Foto: TT

Är plastpåsen verkligen sämre för miljön än tygkassen?

Publicerad

Plastpåsen har motvind just nu. Den dödar fåglar och valar, förorenar haven och bryts ner till mikroplast som kan spridas i naturen i hundratals år. Samtidigt lyfts tygkassen av många fram som räddningen för miljön, men är det verkligen så enkelt?

Påstående:Vanliga plastpåsar har lägst miljöpåverkan.” (Rapport från Danska miljöstyrelsen, 14 mars 2018)

Vi börjar med det korta svaret: Nej, så enkelt är det inte.

Det är i princip omöjligt att jämföra olika kassars totala miljöpåverkan. Alla har sina för- och nackdelar, och om du verkligen ska göra miljön en tjänst ska du bära dina matvaror i famnen – vilket för de allra flesta är en ohållbar taktik.  

Det mesta handlar i stället om vad du gör med påsen när du väl kommer hem från butiken. Kommer du att använda den flera gånger och återvinner du den?

Högst 40 om året 2025

Oavsett: I dag är plastpåsen i fokus och det har gått ett år sedan den nya lagen som tvingar butiker att informera sina kunder om plastpåsens miljöpåverkan trädde i kraft.

Och från politiskt håll har man bestämt att vi ska använda färre plastpåsar. EU har satt som mål att man i unionens medlemsländer ska använda 40 påsar per person och år 2025.

EU-snittet är i dag runt 200 och i Sverige använder vi drygt 80 plastpåsar per person och år.

Har plastpåsen fått ett oförtjänt dåligt rykte?

– Ja, kanske det. Vi använder ju plast för att det är praktiskt men samtidigt har plastpåsen blivit en symbol för överkonsumtion. Den får klä skott för många saker, säger Åsa Stenmarck, avfallsexpert på Svenska Miljöinstitutet och regeringens särskilda plastutredare.  

Och fokus då, har vi stirrat oss blinda på just plastpåsen?

– Ja, det kan jag hålla med om. Att många av oss flyger långt varje år har egentligen mycket större miljöpåverkan än hur många plastpåsar vi köper. Men det går inte heller att komma undan att vi har använt för många påsar.

Nedskräpningen i naturen ett stort problem

Men hur är det egentligen med plastpåsens miljöpåverkan jämfört med andra bärkassar?

Klart är att plastpåsar ofta tillverkas av råolja, som frigör koldioxid och alltså innebär ett miljöproblem.

Sen har vi det här med nedskräpningen. Plast och plastpåsar skadar växt- och djurliv och vi har alla sett bilder på djur som fastnat i plast eller ätit så mycket av den att det varit direkt dödligt.  

Nu senast bilderna på åtta kilo plastpåsar som hittades i magen på en grindval utanför Thailands kust.

Dessutom tar det lång tid för plast att brytas ner och små partiklar, så kallade mikroplaster, kan finnas kvar i naturen i hundratals år.

Även så kallade ”miljökassar”, plastpåsar tillverkade av sockerrör har sina nackdelar. Precis som påsar tillverkade av olja tar det väldigt lång tid innan de bryts ner i naturen, och själva produktionen samt transporten av påsen är inte fossilfri. 

”Finns för- och nackdelar med alla material”

Samtidigt har plastpåsen odiskutabla fördelar gentemot sina konkurrenter. De är vattentäta, lätta, starka och förhållandevis resurseffektiva att producera och frakta.

– Men om plastpåsen hamnar ute i naturen då förtjänar den sitt dåliga rykte. Vi måste minska på plastskräpet både i hav och på land, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

– I vissa lägen har plastpåsen dock egenskaper som gör den väldigt lämplig. Hela diskussionen om vilket material som är bäst blir besvärlig eftersom det finns för- och nackdelar med alla material.

Och tidigare i år kom en stor studie från den danska motsvarigheten till Naturvårdsverket som visade just det.  

Forskarna tittade på olika påsars miljöpåverkan inom 15 kategorier – bland annat klimatpåverkan, ozonpåverkan, giftighet för människor och miljö samt vattenåtgång.  

