Sjörök på Mälaren en kylig morgon den 23 september 2019 i Kvicksund på gränsen mellan Södermanland och Västmanland. Foto: Thord NilssonVisa alla (3)
Visa alla (3)

Sommarens återtåg

Publicerad

Under september fick sommaren sakta men säkert ge vika för alltmer höst, och till slut även lite vinter. Ingen dramatik dock, utan snarare ett lugnt återtåg, där sommaren retirerat i omgångar med vissa sensommarvarma ”sista sucken”-avbrott.

Höststormarna har hittills lyst med sin frånvaro, så sätt till det har hösten än så länge varit lugn. Visserligen med de första frostnätterna långt söderut i landet, första snön i norr och även med den meteorologiska vinterns ankomst till delar av norra Lapplandsfjällen. Men i övrigt en delvis sensommarvarm månad som steg för steg blev alltmer höstlik.

Lite mer värme än kyla

Varmt och kallt har turats om under månaden, och sammantaget blev det till slut det varma som övervägde i stora delar av landet, främst delar av västra Norrland undantaget. Bland varma septemberdygn i hela landet märks främst den 1 och den 10–12, medan framför allt den 17–19 var kallare än motsvarande dygn statistiskt sett ska vara. För att hitta en varmare septembermånad än årets räcker det med att se tillbaka på fjolåret, 2018 alltså. För att hitta en kallare september än årets behöver vi däremot backa bandet till 2013 för Sydsveriges del, och mestadels 2012 för resten av landet.

Medeltemperaturens avvikelse hamnade till slut från en halv grad under till en och en halv grad över det normala om man jämför med referensåren 1961–1990. Störst negativ avvikelse för enskilda mätplatser hade Idre fjäll i norra Dalarna med 0,5 grader under, medan Örebro i Närke och Ulricehamn i Västergötland hade störst positiv avvikelse med 1,6 grader över det normala. I absoluta tal var september varmast med snittet 14,9 grader i Falsterbo på den skånska sydvästspetsen medan Tarfala i norra Lapplandsfjällen hade kallast med 1,9 grader.

I grova drag en helt normal nederbördsmånad

Inte heller regnmässigt sticker september ut speciellt mycket mot det normala. I stora delar av landet har lite mer regn (och snö) än brukligt fallit, medan främst delar av östra Svealand och södra Götaland upplevde en något torr september. En blöt avslutning gjorde också att nordligaste Norrland lokalt fick mer dubbla normalmängden. Det är alltid svårt att hitta månader som haft snarlika nederbördsfördelningar, men eftersom mängderna inte sticker ut speciellt mycket från det normala borde det rimligen inte vara så pass länge sedan vi upplevt en såväl blötare som en torrare september än årets. Tittar man lokalt kan det givetvis vara så att man måste gå längre tillbaka i tiden, men ingenstans så pass torrt eller blött att det satts nya rekord. Bland övervägande blöta septembermånader på senare år märks 2015 och än mer 2011 medan 2013, 2014 och 2016 var övervägande torra sett till ett riksgenomsnitt.

Mest nederbörd i millimeter räknat fick Fotskäl i sydvästligaste Västergötland med 187 mm medan Landsort vid Södermanlandskusten fick minst med 28 mm mot normala 40 mm, vilket motsvarar 69 %. I procent av det normala fick Fagerhult i östra Småland minst med 52 % av normalmängden, 34 mm mot normala 65 mm, medan Karesuando vid den finska gränsen i nordligaste Lappland fick mest med 241 %, 97 mm mot normala 40 mm.

Tarfala undvek sistaplatsen

Solen sken mestadels normalt eller något mer än normalt under månaden, men lokalt var septembersolen en klar bristvara.

Tarfala har en nästan stående inteckning i ”färst soltimmar”-titeln månad efter månad. Under årets september lyckades dock Tarfala skrapa ihop 100 soltimmar, och det är fler än månadens jumbo Östersund i Jämtland med 92 timmar. Bland landets fåtal solskensmätare var det Hoburg på sydligaste Gotland som fick mest sol i september med 229 timmar.

Extrem värme inledde

Månaden inleddes med en extremt varm dag, lokalt den varmaste septemberdagen på flera årtionden, bland annat på följande platser: Gävle, Gästrikland 27,4 grader är varmast sedan 1983, Västerås, Västmanland 26,1 grader är varmast sedan 1983, Linköping-Malmslätt, Östergötland 27,4 grader är varmast sedan 1968, Uppsala, Uppland 27,2 grader är varmast sedan 1968 och Visby, Gotland 28,1 grader är varmast sedan 1947.

