Familjen Rosengren på husvagnssemester sommar 1970. Foto: Bo-Aje Mellin (SVT Bild)

Semesterdilemmat

Publicerad

Hur ska man optimera chanserna för vädret man helst vill ha på sin semester? Jakten på sol och värme är smått hysterisk när sommarmånaderna sätter in. Kan jag tycka i alla fall. Med alltför högt ställda förväntningar smids semesterplaner som ”kräver” 30-gradig värme, brännande sol och varmt badvatten.

Jag satt för nästan exakt ett år sedan och skrev om hur olika värmeböljor är och upplevs beroende på när de inträffar under sommaren. Årets junitanke startar vid samma plattform, men viker av något från fjolårets junispår när den ringlar iväg på tankebanorna i min hjärna.

Det svenska sommarvädret kan skifta rejält, alltifrån snöinslag långt söderut (i juni i alla fall) till 30-gradig värme långt in mot fjällvärlden. Slår man ihop allt sommarväder under decennier av år hittar man vissa tydliga mönster, där det skiljer mellan början och slutet av sommaren, mellan kust och inland samt från norr till söder. Det kan ligga till grund för beslut om var och när man förlägger sin semester, allt i hopp om att optimera chanserna till vilket väder man hoppas få.

Vädertankar

Devisen ”om sommarvädret inleds svalt och ostadigt kommer det fortsätta så om det inte slår om innan första juliveckan är över” stämmer till viss del, men långtifrån alltid. För det är med den saken som det är med mycket annat väder, det finns inga allmängiltiga kopplingar mellan vädret som har varit och vädret som kommer. Då är det bättre att se till vad som statistiskt sett är vanligast, och det är det jag nu tänkt till om.

Varför inte börja med en sammanfattning?

Vill du ha sol: Välj ostkusten i början av sommaren.

Vill du ha varma dagar och ingen nattkyla: Välj sena juli.

Vill du slippa regn: Välj ostkusten i början av sommaren.

Vill du bada i varmt havsvatten: Välj sena sommaren.

Vill du bada varmt i början av sommaren: Välj grunda insjöar.

Vill du ha ljusaste möjliga kvällar: Välj midnattssolen i norr.

Vill du slippa mygg: Håll dig inomhus.

Är du allätare: Var tacksam för det väder du får oavsett när du har semester.

Men framför allt, klaga aldrig på vädret. Det är inte lönt, för du kan ju inte påverka det, eller hur!? Det du kan påverka är var och när du förlägger din hemester, hur du planerar och anpassar packningen efter de olika väderförhållanden som kan bli, och givetvis ha en positiv inställning oavsett vilket väder du får.

När och var skiner solen mest?

”Soligast vid kusten” hör man ofta i väderprognosen, och så är det. Åtminstone inledningsvis på sommaren. Det beror på att vatten värms upp långsammare än land, så främst vid havet, men även vid sjöar kan man se en tydlig skillnad i molnigheten.

Moln bildas över varm mark, men över ett inte lika varmt hav blir det inte samma vertikala rörelser, varvid inga moln bildas. Lägger man till sjöbrisen, som är ett klassiskt fenomen för våren och inledningen av sommaren när temperaturen skiljer mellan hav och land, förstår man än mer varför det är soligare vid kusten.

I slutet av sommaren är skillnaderna inte lika tydliga mellan kust och inland, för men ett alltmer uppvärmt havsvatten kan det snarare bli tvärtom mot slutet av sommaren, och än mer in i början av hösten, att det då varmare havsvattnet ger mer molnbildning än den svalare markytan över land ger.

Så är man på jakt efter sol är kustnära områden i början av sommaren att förorda, och då är ju även dagarna som längst eftersom solen är uppe mest runt sommarsolståndet än senare på sommaren. Sammanhängande vädersystem når oftast landet från sydväst, så i de lägena är Västkusten inget soligt alternativ. Vill man lapa så många soltimmar det bara går är Norrbottens skärgård i juni i snitt rätt plats att vara på, för där skiner solen som allra mest under en månad i landet. Kustnära, tidigt på sommaren och längsta möjliga dagslängd är den solgula trio som ger maximeringen.

När kulminerar värmen?