Enligt studien var det miljövänligaste alternativet en vanlig tunn påse i LDPE-plast – dock under förutsättning att den efter inköp används som soppåse och sedan förbränns.

Tygkassen då?

För att matcha plastpåsen som det miljövänligaste alternativet, sett till alla 15 kategorier, skulle en tygkasse i ekologisk bomull behöva användas 20 000 gånger och en tygkasse i ”vanlig” bomull 7 100 gånger, enligt studien.

Resultatet genererade såklart stora rubriker, men man bör ha i åtanke att det var en faktor som fick siffrorna att sticka iväg ordentligt för bomullskassen.

Förutom att bomullsodling kräver stora mängder vatten, barnarbete och bekämpningsmedel påverkas nämligen ozonlagret av lustgas från det gödsel som används.

Om man inte skulle ta hänsyn till just ozonet skulle man behöva använda en ekologisk tygkasse 3 800 gånger för att matcha den tunna plastpåsen.

Tittar man endast på kategorin klimatpåverkan, alltså koldioxidavtryck, behövde man bara använda en ekologisk bomullskasse 149 gånger och en ”vanlig” tygkasse 52 gånger för att matcha den vanliga plastpåsen.

En annan anledning till att den ekologiska bomullen i vissa kategorier rankades som sämre än den konventionellt odlade har att göra med att den ekologiska odlingen ger runt 30 procent sämre skördar och därmed kräver mer land och vatten.

Fångar inte nedskräpningen i haven

Liknande resultat kan vi också se i en studie genomförd av det brittiska naturvårdsverket 2011 där man kom fram till att man behövde använda en tygkasse av bomull 327 gånger för att matcha klimatpåverkan hos en plastpåse som återanvänts som soppåse och förbränts.

Den här typen av studier måste dock tas med en nypa salt då de inte mäter all miljöpåverkan.

Och eftersom olika material har både bra och dåliga miljöegenskaper kanske det sammanvägda resultatet inte alltid är det mest relevanta.

Då får man helt enkelt fråga sig vilken miljöpåverkan man oroar sig över mest och göra sitt val efter det.

Är det övergödningen, att arbetare utsätts för cancerframkallande kemikalier eller att tillverkningen slukar stora vattenresurser?  

Den som brinner för att vi ska minska nedskräpningen av plast i natur och hav får föga hjälp av studierna eftersom livscykelanalysen inte tar hänsyn till just nedskräpningen. 

Oavsett påse, använd den många gånger!

Nu lite konkreta tips för ett rent samt faktabaserat samvete.

Har du plastpåsar hemma, använd dem flera gånger. När de är slitna använd dem en sista gång som soppåse, alternativt källsortera dem som plastförpackningar. Om plastpåsen blir en miljöbov eller inte avgörs till stor del om den kommer ut i naturen eller inte.  

Har du tygpåsar hemma, använd dem. Köp inte nya och lägg dem på hög bara för att du älskar trycket på kassen och känner att det kan förmedla något värdefullt om din personlighet.

Och om du verkligen oroar dig för vilken kasse som är bäst för miljön kanske du också bör fokusera på vad du fyller din påse med när du handlar.

För om du kör bil till affären och fyller dina påsar med kött- och mejeriprodukter och sen får klimatångest för att du väljer en plastpåse, som du sen dessutom inte ens slänger i naturen, har du fastnat i detaljerna.

Sammanfattning: Den bästa påsen är den du använder många gånger. Plastpåsen har blivit en tacksam symbol för människans miljöpåverkan och när den kommer ut i naturen är den mycket riktigt ett rejält miljöproblem. Samtidigt är plastpåsen relativt resurseffektiv att producera och frakta jämfört med påsar i andra material. Att byta ut sin plastpåse mot en tygkasse behöver inte vara bra för klimatet och tygkassar, speciellt i bomull, orsakar stora miljöproblem tidigt i sin livscykel. I ett större sammanhang bör också den med klimatångest snarare oroa sig för vad man fyller sina påsar med än i vilket material de är tillverkade.

Har du någon fakta som kan bidra till texten eller andra påståenden från makthavare som du tycker att SVT:s Faktakollen borde granska, mejla oss på faktakollen@svt.se.

Källor:

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Faktakollen

Mer i ämnet