Lokalt sattes till och med nya septemberrekord. Bland minst 50-åriga mätserier skedde det på två platser:
29,0 grader i Målilla, Småland mot tidigare 28,3 grader den 3 september 1975 (startår 1946)
27,8 grader i Norrköping, Östergötland mot tidigare 27,6 grader den 6 september 1968 (startår 1944)

Målillas notering är dessutom en enda futtig tiondel från det svenska septemberrekordet på 29,1 grader i skånska Stehag den 1 september 1975. Även i södra Norrland skiljde det bara tiondelar från rekordet 28,0 grader från just Gävle den 2 september 1983 och Hede i Härjedalen den 3 september 1958. Toppnoteringen i Svealand låg däremot längre ifrån rekord, och än mer norra Norrlands när månadens högsta temperatur i de olika landsdelarna inträffade just den 1:
I Götaland 29,0 grader i Målilla,
i Svealand 27,2 grader i Uppsala,
i södra Norrland 27,4 grader i Gävle
och i norra Norrland 22,6 grader i Vidsel i sydvästra Norrbotten.

Natten till den 1 var till och med tropiskt varm, där det var mest extremt i Karlskrona-Söderstjerna i Blekinge där temperaturen aldrig nådde lägre än 21,6 grader den natten. För att räknas som tropisk får nattemperaturen inte underskrida 20 grader och utöver Karlskrona skedde det på ytterligare nio platser: Hörby, Sturup, Malmö, Falsterbo och Skillinge i Skåne, Hanö och Utklippan i Blekinge och Ölands norra udde och Ölands södra udde på Öland. Vanligast är det med tropiska nätter nära ett väl uppvärmt havsvatten som fungerar som ett effektivt element under natten, så de platser som ”sticker ut” i uppräkningen ovan är utan tvekan Hörby och Sturup. Tropiska nätter i september hör verkligen inte till vanligheten heller, och senast det hände var 2002 på det rekordsena datumet den 5 september.

Värt här är också att nämna några ord om Falsterbo. Vid midnatt natten till den 1 hade man hela 24,4 grader varmt, vilket är den näst högsta septembertemperatur som uppmätts där sedan startåret 1880. Den automatiska stationen, som inte är officiell för Falsterbos del, noterade till och med 24,9 grader som högst den natten. Så hade den räknats som officiell hade det varit nytt septemberrekord även för Falsterbo, och det alltså på natten. Svalare luft under dagen gjorde att temperaturen sedan sjönk under 20 grader där, liksom på de allra flesta andra platser. Utom i Karlskrona och Utklippan, som alltså var de enda två som fick uppleva ett helt tropiskt dygn.

Kraftiga skurar

Sensommarvärmen avslutades med ett band av delvis kraftiga regn- och åskskurar västerifrån. Det dygnet var också det klart mest åskfrekventa septemberdygnet med drygt 20 600 registrerade blixtar i landet, och även årets tredje mest åskrika dygn efter den 28 juli och den 7 juni. Även septemberdygnen den 9 och 10 bjöd på med än 1 000 blixtar, men i övrigt märks det att vi lämnat sommarens blixtrande vädertider bakom oss.

Första veckan präglades av ostadigt väder där flera regn- och skurområden passerade med entré i sydväst och sorti i nordöstra Sverige. Månadens officiellt största regnmängd på ett dygn kom redan den 1 med 47 mm, och under månadens första dagar noterades 35 mm eller mer på följande platser:
47 mm i Långshyttan i sydöstra Dalarna den 1,
42 mm i Vänge mitt på Gotland den 1,
41 mm i Vingåker i västligaste Södermanland den 1,
35 mm i Vånga väster om Norrköping i Östergötland den 1,
35 mm i Sala i västligaste Uppland (och inte ostligaste Västmanland då mätplatsen ligger strax öster om själva Sala) den 1,
36 mm i Karlskoga i ostligaste Värmland den 2,
40 mm i Eftra strax söder om Falkenberg i Halland den 4
och 35 mm i Horred i sydvästligaste Västergötland den 4.

Sensommarvärme och fler skurar

Den 8 blev en tillfällig ”mellandag” för regn- och skurområdena, varefter varmare luft österifrån tog över i landet den 9–13. Lokalt blev det då närmare 25 grader varmt.

