Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
“De är kriminella och de begår faktiskt avskyvärda brott” – spela klippet för att höra polisen Anders Klingberg och en 13-årig kille som blev rånad i Göteborg. Foto: SVT

Polisernas kritik: Nya riktlinjer försvårar att anhålla misstänkta för ungdomsrån

Uppdaterad
Publicerad

UPPDRAG GRANSKNING · Riksåklagarens nya riktlinjer skulle tydligare reglera hur man får frihetsberöva unga som misstänks för brott. Men nu riktas kritik från flera av polisens ungdomsutredare. De menar att riktlinjerna försvårar utredningar av ungdomsrån där den misstänkte är straffmyndig.

“Ge mig din telefon – annars kommer jag döda dig.”

Maj 2019 i Kortedala, Göteborg. En 15-åring blir rånad på sin mobiltelefon. Orden kommer, enligt honom, från en av rånarna innan de tar ett strypgrepp runt hans hals och hotar att döda honom om han berättar för någon. Polisen identifierar en misstänkt, en 16-årig kille. Men han grips inte.

–  Det enda vi hade kunnat göra i det läget hade ju varit att plocka in honom snabbt, men vi hade aldrig kunnat hålla honom, säger Anders Klingberg, utredningsansvarig Nordöstra Göteborg.

Den misstänkte är på fri fot. Fyra månader senare misstänks han för att tillsammans med andra ha begått ytterligare ett rån, mot två 13-åriga killar.

– Jag kommer ihåg hur det var, jag kände mina egna ben dallra, berättar en av dem.

“Det tjänar inte barnet någonting på”

Riksåklagarens nya riktlinjer från 2017 kom som en anpassning till FN:s barnkonvention, som säger att barn – alla personer under 18 år – endast får frihetsberövas som en sista utväg och för kortast lämpliga tid. Men från polishåll kommer nu kritik.

Uppdrag granskning har gjort en enkät med polisens ungdomsgrupper i Stockholm, Göteborg och Malmö. Flera av grupperna vittnar om problem att utreda unga som begår rån.

–  Jag kan inte se att det här ska ha nånting med barnkonventionen att göra. Det är inte att bli frisläppt och sen kunna prata sig ur det hela, det tjänar inte det barnet någonting på, säger Anders Klingberg i Nordöstra Göteborg.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Hör de två killarna berätta om rånen de utsattes för: ”De ville strypa mig” Foto: SVT

Uppdrag granskning kan också visa ett antal fall där misstänkta rånare släppts innan de blivit förhörda. Åklagarna hänvisar till Riksåklagarens riktlinjer och förklarar att det inte går att anhålla de misstänkta med hänsyn till deras ålder.

De nya riktlinjerna innebär att det krävs synnerliga skäl för att anhålla straffmyndiga barn, det vill säga personer mellan 15 och 17 år.

–  Själva utgångspunkten är ju från lagstiftarens sida att så unga människor inte ska frihetsberövas. Det ska vara som en sista utväg att man frihetsberövar unga, och så kort tid som möjligt, säger Lennart Guné, överåklagare och chef för utvecklingscentrum på Åklagarmyndigheten.

Ett brott som rån är tillräckligt allvarligt för att synnerliga skäl kan finnas – men för att anhålla en ung misstänkt måste det också finnas tillräckligt starka, särskilda häktningsskäl. Det blir därför en tolkningsfråga för varje åklagare, enligt Lennart Guné.

”Förut hade vi inte det problemet”

I 12 av de 16 polisområden i Stockholm, Göteborg och Malmö som Uppdrag granskning pratat med uppger chefer och utredare att de ibland tvingas släppa unga rånare utan förhör. Några beskriver det till och med som vanligt.

”Förut hade vi inte det problemet att de blir släppta på samma sätt, vi fick dem anhållna, kanske bara över natten men vi fick hålla förhöret”, säger gruppchefen för Malmöpolisens ungdomsutredningar.

Boxiao Pan, förundersökningsledare i Täby, säger att det är ytterst sällsynt att en åklagare anhåller en 16-åring som gripits, misstänkt för rån.

–  De sitter frihetsberövade i några timmar på sin höjd. Sen är de ute och då har de blivit varse om att polisen vet om det här. Då är det jättelätt för dem att gå och attackera målsägarna och vittnena igen.

Ungdomsåklagare kritisk

När de nya riktlinjerna kom var åklagare oroliga för att de skulle få ”stora negativa konsekvenser” för möjligheten att bekämpa brott. För ett halvår sedan kom Åklagarmyndigheten med en utvärdering där man konstaterade att riktlinjerna uppnått sitt syfte.

Antalet anhållanden hade minskat, framförallt gällande lindrigare brott.

Ungdomsåklagaren Linda Wiking tycker däremot att Riksåklagarens riktlinjer faktiskt ger utrymme för att anhålla unga misstänkta rånare. Hon är kritisk mot de åklagare som väljer att släppa misstänkta innan de förhörts.

–  Då tillämpar vi inte riktlinjerna och lagtexten så som det är tänkt. Vi ska använda de verktyg vi har, när det finns skäl för det. Och det finns det i allvarliga brott och när det finns det risk för att man förstör utredningen på fri fot, säger hon.

Reportaget Barn som rånar barn sänds onsdag 25 mars. Du kan se det 12.00 på SVT Play – eller 20.00 i SVT1.

LISTA: Så svarade utredarna

Visa
  • Vi har haft kontakt med sammanlagt 16 olika lokalpolisområden.
  • I 12 av de 16 områdena tvingas man ibland släppa unga rånare utan ett förhör, uppger de chefer och utredare. Några beskriver det som vanligt.

Här följer några citat från utredare vi varit i kontakt med:

Även om vi griper en 16-årig rånare så är det ytterst sällsynt att en åklagare faktiskt anhåller den och ännu mer sällsynt att en domstol häktar den personen. / Boxiao Pan, förundersökningsledare Täby

I mitt perspektiv är det svårt att förstå att för ett så allvarligt brott, där målsäganden kan må dåligt för lång tid framöver, kan man inte sitta inlåst en natt i en cell. / Håkan Ekelund, utredare Göteborg, Nordost

Rån har blivit det nya snatteriet. / Anton Larsson, gruppchef Ungdom Rinkeby, LPO Sollentuna, Stockholm

Det påverkar vittnen och målsäganden och det blir svårare att gå vidare med husrannsakningar för de blir släppta innan vi kan åka hem till dem. Kommer vi en vecka senare är det ju städat. / Johan Renberg, gruppchef ungdomsutredningar Järfälla, Stockholm

Vi från polisen upplever en viss frustration när vi försöker motivera målsäganden att delta i utredningarna. De förstår att om de pekar ut någon så ökar rädslan för att visas ute på kvällarna. / Andreas Lindberg, operativ koordinator på lokalpolisområde Skärholmen, Stockholm

Att de pratar ihop sig händer ju om det är flera misstänkta. Antingen kommer de överens om att de inte ska säga någonting, eller att det blir en samstämmig historia och då läggs ärendet ner för att det blir svårare att motbevisa deras uppgifter. / Utredare ungdomsgruppen, LPO Solna

Förut hade vi inte det problemet att de blir släppta på samma sätt, vi fick dem anhållna, kanske bara över natten men vi fick hålla förhöret. / Gruppchefen för Malmöpolisens ungdomsutredningar

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Ungdomsbrott

Mer i ämnet