Höstens normala ankomst baserat på referensåren 1991–2020. Källa: SMHI. Foto: SVTVisa alla (2)
Visa alla (2)

När brukar det bli höst?

Träden byter färg, dagarna blir kortare och kylan kommer smygande steg för steg. En tid som känns tung för många, när dagarna inte längre är njutbart varma och kvällarna är höljda i dunkel. Andra rankar hösten främst, inte minst de klara dagarna med högt i tak och en sprakande färgfest i naturen.

Hösten kommer i många steg. Alltifrån skolstart och surströmmingspremiär, via en avklingande bär- och fruktsäsong till höstlövens färgprakt och första frostnatten. När snön börjar falla har hösten garanterat anlänt, men rent meteorologiskt gör hösten entré betydligt tidigare än så.

Gränsen går när vi krymper under 10-gradersstrecket sett till dygnets genomsnittliga temperatur. Det är inte hela landet som ens har över 10 grader mitt i sommaren, så hösten tar ofta över i delar av fjällvärlden redan i augusti. Den stora höstentrémånaden är annars september, då hösten tar klivet från norra Norrland inland ner till Götalands inland.

Vid kusterna hänger sommaren kvar länger än i inlandet, för det sommaruppvärmda havsvattnet dämpar nattkylan och därmed blir dygnsmedeltemperaturen högre vid kusten än i inlandet. Ju varmare vatten och ju långsammare avkylning desto längre kan sommaren klamra sig fast längst i söder. Svenskt rekord för sen höststart är den 19 november 2015 i Utklippan, Blekinge och i Skillinge, Skåne.

Definition av meteorologisk höst

– Fem dygn på raken där varje enskilt dygn har en dygnsmedeltemperatur under 10,0 grader.
– Tidigaste möjliga datum för höstens ankomst är den 1 augusti.
– När villkoren uppfyllts räknas datumet för det första av de fem dygnen som höstens ankomst.

Brytdatumet den 1 augusti innebär också att om det inte blivit sommar kan våren aldrig pågå längre än till och med den 31 juli. Om temperaturen omkring den 1 augusti pendlar upp och ner kring en medeltemperatur på 10 grader råder ingen definierad årstid förrän man får fem hösttempererade dygn på raken under 10,0 grader. Teoretiskt kan även sommaren anlända efter den 1 augusti, förutsatt att man får fem dygn på raken med 10,0 grader eller högre innan hösten anlänt.

Senare start i hela landet

Höstens normala ankomst har senarelagts i och med bytet till referensperioden 1991–2020 mot den tidigvarande 1961–1990. Skillnaden är cirka en vecka, med störst förändring i norr där det lokalt handlar om två veckor. Det är föga förvånande med tanke på att såväl augusti som september nu är tydligt varmare än tidigare.

I de delar av landet där hösten anländer först i oktober har även oktober blivit något varmare, så därmed har hela landet fått en senare höststart än tidigare i och med referensbytet. Dock är förändringen i snitt något mindre för kustområdena i söder jämfört med övriga landet. Lokalt är startdatumet helt oförändrat.

Först ut på brytdatumet den 1 augusti eftersom de i snitt aldrig får sommar: Tarfala och Stekenjokk, Lappland samt Blåhammaren och Åreskutan, Jämtland

Malmö 13 oktober
Göteborg 10 oktober
Visby 8 oktober
Jönköping 29 september
Stockholm 4 oktober
Karlstad 29 september
Sundsvall 19 september
Östersund 12 september
Umeå 18 september
Sorsele 2 september
Luleå 14 september
Kiruna 24 augusti

Sist ut: Falsterbo, Skåne den 19 oktober

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Tema normalt svenskt väder

Mer i ämnet