Kraftiga regn- och åskskurar den 10 följdes av lokala översvämningar. Bland annat vid Västkusten på E6 genom Kållered. Skurarna föll i gränsen mellan värmen i öster och svalare luft som tryckte på västerifrån. Officiellt föll cirka 35 mm som mest där, men att de största mängderna träffar just en officiell nederbördsmätare är ju minimal. Samma dag inkom privata uppgifter om 50 mm på en enda timme i skånska Ystad, med lokala översvämningar som följd även där. Här de officiella platser som fick 35 mm eller mer under dygnet den 10, ett dygn som ju räknas från morgonen den 10 fram till morgonen den 11:
45 mm i Beddingestrand mellan Trelleborg och Ystad på den skånska sydkusten,
36 mm i Vomb i inre södra Skåne
och 35 mm i västgötska Kållered söder om Göteborg.

Den 11 återtog regn- och skurområden västerifrån kommandot, och lokalt föll stora mängder regn de följande dagarna. Dessa platser fick 35 mm eller mer på ett dygn:
37 mm i Uddevalla i inre Bohuslän den 14,
35 mm i Storlien-Storvallen i Jämtlandsfjällen den 15,
38 mm i Austers på Fårö på norra Gotland den 17 (där privata uppgifter vittnar om 50 mm den dagen)
och 35 mm i Malmslätt strax väster om Linköping i Östergötland den 17.

Stormbyar vid Västkusten

September blev förskonat från höststormar, utan rätt beskedliga 21 m/s blev den högsta medelvind som noterades, dels i Stekenjokk i södra Lapplandsfjällen den 1, dels i Väderöarna vid Bohuskusten kring midnatt den 14–15.

Lokalt har det dock vid några tillfällen blåst mycket hårda vindbyar (21–24 m/s) över land under månaden. Först ut var Karlskrona-Söderstjerna med 21 m/s på sena eftermiddagen den 5, därefter Såtenäs vid Vänerns södra strand i Västergötland med 21 m/s på eftermiddagen den 15 och till slut Dravagen i Härjedalen med 21 m/s vid lunchtid den 16. I Göteborg var det etter värre den 15, för där noterades till och med stormbyar på 25 m/s på sena eftermiddagen. Då märktes det med tydlighet att vi är på väg mot höst även i söder. Högst byvind i september oavsett stationsplacering blev 30 m/s i Blåhammaren i Jämtlandsfjällen på eftermiddagen den 20.

När blåsten den 15 gett vika tog kallare luft successivt över, och den 16–20 var det kallare än normalt i större delen av hela landet. Dessutom torrare än tidigare under månaden, och det är ju ofta så att blött och varmt respektive kallt och torrt går hand i hand.

Hösten avancerade och vintern anlände

Den 2–5 tog den meteorologiska hösten klivet ner från fjällvärlden och anlände till främst västra Norrland, men även till inre norra Norrland och nordvästligaste Svealand. I månadens mitt, den 13–16 för att vara exakt, kom nästa stora höstkliv ner över nästan hela Norrland samt inre och västra Svealand och lokalt även på Sydsvenska höglandet. Den 22 togs sedan ett sista septemberkliv ner över resten av Norrland och större delen av Svealand och nordöstra Götaland. Lite tidigt anlände hösten då även till delar av inre Gotland.

Meteorologisk höst är ju per definition då fem dygn på raken haft en dygnsmedeltemperatur under 10 grader varje enskilt dygn, och för vinter krävs motsvarande svit under 0 grader. När det väl skett sätts det första av dessa fem dygn som hösten respektive vinterns ankomstdatum. Och visst gjorde även vintern entré i september. Officiellt blev Tarfala först ut att få vinter den 15, följt av lite mer av norra Lapplandsfjällen den 18–19.

Allt kallare

Månadens och säsongens hittills lägsta temperatur har reviderats många gånger under månaden, hela tio gånger för att vara exakt:
3,8 minusgrader i Ljusnedal i västra Härjedalen den 4,
4,2 minusgrader i Latnivaara nordväst om Gällivare i Lappland den 7 och tangerat i Ljusnedal den 8,
4,8 minusgrader i Latnivaara den 14,
4,9 minusgrader i Naimakka vid den finska gränsen i norra Lappland den 15,
5,1 minusgrader i Tarfala den 16,
5,2 minusgrader i Merkenes i mellersta Lapplandsfjällen den 17,
5,8 minusgrader i Latnivaara den 19,
7,3 minusgrader i Latnivaara den 20 och igen den 22,
9,5 minusgrader i Latnivaara den 23
och till slut 9,7 minusgrader i Latnivaara den 24.

