Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Ett av de allvarligaste sprängdåden 2019 var explosionen vid ett bostadshus i Linköping. Foto: Jeppe Gustafsson, TT

Antalet sprängdåd ökar kraftigt i Sverige

Uppdaterad
Publicerad

Polisen och övriga myndigheter är tagna på sängen över utvecklingen av sprängningar i landet. Brottsförebyggande rådet, Brå, visar att det anmälts 257 fall av allmänfarlig ödeläggelse genom sprängning – inklusive försök och förberedelse till brott – under 2019. 2018 var det 162 fall under hela året.
– Tidigare såg vi att handgranater användes. Nu ser vi hur man istället använder hemmagjorda laddningar som vapen i konflikter, säger Stefan Hector, operativ chef vid Nationella operativa avdelningen, Noa.

Linköping den 7 juni i år, två minuter över nio på morgonen briserar en sprängladdning som hörs över hela staden.

Sprängladdningen som enligt utredningen var på mellan 15-20 kilo sprängämne var placerad i en lådcykel som ställts utan för huset. Explosionen var så kraftig att också hus i närheten fick allvarliga skador. Ett tiotal personer skadades, men som genom ett under dödades ingen.

Det är ett av alla sprängdåd som ägt rum i Sverige det senaste året. Den senaste statistiken från Brå visar att det 257 fall av allmänfarlig ödeläggelse genom sprängning anmälts under kalenderåret 2019. Siffran inkluderar även försök och förberedelse till brottet. 2018 var det 162 fall under året.

År 2020 har också inletts med uppmärksammade sprängningar, bland annat i Stockholm. I mitten av januari inträffade en sprängning på Östermalm och veckan därpå två sprängningar samma natt i Kista och Husby.

”Hemmagjorda laddningar som vapen”

Stefan Hector är operativ chef vid Noa. Han menar att utvecklingen har blivit grövre inom kriminella kretsar.

– Tidigare såg vi att handgranater användes. Nu ser vi hur man istället använder hemmagjorda laddningar som vapen i konflikter. Antingen för att skadas eller att skrämmas, men med en ny hänsynslöshet där man spränger där allmänheten vistas och är likgiltig inför att de kan komma till skada, säger Stefan Hector till SVT Nyheter.

Polisen vet inte varifrån sprängmedel kommer

Polisen och övriga myndigheter är tagna på sängen av utvecklingen och vet inte varifrån alla sprängmedel kommer.

– Fenomenet med explosivämnen som vapen inom konflikter är relativt nytt. Det gör att vi har betydande ovisshet varifrån delarna till sprängladdningarna kommer, säger Stefan Hector till SVT Nyheter.

På Nationellt Forensiskt Centrum, NFC, märker man av den stora ökningen av analyser.

– Vår personal i kemigruppen har delvis ställt om och jobbar bara med att analysera sprängdåd i stället för att jobba inom flera olika verksamhetsområden som man gjort tidigare, säger Annica Karlsson chef för kemigruppen på NFC.

Polisens uppklarningsprocent för dödsskjutningar och explosioner är väldigt låg. Lyckligtvis har inga människor dött vid explosioner i år, men tyvärr vid skjutningar. Regeringen har nyligen gett i uppdrag till flera myndigheter att skärpa kontrollen av sprängmedel.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Explosionen på Östermalm

Mer i ämnet