I fjol inträffade flera incidenter där ett stort antal brev om sanktioner inte kom ut efter att ha ”fastnat i en server”, något som fick myndigheten att undersöka det automatiserade beslutssystemet närmare. Foto: Lars Pehrson/SvD/TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Forskarens varning: ”Haverier kan skada förtroendet”

Publicerad

Många myndigheter försöker dra nytta av den nya tekniken med automatiserade beslut. Experter ser stora fördelar med den nya tekniken – men varnar också för att felbeslut och haverier kan sänka medborgarnas förtroende.

När SVT i höstas avslöjade att haveriet med Abetsförmedlingens beslutsrobot ledde det till starka reaktioner. Myndighetens högste chef kallades in till arbetsmarknadsutskottet, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen krävde regelbundna avstämningsmöten för att höra hur man åtgärdade problemen, och Arbetsförmedlingen fick skicka ut ursäktsbrev till de över 600 som fått sin ersättning felaktigt indragen.

Men Arbetsförmedlingen är långtifrån den enda myndighet som just nu brottas med robotfrågan. På en rad håll testas olika sorters automatisering – som i bästa fall leder till att mänskliga handläggare kan användas till mer kvalificerade uppgifter.

Försörjningsstöd och nystartsjobb

Ett exempel är Trelleborgs beslutsrobot för försörjningsstöd som väckt både debatt och juridiska frågetecken. Även Arbetsförmedlingen har gått vidare med tekniken, och lanserade en ny robot för beslut om nystartsjobb samma dag som SVT:s haveriavslöjande.

Samtidigt kan förtroendet få sig en allvarlig törn när systemen inte fungerar. Det menar Petter Falk, doktorand och projektledare för Demokratidata, som är ett forskningsprojekt vid Karlstads universitet och forskningsinstitutet RISE.

– Vi är vana att bli upprörda över slöseri med skattemedel. Vi borde kanske bli lika upprörda över slöseri med vår data, säger Petter Falk.

– Just eftersom många myndigheter just nu implementerar den här tekniken så blir det allvarligt med haverier som det på Arbetsförmedlingen, säger Petter Falk.

Måste tänka annorlunda

Enligt Petter Falk måste myndigheterna byta tankesätt kring införandet av den nya tekniken.

– Traditionellt är man vana vid att bygga stora system som sedan tas i bruk, men kanske ska man satsa betydligt mer på försöksprojekt och tester.

En färsk undersökning, baserad på data från SOM-institutet vid Göteborgs universitet, visar att bara en av fem svenskar svarar ja på frågan om de vet att en del beslut inom offentlig sektor fattas av datorer istället för av tjänstemän. Visserligen förväntar sig de flesta att de automatiska besluten blir mer opartiska, men en majoritet tror samtidigt att de blir mindre tillförlitliga.

– Vi är vana att bli upprörda över slöseri med våra skattemedel. Vi borde kanske bli lika upprörda över slöseri med vår data, säger Petter Falk.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Robothaveriet på Arbetsförmedlingen

Mer i ämnet