Det har alltså ännu inte varit tal om tvåsiffriga minusgrader någonstans, men det fattas nu inte mycket innan den tiden också är inne nu när vi vänt blad till oktober. Nattkylan den 23 och den 24 sticker ut, för då noterades månadens lägsta temperatur i respektive landsdel:
I norra Norrland 9,7 minusgrader i Latnivaara den 24,
i södra Norrland 6,1 minusgrader i Hemling i nordöstra Ångermanland den 23,
i Svealand 3,5 minusgrader på Arlanda flygplats i Uppland den 23
och i Götaland 3,2 minusgrader i det välkända köldhålet Horn i sydligaste Östergötland den 24.

Det kan även bli så att årets sista frostfria natt inträffade den 12, för den natten blev åtminstone den sista i september utan officiella minusgrader i landet.

Första snön, sensommarvärme och mer snö

Norra Norrland upplevde den 14–24 en oavbruten svit av dygn som var kallare än normalt, så det kom knappast som en överraskning när säsongens första uppmätta snödjup noterades. Snödjup mäts bara en gång per dygn, det på morgonen vid 8-tiden så här års, och först ut för säsongen var Kittelfjäll i södra Lapplandsfjällen med 1 cm på morgonen den 19. Värt att nämna är också att snön la sig tidigt, om än kortvarigt, på Långberget i nordligaste Värmland den 17. Ingen officiell snödjupsobservation gjordes däromkring den morgonen. Snötäcke i september är ovanligt i Värmland, men inte helt unikt, framför allt inte i högre terräng såsom vid Långberget där högsta toppen når 630 meter över havet.

Det lutar starkt åt att helgen den 21–22 bjöd på årets sista sommarlika dagar. Tillfällig sensommarvärme nådde den 21 upp över södra halvan av landet, innan varmluften till den 22 knuffades undan åt sydväst igen. Den magiska gränsen 25 grader uppnåddes aldrig, utan det stannade på som högst 24,4 grader på Kalmar flygplats i Småland den 21. Årets sista högsommarvarma dag i landet blev därmed den extremt varma dag som inledde månaden.

Just dessa dagar var det en stark kontrast i temperatur i landet, och månadens andra officiella snödjup noterades till 4 cm i Latikberg knappa två mil öster om Vilhelmina i södra Lappland den 21. För i gränsen mellan kylan och värmen låg ett regn, delvis med inslag av snö, men det var bara i Latikberg som det officiellt fanns ett mätbart snötäcke. Kylan tog sedan över alltmer, och dagarna som följde drog en kylande nordan vidare söderut, så många fick nog en tydlig ”nu blev det höst”-känsla.

Ostadig avslutning med snö i Kiruna

Efter ett par dagar med övervägande uppehåll i landet tog ostadigare väder över mot månadens slut. Från den 25 blev det allmänt lite varmare också, till viss del beroende på dämpad nattkyla då ostadigare väder generellt sett ger mer moln nattetid vilket givetvis påverkar dygnets genomsnittliga temperatur.

Den 27 tog sig ett omfattande regnväder in från sydväst. Det regnet, med sina efterföljande skurband, bestämde sedan vädret månaden ut. Lokalt föll över 25 mm per dygn på många platser dessa dygn, och lokalt över 35 mm på en plats:
43 mm i Kroppefjäll-Granan i Dalsland den 27.

Sett över två dygn (den 27–28) fick exempelvis Kroppefjäll-Granan 53 mm, Kållered 47 mm och Rörastrand på Tjörn i södra Bohuslän 46 mm.

När regnet nådde landets nordligaste delar slog det delvis över i snö. På morgonen den 30 låg enligt privata uppgifter ungefär två decimeter snö i Kiruna med omnejd. Det finns ingen officiell snödjupsmätning i just Kiruna, men väl i Jukkasjärvi strax öster därom med 14 cm, vilket blev månadens största officiella snödjup i landet. Ytterligare fyra platser i norra Lappland noterade snödjup på morgonen den 30: Saarikoski 2 cm, Karesuando 2 cm, Esrange 1 cm och Lannavaara 1 cm. Snöfallet den 29–30 får lov att klassas som det första mer utbredda snöfallet för säsongen i landet, och snön letade sig vidare söderut över västra Norrland under dagen, även om det mestadels var ett väldigt blött snöande. Men ändå så pass att det blev mätbart snötäcke ner till nordligaste Dalarna på morgonen den 1 oktober.

Kung Bore knackar verkligen på dörren, men hur pass snabbt han släpps in och tillåts domdera villkoren återstår att se. Det får jag återkomma till i mina krönikor månaderna framöver.

Externa källor: StormGeo, SMHI

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer