På privata Ameliekliniken i gamla Karolinska Sjukhusets lokaler tar Jonas Axelsson emot patienter med postvirala trötthetssyndrom som ME och postcovid. När han tar emot SVT för en intervju möts vi av ett flertal personer. En är filmare och i sällskap med en person som inte vill säga sitt namn.   

– Jag har ungefär 30 patienter som har gått från helt sängliggande till att idag arbeta, säger Jonas Axelsson.  

Jonas Axelsson menar att det är hans skräddarsydda medicinering som gör dem bättre.  

Överläkaren larmar: Farlig väg att gå

Patienterna får en rad läkemedel som de inte får i den offentliga vården, bland annat antivirala Valganciclovir, som i Sverige annars används till organtransplanterade och till aids-patienter mot ögoninfektion. 

– Det här är en farlig väg att gå. Läkemedlet har biverkningar som kan vara livsfarliga, säger Christer Lidman, överläkare och specialist i infektionssjukdomar vid postcovidmottagningen på Karolinska.  

Tillbakavisar riskerna

– Jag kan läkemedlet och biverkningarna och vi har kontrollsystem på plats. Ingen patient har fått bestående men, säger Jonas Axelsson.  

Christer Lidman varnar för att Valganciclovir kan påverka benmärgen, sänka immunförsvaret och till och med ge blodförgiftning.

– Det är alltid en risk man måste kalkylera med, säger Christer Lidman. 

Och nyttan är inte bevisad enligt en rad läkare och forskare, samt Socialstyrelsen.  

Hypotesen: Herpesvirus bakom trötthetsymtom

Man vet inte orsaken till postvirala trötthetssjukdomar. En av flera hypoteser är att herpesvirus de flesta fått som barn orsakar symptomen.  

Jonas Axelsson tar en stor mängd prover. Han säger att han hittar aktiva herpesvirus hos vissa ME-patienter. 

Men det räcker inte att hitta delar av virus i blodprov enligt Christer Lidman.  

– Då ska du hitta en virusförökning i sig, och det kan vi inte göra, säger han.

De som IVO-anmält kliniken uppger att de feldiagnosticerades. En hade ADHD i stället enligt anmälan.