Är det värme man vill ha på sin semester är senare delen av juli och början av augusti att föredra, för då vänder väderåret. Solåret vänder först, men för vädret tar det ytterligare en eller kanske en och en halv månad, och det beror ju till största del på den eftersläpning som blir då det tar tid att värma upp allt havsvatten.

Senare på sommaren ökar luftfuktigheten, vilket gör att det åtgår mer energi att kyla luften nattetid, så med hög relativ luftfuktighet blir det inte lika kallt nattetid som om luften varit torr.

Bondepraktikans järnnätter infaller i början av juni, och det är inte undra på eftersom luftfuktigheten i snitt är lägre då än senare på sommaren, dessutom är vattendrag, sjöar och hav inte uppvärmda än och växtligheten har kanske inte hunnit komma igång på allvar än och kan därmed inte bevara dagens värme och fukt till natten på samma sätt senare på sommaren. Alla dessa faktorer gör att nattemperaturen i början av sommaren är lägre än på sensommaren med samma temperatur på själva luftmassan.

Måste det kommer regnskurar hela tiden?

I slutet av juli faller det i snitt mest nederbörd i landet på hela året. Inte så konstigt alls, för det är då som väderåret alltså vänder och temperaturen kulminerar. Värme och fukt är huvudingredienserna i skurtillverkningen, framför allt när det finns vertikala eller horisontella kontraster. I gränsen mellan varm och kall luft alltså, eller med värme och fukt vid marken och kyla och torr luft i molntopparna.

Flest och kraftigast skurar berör inlandet, medan det inte blir lika många och lika kraftiga skurar vid kusterna. I alla fall inte inledningsvis på sommaren, för alltmer uppvärmt vatten blir förhållandena snarare det omvända på slutet av sommaren och in på hösten. Åskmuller över hav en sen augustikväll har väl alla hört?

Men för att säga det igen, vädret varierat alltid. Så även om fruntimmersveckan i snitt är regnig så bjuder vissa år på stabilt, soligt och varmt väder just den 19–24 juli när Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina har namnsdag.

Vad gäller för badtemperaturen?

Grunda sjöar värms upp relativt snabbt, medan djupa sjöar och hav givetvis tar längre tid på sig att nå badbar temperaturnivå, i alla fall förde lite mer kräsna som inte är regelbundna badare utan bara passar på när semesterlunken sätter in och man vill njuta av en dag med sol och bad vid stranden.

Något att tänka på vid havsbad är även vindens enorma påverkan. Vid pålandsvind trycks det varma ytvattnet in mot land och blir kvar där, men vid frånlandsvind driver ytvattnet ut varvid kallare vatten från djupare lager kan välla upp mot ytan. Härliga 22 grader kan då utan problem bytas mot 14 grader över en natt om vinden vänder. 

Hur gör jag själv då?

Vet inte om jag vågar dela med mig av mina egna sätt att tackla sommarledigheten, för då kommer väl alla att ta semester när jag gör det? Men eftersom det inte är något revolutionerande upplägg jag har så har jag inga problem med att redovisa det för er. Oavsett vilket väder jag får på min semester så tar jag det med ro, för jag vet att man aldrig kan ”kräva” något av det svenska sommarvädret. Det är lite med väder som med kärleken ibland: ”Om man inte får den man älskar får man älska den man får.”

Jag brukar förlägga en längre semesterperioden till juli, något mer förskjutet åt den senare delen av månaden. För jag tänker så här: Om sommar inleds svalt och ostadigt så borde det ändå en bit in i juli kunna vara skapligt varmt även om vädret är svalt och ostadigt. Jag brukar dock alltid spara lite semester till augusti, oftast då någon vecka under första halvan av månaden, då när kraven lättat och stressen minskat på allt man vill hinna och tycker sig borde hunnit med under semestern. Känns lite som att de som firar semester i augusti är ett lugnare släkte än de i juni och juli? Har det med de allt mörkare kvällarna att göra tro, att inte solen lyser mest hela tiden man är vaken?

Har även en sak som styr mitt val av semesterperiod, och det är att jag ju skriver månadskrönikor, så månadsskiften är lite smått heliga. Visst händer det att jag tar semester över ett månadsskifte, men oftast inte. Att dela upp semestern i två delar känns dessutom för mig som att sommaren förlängs. Den period jag jobbar mitt i sommaren glömmer jag i efterhand bort, så min mentala sommarledighet blir på så sätt klart längre.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Vädertankar

Mer i ämnet