Sitter i dessa corona-tider hemma i en varm lägenhet och jobbar. Persienner och rullgardiner är nerdragna på solsidan för att minska strålarnas upphettande verkan. Fläkten står på golvet och sprider en varm, men ändå smått svalkande bris. Jag är av den sorten som tycker att 25 grader räcker mer än väl, även om jag kan njuta av 30-gradig värme också. Men inte i längden, så jag hoppas sommarens (första? enda? långa?) värmebölja snart dämpas något. Så just gällande värme är jag ett typexempel på det svenska tre-dagars-tålamodet gällande väder.

Värmebölja och värmevarningar

Nästan alla svenska somrar har i regel minst en period med värme med över 25 grader och oftast över 30 grader. Per definition är det värmebölja om man har minst fem dagar på raken med minst 25 grader. Blir det varmare än så börjar värmen bli ett samhällsproblem, främst äldre som har svårt att klara av värmen. Därför utfärdas ibland varningar för värmen. Den lägre varningsgraden gäller när det väntas bli minst 30 grader minst tre dagar på raken. Den högre varningsnivån gäller för antingen minst 30 grader minst fem dagar på raken och/eller för minst 33 grader i minst 3 dagar.

I många andra delar av världen är 33 grader inte varningsläge för värme, men med svenska mått mätt är givetvis 33 grader ganska extremt. Det svenska värmerekordet är ju för övrigt 38,0 grader. Så varmt var det i uppländska Uppsala-Ultuna den 9 juli 1933 och i småländska Målilla den 29 juni 1947, där Ultunas avläsning gjordes med en halv grads noggrannhet. I andra länder jorden runt gäller andra nivåer för värmevarningar beroende på hur varmt det normalt är där.

Mer fukt i slutet av sommaren

Vädret varierar alltid, men om man slår ihop allt väder kan man se tydliga skillnader mellan början och slutet av sommaren. Vad som är början kan ju variera, för har man exempelvis en extremt varm maj som 2018 då ”inleds” sommaren också tidigare. Eller som i år när vintern i princip uteblev i söder, då ”startar” man med ett mindre nerkylt havsvatten, vilket i sin tur (ofta men inte alltid) leder till en tidig sommarstart.

En tydlig skillnad under sommaren är luftfuktigheten. På vårkanten är luften som torrast, relativt sett alltså. För det är ju så att varm luft kan”innehålla” mer vattenånga i gram räknat per kubikmeter luft än vad kall luft kan. Vid 0 grader är luften mättad på vattenånga vid cirka 5 gram per kubikmeter, medan det krävs cirka 30 gram per kubikmeter för att nå mättnadsgrad vid 30 grader. Framåt och under sommaren ökar den relativa fuktigheten, och därmed känns det jobbigare i värmen än vid en torrare värmebölja. Man pratar då om ett behaglighetsindex, där den relativa fuktigheten har stor betydelse för hur värmen upplevs och följdeffekter såsom värmeslag ökar. Det har vi väl all upplevt, att ”klibbig” 22-gradig värme kan vara nog så tuff som 30-gradig värme om luften då är torr.

Värme och fukt ger åskväder och skyfall

Den välkända frasen ”Inte ett moln så långt ögat kan nå” har stämt bra för många av oss runtom i landet dessa varma dagar. Även om den varma luften som värms upp närmast marken stiger och avkyls uppnås inte mättnad. Därmed är fukten som finns i luften i gasform, alltså vattenånga. Det är ju först när avkylningen nått så långt att mättnad uppstår som molndroppar bildas. Ju högre relativ luftfuktigheten är desto mer moln bildas, och därmed ökar risken/chansen [stryk det ord som ej önskas] för skurar.

Skurar, inte minst värmeåskväder och skyfallsliknande regn är mer frekvent under senare delen av sommaren än under inledningen. Orsaken till det är alltså luftfuktigheten. Men som jag redan skrivit, och kommer skriva igen, varje sommar är unik och vädret varierar mycket från år till år. Så visst kan det komma mycket regn i början av sommaren också, såsom den 21 juni i år när Hid i sydvästligaste Västergötland fick hela 108 mm på ett dygn.

I snitt under året faller mest nederbörd i slutet av juli och början av augusti. Det är även då som väderåret ”vänder”, för även om sommarsolståndet inträffar kring midsommar och solinstrålningen därefter sakta men säkert minskar finns en inneboende tröghet i vädret som gör att det dröjer ungefär en månad innan väderåret vänder.

Fuktig luft och uppvärmt hav ger tropiska nätter

Det många har extra svårt att hantera under en värmebölja är om även nätterna är varma. Om temperaturen inte understiger 20 grader kallar man det för en tropisk natt. Det är ganska få somrar som det inte blir någon tropisk natt alls i Sverige, och senast vi hade en sommar utan tropiska nätter var 2017, en sommar som många nog minns som ”sämsta sommaren någonsin”.

Normalt inträffar tropiska nätter främst i slutet av sommaren och främst vid kusterna i söder. Ser man årsstatistik för antalet tropiska nätter så ligger inte den extremt varma sommaren 2018 i topp. Visserligen var det hela 27 tropiska nätter den sommaren (1 rekordtidig tropiska natt i juni, 17 nätter i juli och 9 nätter i augusti), men det överträffas faktiskt av 1997 då det var 30 stycken. Nästan samtliga av dessa inträffade i augusti och lite in i september, och däri ligger förklaringen. Att fuktiga nätter och ett väl uppvärmt havsvatten i slutet av sommaren gör att temperaturen under en värmebölja har svårare att sjunka nattetid. Så en tidig värmebölja ger generellt sett färre tropiska nätter än en värmebölja i slutet av sommaren.

Svar på frågan ”När är bästa tiden för en värmebölja?”

Så, vad är svaret då kanske ni undrar? Det beror helt enkelt på hur vi uppfattar, upplever och klarar att hantera värmen. Men säg så här, en tidig värmebölja bjuder oftare på mycket sol, torka och få tropiska nätter medan en senare värmebölja oftare bjuder på hög luftfuktighet, tropiska nätter, värmeåskväder och skyfall. Så ur ett samhälleligt perspektiv skulle jag nog vilja påstå att en tidig värmebölja är ”bättre” och vållar mindre problem, för då är värmen mindre farlig tack vare låg luftfuktighet. En fuktigare värmebölja, som då oftast inträffar senare på sommaren, ger ökad risk för hälsoproblem och kan även ge fler översvämningar och strömavbrott i samband med åskväder.

Är det å andra sidan torrt ökar den allmänna risken för skogsbränder, missväxt och vattenbrist, så hur man än vänder och vrider på det finns det för- och nackdelar med värmeböljor, oavsett när de inträffar.

Och avslutningsvis i denna junitanke vill jag bara citera vad en SVT-meteorolog så klokt och tydligt påpekat: ”Vädret varierar alltid, men om man slår ihop allt väder kan man se tydliga skillnader mellan början och slutet av sommaren.”