I dag var det den tredje dagen i terrorrättegången i Solna tingsrätt. Foto: Nils Petter Nilsson / TT

Ett attentat som inte inträffat väcker svalt intresse

Publicerad

ANALYS · Trots allvarliga anklagelser mot de tre terrormisstänkta männen gapar många åhörarplatser i Stockholms tingsrätts tomma.
En rättegång om ett attentat som inte har inträffat tycks i vart fall inte väcka samma intresse som ett fullbordat terroristbrott, skriver SVT Nyheters krimreporter Sofia Bering.

Sofia Bering

Reporter SVT Nyheter

I dag var det den tredje dagen i terrorrättegången i Solna tingsrätt och det var dags för de tre som åtalats för förberedelse till terroristbrott att förhöras om sina respektive inställningar till åklagarens anklagelser mot dem.

Ingen av de tre vill kännas vid att de har planerat något terrorattentat. Intresset för vad de har att säga om det verkar inte vara så stort från allmänhetens sida – det var gott om lediga åhörarplatser i Stockholms tingsrätts säkerhetssal där rättegången äger rum. Detta trots det påstådda brottets karaktär och de allvarliga anklagelserna som riktas mot de tre männen, två uzbeker och en från Kirgizistan.

Eller hur allvarliga är anklagelserna egentligen? Har det ens skett något brott? Något terrorattentat har ju inte utförts och en rättegång om ett attentat som inte har inträffat, låt vara att det även är brottsligt att förbereda ett sådant, tycks i vart fall inte väcka samma intresse som ett fullbordat terroristbrott.

Petar hål i brottspåståendena

Att ifrågasätta åklagarens brottspåstående är givetvis självklart för de åtalade och deras försvarare och i dag var det alltså dags för dem att göra det. Vanligtvis sker det genom att rikta in sig på den bevisning som åklagaren åberopar för att styrka de åtalades skuld.

Att motbevisa den, till exempel genom att ge alternativa förklaringar till åklagarens påståenden och att inte försätta något tillfälle att kalla bevisningen för svag. På så sätt försöker man underkänna åtalet och sedan är det upp till rätten att avgöra om det skett något brott, som åklagaren påstått, eller inte, som de åtalade alltså vill göra gällande.

Ifrågasatte grunden för åtalet

I dag underkände de åtalade åtalet även på ett lite tidigare stadium skulle man kunna säga. Genom att ifrågasätta den så kallade gärningsbeskrivningen, alltså själva grunden för åtalet, för att vara alltför luddig. Vad är det egentligen åklagaren menar att de åtalade skulle ha gjort sig skyldiga till, frågade man sig från försvarets sida och såg sig nödgade att föreslå en tolkning av gärningsbeskrivningen.

Motiverad av den rättsosäkerhet som man menar skulle kunna uppstå om rätten, åklagaren och försvaret har olika uppfattningar om vad de åtalade ställs till svars inför.

Förnekar brottet

Men det går inte att bortse från att denna udd riktad mot åklagaren även kan ses som en del av försvarets strategi att söka försvaga åtalet. I linje med uppdraget att tillvarata sina klienters intressen.

För i dag var det deras tur att komma till tals och alla tre förnekar de brottet som åklagaren gör gällande; att primärt ha förberett en attack byggd på explosiva varor och andra skador med hjälp av de kemikalier och vapen som åklagaren åberopar som hjälpmedel för att enligt honom kunna åstadkomma så stor skada på så kort tid som möjligt.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.

Terrorgripna

Mer i ämnet