Det viktigaste är att Sverige och Finland blir fullvärdiga medlemmar i Nato så snart som möjligt, inte nödvändigtvis samtidigt. Det sade Natos generalsekreterare när alliansens försvarsministrar möttes i Bryssel tidigare i veckan.
– Det var signalen att det här inte kommer att bli gemensamt, med största sannolikhet, säger Jan Hallenberg, senior forskningsrådgivare vid Utrikespolitiska insitutet.
Enligt Turkiet har Finland nu uppfyllt sin del av det trepartsavtal som slöts mellan länderna och Sverige på Natotoppmötet i Madrid i juni, meddelade Finlands utrikesminister Pekka Haavisto på säkerhetskonferensen i München på lördagen.
Ankara har dessutom vid upprepade tillfällen antytt att man kan komma att ratificera enbart den finska ansökan.
Stora säkerhetsrisker på längre sikt
Om Finland ansluter till Nato före Sverige skulle det innebära en sämre säkerhetspolitisk situation, inte bara för Sverige, utan också för Norden och försvaralliansen självt, menar Hallenberg.
– Det betyder också att det militärpolitiska samarbetet mellan Sverige och Finland försvåras, det som har utvecklats så mycket under de senaste åren, säger han.
Om Sveriges Natoprocess blir kortvarig är säkerhetsriskerna marginella, men om den drar ut på tiden är de betydligt större, konstaterar Hallenberg.
– Men eftersom det finns bilaterala garantier från Natoländer för Sveriges säkerhet så är skillnaden inte lika stor som den var före Ryssland attackerade Ukraina, säger han.
”Sitt still i båten”
Hallenberg tror att Turkiet till slut kommer att ratificera även den svenska ansökan och uppmanar den svenska regeringen att lägga band på sig självt.
– Sitt still i båten och vänta på att turkarna fattar sina beslut och att de får påtryckningar från andra Natoländer. Mer sånt och mer armbrytning från amerikanarna – det tror jag påverkar turkarna, inte vad Sverige säger eller gör.
