr julvädret.

Månadens största snödjup i de olika landsdelarna blev till slut som följer:
I norra Norrland 63 cm i Katterjåk i nordligaste Lapplandsfjällen den 5–6,
i södra Norrland 40 cm i Åsarna i sydligaste Jämtland den 17–18,
i Svealand 38 cm i Nornäs i nordvästra Dalarna den 17 och åter den 29
och i Götaland 8 cm i Korsberga strax sydost om Vetlanda i Småland den 29.

Ett enda stormtillfälle

Som jag skrev inledningsvis i denna krönika blev november en närapå helt stormbefriad månad. Men till slut, på förmiddagen den 29, noterades stormvindar på 28 m/s i Blåhammaren i södra Jämtlandsfjällen. Och just i södra Jämtlandsfjällen har det även vid några andra tillfällen under månaden blåst stormbyar. Det var i Sylarna på förmiddagen den 12, i Blåhammaren på kvällen den 18 och till slut på kvällen den 22 i både Sylarna och Blåhammaren. Därtill blåste det lokala stormbyar i Lapplandsfjällen den 30, dels i Tarfala och Stora Sjöfallet i norr på morgonen, dels i Stekenjokk i söder på eftermiddagen. Klar toppnotering för byvind i fjällen i november blev 32 m/s i Blåhammaren den 29.

Över hav nåde byvinden aldrig stormstyrka i november, utan stannade på som högst 24 m/s i Söderarm i yttre skärgården utanför Norrtälje i Uppland på kvällen den 19.

Månadens högsta byvind över land är föga ovädersklassade 18 m/s på Visby flygplats på Gotland den 29 när kylan drog ner med full kraft över landet. Det är hård vind det, och den lägsta byvindstyrkan det varnas för över land är ”mycket hård byvind”, alltså 21–24 m/s.

Vintern är här för att stanna?

Med snö och minusgrader följde som brukligt en del avåkningar och olyckor. Men även om kylan dragit långt söderut ser den inte ut att ha kommit för att stanna. Den meteorologiska vintern, alltså fem dygn på raken med dygnsmedeltemperatur under 0 grader varje enskilt dygn, kanske inte hinner avancera speciellt mycket söderut innan mildluften brakar in igen västerifrån? Först i efterhand kan man ju exakt slå fast när vintern anlänt, så i skrivande stund så får ni lita på min bedömning att mildluften lär hinna sätta stopp innan fem kyliga dygn har passerat.

Däremot inleddes november med att vintern tog ett stort kliv ner över i stort sett resterande del av Norrland, förutom den sydostligaste delen, samt till större dalen av inre och västra Svealand och lite ner över Dalsland också. Det skedde den 1–4, men därefter har vintern stått i pausläge.

Externa källor: StormGeo, SMHI

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer