I april förra året publicerades den svenska coronastrategin på regeringens hemsida. Men detta föregicks inte av något formellt regeringsbeslut. När statsminister Stefan Löfven fick frågor om detta under måndagens KU-utfrågning svarade han dock att han sett strategin i förväg och godkänt den, men att regeringen inte fattat något särskilt beslut.
Avsaknaden av ett formellt regeringsbeslut kan vara avgörande för om KU väljer att rikta kritik mot regeringens agerande under coronapandemin.
Regeringen ytterst ansvarig
KU:s roll är att bland annat utifrån grundlagen granska regeringens och statsrådens tjänsteutövning. Enligt grundlagen är det regeringen som styr riket och därmed är ytterst ansvarig också i en nationell kris.
Statsminister Stefan Löfven hävdade under måndagens utfrågning att det inte spelat någon roll för regeringens agerande att det saknats en formellt beslutad strategi. Det har inte försämrat eller påverkat regeringens eller myndigheternas insatser under pandemin. Strategin har, enligt statsministern, växt fram successivt och i konsensus.
Den politiska kritiken mot regeringen handlar dock om att regeringen i allt för hög grad låtit sig styras av Folkhälsomyndigheten och att strategin förändrats över tid. Kritiska frågor av detta slag ställdes under KU-utfrågningen och flera frågeställare ifrågasatte om inte regeringen vältrat över en alltför stor del av ansvaret för krisbekämpningen på just Folkhälsomyndigheten.
Statsministern tillbakavisade detta, men hänvisade till den svenska förvaltningsmodellen som ger myndigheterna en stark ställning, också i kristid. Det vore fel att inte lyssna på Folkhälsomyndigheten experter under en pandemi, menade statsministern.
Förnekade flockimmunitet som strategi
Löfven fick också frågor om den svenska strategin under förra våren varit inriktad på att nå flockimmunitet och att detta bidragit till att vissa långtgående åtgärder aldrig varit aktuella. Att så varit fallet förnekade dock statsministern med eftertryck.
Frågorna i KU reflekterade mycket av den politiska kritik som förts fram mot regeringen under pandemin. Att åtgärder antingen varit otillräckliga, för sena eller feltajmade. Det handlade bland annat om att testningen kommit igång för sent, att besöksförbud på äldreboenden inte infördes tillräckligt snabbt och att höstens lättnader i restriktionerna infördes ungefär samtidigt som smittspridningen tog fart igen.
Det kan KU ha synpunkter på
En annan fråga var den så kallade pandemilagen som infördes förra våren, men som inte förlängdes när den löpte ut under sommaren. När regeringen under hösten väl började arbeta med en ny tillfällig pandemilag skedde det så sent att man tvingades forcera arbetet på grund av kraftigt ökad smittspridning i november men framför allt december.
När KU:s ledamöter nu ska utvärdera vårens granskningsarbete och de utfrågningar som hållits handlar det alltså om att ta ställning till regeringens agerande.
Den kanske viktigaste frågan är hur utskottet värderar avsaknaden av en formellt beslutad nationell strategi för krisbekämpningen. Men också regeringens handläggning av pandemilagen och den roll regeringen har gett Folkhälsomyndigheten i krisarbetet kan vara saker som KU har synpunkter på.