I bevismaterialet ingår filmer från salen på Akademiska sjukhuset i Uppsala där bebisen vårdades tillsammans med mamman. Foto: Åklagarmyndigheten/TT

Se bilder från bebisens sjuksal – mamma misstänkt för mordförsök

Uppdaterad
Publicerad

Mamman som friades från misstankar om att flera gånger ha försökt mörda sin bebis, står återigen inför rätta i hovrätten. Både åklagaren och kvinnans försvarsadvokat säger att de har nya bevis. Åklagaren hävdar att kvinnan lider av Münchhausens syndrom – en ovanlig diagnos som innebär att föräldern misshandlar sina barn för att få uppmärksamhet av vården.

Det var sommaren 2015 som kvinnan, som var i 25-årsåldern, häktades misstänkt för två mordförsök på sitt spädbarn. Fallet växte och i februari 2016 åtalades hon misstänkt för flera fall av mordsförsök och synnerligen grov misshandel mot sonen.

Enligt åtalet skulle de flesta av handlingarna ha ägt rum på Akademiska sjukhuset i Uppsala under våren och sommaren 2015, då sonen var under ett år gammal.

Misstänkt för mordförsök på eget barn

En oenig Uppsala tingsrätt friade i juli 2016 kvinnan på samtliga åtalspunkter, grov misshandel vid 16 tillfällen, mordförsök vid 14 tillfällen och försök till grov misshandel vid ett tillfälle.

Och idag inleds alltså förhandlingarna i Svea hovrätt, en rättegång som sträcker sig över 37 förhandlingsdagar och kommer att pågå ända fram till december.

LÄS MER: Mamman frias för mordförsök på sin nyfödda bebis

Münchhausens syndrom

Under rättegången i Uppsala tingsrätt hävdade åklagarsidan att mamman led av beteendestörningen Münchhausen syndrom by proxy, och att hon flera gånger velat hålla sitt barn sjukt, bland annat genom att orsaka barnet kvävning genom att hålla för barnets mun och näsa.

Kvinnans advokat Johan Rainer kallade det en ”desperation från åklagarsidan” och menade att det kan ha funnits andra medicinska förklaringar till att barnet drabbats av symptomen.

Nu uppger han att man kommer att lägga fram nya bevis i till kvinnans försvar:

– Jag kan säga vi lutar oss mycket mot den frikännande domen, men vi har inte vilat helt under den här tiden som min klient har varit på fri fot. Vi kommer att åberopa viss ny bevisning, bland annat med bäring på det här filmmaterialet som finns. Men det är inte riktigt klart än, det blir klart i dagarna. Nu kommer min klient här, så nu måste jag gå, säger Johan Rainer när SVT Nyheter Uppsala når honom på måndagsmorgonen.

LÄS MER: Misstänks lida av ovanlig diagnos – detta har hänt

Nya bevis

Det filmmaterial som Johan Rainer refererar till gäller de övervakningsfilmer från patientrum på Akademiska sjukhuset som lagts fram som bevisning av åklagarsidan. Man har även använt sig av vittnesmål från sjukhuspersonal, sms-konversationer, samt kartlagt kvinnans livshistoria för att styrka att hon lider av Münchausen syndrom by proxy.

– Vår uppfattning är att den bevisning som presenterades i tingsrätten borde varit tillräcklig för en fällande dom, men den bedömningen gjorde inte tingsrätten, säger åklagaren Annika Bokefors.

Hon uppger att även åklagarsidan lägger fram nya bevis.

Ja litegrann, vi kommer att presentera medicinsk bevisning och flera sakkunniga utlåtanden.

Hur ser ni på bevisläget?

– Vi ser att bevisningen är tillräcklig för att visa att hon gjort sig skyldig till det här. Det finns ingen medicinsk förklaring eller symptom, det är på grund av syrebrist menar vi.

Videoinspelning har stor betydelse

Annika Bokefors hävdar fortsatt att en av filmerna från Akademiska sjukhuset bevisar att mamman försökt täppa till barnets näsa och mun för att framkalla ett anfalll.

– Vi har särskild bevisning med en videoövervakning, som vi menar har stor betydelse för bevisningen i sin helhet, det kommer vi lägga fram i vår sakframställan, säger åklagare Annika Bokefors.

LÄS MER: Misstänkt för tolv mordförsök på sitt barn

Münchhausen syndrom by proxy

Vårdnadshavaren, oftast mamman, utsätter sitt barn för utredningar och behandling för symtom som är påhittade eller framkallade av vårdnadshavaren själv. Föräldern iscensätter onödiga och potentiellt smärtsamma eller skadliga sjukvårdsinsatser genom:

• Ideliga kontakter med vårdgivare för utredning eller behandling av symtom utan att några hälsoproblem kan identifieras hos barnet.

• Begränsningar av barnets lek, aktiviteter, kontakter med andra barn, förskole- och skolverksamhet med hänvisning till hälsoproblem som inte kan bekräftas.

• Aktivt framkallande av symtom.

Källa: Rikshandboken, barnhälsovård

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Misstänkt för mordförsök på eget barn

Mer i ämnet