Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Ledningen har varit klar att användas sedan tidigare i höst. Foto: Nord Stream 2Visa alla (2)
Visa alla (2)

Omstridda gasledningen Nord Stream 2 stoppas igen

Uppdaterad
Publicerad

Tyskland har stoppat certifieringen av den rysk-tyska gasledningen Nord Stream 2. Certifieringen behövs för att gasledningen ska kunna tas i bruk. Ledningen har varit klar att användas sedan tidigare i höst då den fylldes med hundratals miljoner kubikmeter naturgas.

– Vårt företag vidtar den här åtgärden för att se till att vi följer tillämpliga regler och förordningar, säger Jens Mueller, talesperson för Nord Stream 2, till SVT.

Ingen rysk gas kommer att strömma i den färdigbyggda gasledningen Nord Stream 2 under den närmaste tiden.

I oktober uppgav bolaget att det hade ett fungerande tryck i ledningen och att den fyllts med 177 miljoner kubikmeter gas i avvaktan på slutgiltigt tillstånd i Tyskland.

Strider mot tysk rätt

Den tyska myndigheten Bundesnetzagentur meddelade dock på tisdagen att man stoppar certifieringen av ledningen, vilket drev upp det redan upptrappade priset på naturgas med 12 procent. Myndigheten ansvarar bland annat för kontroll av den tyska energimarknaden.

Beslutet motiveras med att företaget som står bakom gasledningen inte är konstruerat enligt tysk rätt. Firman Nord Stream 2 AG har sitt huvudkontor i Schweiz och för den tyska delen av gasledningen har man grundat ett tyskt dotterbolag.

Nu kräver Bundesnetzagentur att tillgångar och personal överförs till det tyska bolaget – om myndigheten ska granska certifieringen på nytt.

– Vårt företag vidtar den här åtgärden för att se till att vi följer tillämpliga regler och förordningar. Vi har inte möjlighet att kommentera enskilda detaljer i processen, hur lång tid den tar och hur den påverkar tidpunkten för starten av pipelinedriften, svarar Nord Stream 2:s talesperson Jens Mueller till SVT Nyheter efter beskedet från den tyska myndigheten.

Gasledningen Nord Stream 2 är 2 460 kilometer lång. Den är nedlagd i svensk ekonomisk zon i Östersjön och ska leverera naturgas från Ryssland Foto: SVT Design

Massiv kritik

USA har kritiserat projektet flera gånger och hävdat att Europa kan bli beroende av energiimport från Ryssland. Bakom projektet står i första hand det ryska statskontrollerade energiföretaget Gazprom. Men även bolag i Österrike, Tyskland, Frankrike och Nederländerna har gjort stora investeringar.

Ukraina tillhör också kritikerna, då ledningen riskerar att undergräva landets roll som transitland mellan Ryssland och EU på gasmarknaden.

Vissa EU-länder har också kritiserat det rysk-tyska gasprojektet.

Arbetet med att färdigställa ledningen stod i princip still i drygt ett och ett halvt år på grund av amerikanska sanktioner. Men i somras gjorde Tysklands förbundskansler Angela Merkel och USA:s president Joe Biden en överenskommelse att projektet skulle färdigställas.

Ledningen har stått färdig sedan början av september, men det verkar nu återigen dra ut på obestämd tid innan gasen når Europa.

  • Nord Stream 2 är cirka 246 mil lång och är delvis lagd i svensk ekonomisk zon.
  • Arbetet med ledningen låg nere i över 1,5 år på grund av USA:s hot om sanktioner mot projektet. Då var cirka 230 mil klart.
  • Planen var att ledningen skulle vara klar i slutet av 2019.
  • Visst arbete med gasledningen fortsatte dock under de amerikanska sanktionerna. Det gällde rörläggning i djup som inte överstiger 30 meter, vilket USA inte motsatte sig.
  • I december 2020 uppgav Nord Stream 2 till SVT Nyheter att det återstod att lägga cirka 120 kilometer pipeline in danska vatten och cirka 30 kilometer tyska vatten i Östersjön.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer