Kommunerna köper in mindre kött – och ökar mängden svenskt

Publicerad

Många kommuner har valt att dra in på det importerade köttet – men ökat andelen svenskt. Det visar en undersökning av SVT Nyheter.
– Det är ju väldigt mycket mat som går genom offentlig sektor. Om det går att påverka är det mycket viktigt, säger Line Gordon, föreståndare på Stockholm Resilience Center.

Korvstroganoff i förskolan, pannbiff på äldreboendet eller en leverpastejmacka till en nyförlöst mamma. Med mer än tre miljoner serverade måltider i vård, skola och omsorg varje dag är offentlig sektor en av de stora aktörerna när det kommer till påverkan på vad svenskar lägger på tallriken.

SVT har granskat inköpen av kött och chark i 144 kommuner under 2017 och 2018 genom en databaskörning från organisationen Ekomatcentrum och konsultbolaget DKAB. Den berör cirka hälften av landets kommuner med en sammanlagd befolkning på ca 5,7 miljoner.

Svenska politiker lyfter ofta fram att de offentliga måltiderna som ett viktigt styrmedel för att ändra konsumtionsmönster, vilket Line Gordon på Stockholm Resilence Center håller med om. 

-Det är väldigt mycket mat och om det går att påverka där är det viktigt. Plus att det når alla individer i samhället och inte bara den mest intresserade konsumenten, säger hon.

De flesta minskade inköpen

Hur många köttfria dagar eller närproducerade luncher som det har bjudits på under mätperioden vet vi inte, men klart är att mängden billigare importerat kött minskat medan dyrare svenskt kött ökar.

105 av de 144 undersökta kommunerna valde att minska sina inköp av kött och chark. Totalt rör det sig om en minskning på 240 ton men en ökning på 18 miljoner kr. Eller som en jämförelse: 42 gram mindre kött men tre kronor mer i kostnader per invånvare.

Någon rikstäckande statistik över offentliga inköp finns inte, därför har vi inte möjlighet att granska hur inköpen förändrats över en längre tid. Men i en granskning SVT gjorde av offentliga inköp 2014 kunde visa att endast var fjärde kycklingfilé och mindre än var femte fläskkotlett hade svenskt ursprung.

Nästan bara svenskt i Bengtsfors

Många av de kommuner som köper in högst andel svenskt är jordbrukstäta kommuner i Skåne och i Västra Götaland.  En av dem är Bengtsfors som till 98 procent köper in svenskt kött och chark.

– Det är extra viktigt på landsbygden eftersom vi är nära dem som producerar köttet och grönsakerna. Det är en del av vårt samhälle, kontra storstad. säger Göran Wahlgren, måltidschef i Bengtsfors.

Den här artikeln är en del av projektet Sverige möts. Mer om satsningen kan du läsa om på Sverige möts

hemsida.

Om undersökningen

Visa

2018 köpte 144 kommuner tillsammans in 12 756 359 kg kött, motsvarande 2,22 kg per invånare. Det är en minskning med 241 068 kg jämfört med 2017. Jämförelsevis ungefär 42 gram per invånare

Kostnaden för inköpen var 757 439 179 kr, motsvarande 132 kr per invånare.
Det är en ökning med 18 miljoner kronor jämfört med 2017. Jämförelsevis 3 kronor per invånare.

Inköp av kött och chark i kg 2018

Svenskt: 10 529 933 kg
Andel 83 procent (+ 3 procentenheter)
Ekologiskt: 1 466 167 kg
Andel 11 procent (oförändrat)
Svenskt ekologiskt: 1 343 989
Andel 11 % (+ 0,5 procentenheter)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer