Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Varför sticker Sverige ut? Här förklarar Mats Nilsson, docent i nationalekonomi vid Södertörns högskola. Foto: Michael Jansson/SVT, Janerik Henriksson / TT

Forskare: Svenska elstödet kan vara långsammast och snålast i Europa

Uppdaterad
Publicerad

Sverige är långsamt när det kommer till åtgärder för kompensera hushållen för höga elkostnader, jämfört med andra länder. Det menar Mats Nilsson, docent i nationalekonomi vid Södertörns högskola och expert på elmarknaden.

– Vi är väldigt långsamma i Sverige. Och det kan förvåna mig litegrann. För svenska konsumenter har det inte bättre än norska och finska. Jag skulle vilja veta mer om hur diskussionen gått i andra länder. Men de verkar ha diskuterat mindre än vad vi gör i Sverige och reagerat mer, säger Mats Nilsson.

Bilden att Sverige på något sätt skulle ha varit sämre än andra länder i Europa delar inte Pär Holmberg, som också är docent i nationalekonomi och verksam vid Institutet för näringslivsforskning (IFN). Han anser att det första elstödet i Sverige var bra utformat, men är något skeptisk till att det nya stödet då det finns en risk att elsparandet minskar om hushåll och företag vänjer sig vid att det kommer upprepade elstöd. Att Sverige kanske betalar ut mindre pengar i rena kronor och ören än andra länder i Europa är inget konstigt, menar han.

-  Sverige har visserligen ganska låga stöd. Men det beror också på att vi haft en elmarknad som funkat bättre än övriga Europa. Vi har haft lägre elpris i Sverige och i Malmö än i övriga EU. Så vi har inte haft samma behov av stöd här.

Sänkt moms och skatt

Mats Nilsson anser trots det att Sverige borde ha sänkt momsen och skatten på el, något flera andra länder i Europa gjort. Men det vore fel väg att gå, menar Pär Holmberg, eftersom ett lägre pris på el enligt honom riskerar att vi slutar spara på samma sätt som nu.

– Om förbrukningen går upp kommer spotpriset på elbörsen gå upp. Och då blir det dyrare för många företag som är momsbefriade ändå. Så det man ger till hushållen kan drabba företagen.

Att hushållen skulle sluta spara el bara för att priset går ner lite tror inte Mats Nilsson skulle ske.

– När du går från 20-30 öre i energipriser till flera kronor, då är energiprisökningen så stor att det är nog med drivkraft för människor att agera. Annars känns det bara som att staten tjänar pengar på det och det känns för mig väldigt fel.

Åtgärder mot höga elpriser i andra länder

Finland: Sänkt moms från 24 till 10 procent fram till april samt ett elavdrag på inkomstskatten som innebär att staten betalar 60 procent på kostnader som överstiger ett totalbelopp på 2 000 euro totalt för jan-april. Därtill väntas en extraskatt på 30 procent för elbolag.

Danmark: Energiskatten sänks från 69 till 8 öre under första halvan 2023. Därtill har danskarna erbjudits ett slags ”energilån”, som innebär en möjlighet att skjuta upp eller delbetala elräkningarna.

Norge: Staten betalar 90 procent av det som överstiger 70 öre per kilowattimme med ett tak på 5 000 kilowattimmar per månad. Därtill har de bland annat sänk priset på elöverföring med nästan hälften.

Tyskland: Ett av de länder som lägger mest pengar på åtgärder. De har bland annat sänkt momsen och infört ett högkostnadsskydd på gas som gäller retroaktivt från januari och hela vägen fram till våren 2024.

Frankrike: Det statliga energibolaget EDF har beordrats att sälja mer av sin billiga kärnkraft till mindre konkurrenter för att hålla nere priserna på en viss nivå.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.