Bluffakturor har kostat 88 skattemiljoner under fem år – detta gick pengarna till

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Vanliga förbrukningsvaror till extrema överpriser, reklam på okända hemsidor som få någonsin besökt och jobbannonser till tjänster som redan är tillsatta. Uppdrag granskning har gått igenom tusentals bluffakturor som betalats av kommuner, landsting och myndigheter – och kan visa vad svenska skattepengar gått till.

Vid ett vårdboende i Malmö köpte en anställd in 15 300 sopsäckar och 416 burkar med våtservetter, till ett boende med 40 lägenheter. Kostnaden blev 728 000 kronor. 

– Det är skattepengar som hade kunnat komma bättre till gagn för våra brukare, säger Helen Martinsson, avdelningschef vid hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen i Malmö stad. 

Sverigefakturorna

Malmö är inte unikt. Uppdrag granskning har samkört alla företag som finns på de två största varningslistorna för oseriösa företag med en databas som innehåller utbetalningar som kommuner, landsting, regioner och myndigheter gjort mellan åren 2012–2016. 

Det rör sig om 7 000 fakturor som ska ha betalats till företag som står bakom olika former av så kallade bluffakturor. Sammanlagt har 88 448 617 kronor betalats ut.

Varnar för företag 

De två största varningslistorna i Sverige kommer från konsultbolaget Förenade bolag och arbetsgivarorganisationen Svensk handel. De är till för den som vill kontrollera vem man fått en faktura ifrån och finns därför tillgängliga på nätet, helt öppna för alla, och bygger på information från personer som redan drabbats.  

– Man publiceras på en varningslista av en anledning och det är på grund av någon form av problem. Det har inträffat klagomål eller någonting stämmer inte i försäljningen, säger Ludvig Isaksson, kommunikationsansvarig på Förenade bolag. 

Listorna varnar för en mängd olika typer av företag: De som med aggressiva försäljningsmetoder säljer förbrukningsvaror till extremt höga priser, men också från företag där man inte får något alls för pengarna.

Bland de som betalat allra mest till företagen på varningslistorna hittar vi våra största städer.

Stockholm stad: 1 827 113 kronor.

Malmö: 2 182 243 kronor.

Och den största summan av alla står Göteborg för: 3 364 432 kronor.

“Vi har ju inte fått någonting” 

I Region Gävleborg betalade man under nio månader 19 fakturor för jobbannonser som ingen hade beställt – för sammanlagt 1,1 miljoner kronor. 

– Vi har ju inte fått någonting för de här. Det här är vad man kallar bluffakturor. Och vi har överlämnat de här till polisen, det gjorde vi så fort vi fick kännedom om dem, säger Bo Svedberg, IT- och ekonomidirektör på Region Gävleborg. 

Trots att företagen som skickat ut bluffakturorna, i de flesta fall, länge funnits på varningslistorna betalar svenska kommuner, landsting och myndigheter under fem år ut bluffakturor för sammanlagt 88 448 617 kronor, visar Uppdrag gransknings genomgång. 

–  Kommuner har en enorm problematik med detta och en bristande förståelse för vad problemet egentligen är. Det gör tyvärr att det är som upplagt för angrepp, säger Ludvig Isaksson på Förenade bolag. 

“Får aldrig upprepas” 

Uppdrag granskning hittar betalda fakturor för reklam på helt okända hemsidor som få någonsin besökt, platsannonser för tjänster som redan är tillsatta och fejkade klick på statliga hemsidor. Sannolikt helt utan värde. 

Men det rör sig också om inköp av helt vanliga förbrukningsartiklar som lysrör, sopsäckar och våtservetter, för mellan fem till tio gånger mer än vad de normalt kostar. 

På ESS-gymnasiet i Stockholm köpte man till exempel in 1675 lysrör för 149 kronor styck. Sammanlagt landade prislappen på 312.000 kronor. Sedan dess har de legat i förrådet och samlat damm eftersom skolan inte hade något större behov av lysrör. 

Och i Kils kommun köpte en tidigare anställd in närmare sex och ett halvt ton issmältningsmedel för samma kilopris som en vällagrad cheddarost. 368 hinkar blev det totalt, till en kostnad på över en miljon kronor. 

– Det här får ju aldrig upprepas, en sådan här fadäs. Och det innebär att vi måste ha en bättre internkontroll, säger Jan-Olov Ragnarsson, kommunchef i Kil.

I reportaget Sverigefakturorna har Uppdrag gransknings team rest genom Sverige för att ta reda på hur vaksamma kommunerna är med svenska skattemedel. Reportaget finns att se på SVT Play från och med klockan 12 och sändes på SVT1 klockan 20 onsdagen den 10 oktober 2018.

Fakta: Så bestrider du fakturor

• Om du får en faktura trots att du inte beställt något eller där det finns något annat allvarligt fel, finns det ingen anledning att betala.  

• Alla fakturor som är felaktiga ska bestridas, det vill säga företaget som skickat fakturan ska uppmärksammas på att du motsätter dig betalning samt orsaken till det. 

• En bestridan ska alltid vara skriftlig och kan göras via e-post eller rekommenderat brev. 

• Det är viktigt att du kan bevisa datum och innehåll i ditt bestridande. Spara därför en kopia på alla meddelanden med motparten. 

Läs mer om hur du bestrider fakturor på bestrid.nu

Varningslistor över oseriösa företag hittar du på Svensk handel och Förenade bolag

Källa: Polisen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Sverigefakturorna

Mer i ämnet