Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Här får hjärtläkaren Artur Fedorowski reda på att hans namn står som medverkande i Jonas Axelssons forskning . ”Låter konstigt”, säger Axelsson själv. Foto: Samy Dahlman

Läkaren Artur Fedorowski användes i Amelieklinikens forskning – utan hans vetskap

Uppdaterad
Publicerad

Läkaren Jonas Axelsson vill forska på Amelieklinikens patienter. När han ansökte om tillstånd att forska på prover från patienterna 2020 uppgav han fler medverkande forskare. Men hjärtläkaren Artur Fedorowski, nu professor vid Karolinska Universitetssjukhuset, stod med utan att veta någonting.

– Det känns obehagligt. Jag känner mig utnyttjad, säger han.

När Ameliekliniken startades 2019 hade Jonas Axelsson forskat i flera år på sjukdomar relaterade till virus. Bland annat hade han tillsammans med hjärtläkaren Artur Fedorowski kartlagt blodprover från amerikanska patienter med POTS. 

Så bröt pandemin ut och patienterna på kliniken blev snabbt fler. Jonas Axelsson ville ta prover från sina egna patienter och ansökte om etiktillstånd i augusti 2020.  

Fått miljoner i forskningspengar

Nu har Jonas Axelsson fått fem miljoner kronor av Kampradstiftelsen för en behandlingsstudie på sina patienter. Han vill använda antivirala Valganciclovir, samma medicin som han redan, enligt egen uppgift, behandlat ungefär 100 patienter på kliniken med.   

Det finns inga bevis för att vården med antivirala mediciner fungerar. Nyligen gick läkare och forskare i Norge ut och varnade för medicinering mot postvirala sjukdomar.  

– Även om det finns återaktiverade virus finns det inte belägg för att det är det som orsakar patienternas symptom, säger professor Vegard Bruun Bratholm Wyller vid Oslo Universitet.  

Forskningsstudier pågår dock, bland annat på Karolinska där man testar ett annat antiviralt läkemedel i en placebostudie på postcovidpatienter.  

Professorn: Dålig studie

Men Jonas Axelssons studie fick nej av Klinisk immunologi, Akademiskt specialistcentrum och Akademiskt primärvårdscentrum inom Region Stockholm. Det framkommer i mailväxling som SVT läst. Istället har Uppsala Universitet tagit emot pengarna för den och professor Jonas Bergquist har erbjudit samarbete. Men även han är tveksam till just den medicinen. Han har varnat för levertoxicitet och har heller inte sett att medicinen hjälper mot postvirala sjukdomar.  

– Den studie jag har sett var en riktigt dålig studie, jag tror inte man kan säga någonting utifrån den, säger Jonas Bergquist.  

Forskningen har inte kommit igång än. Ansökan till Etikprövningsmyndigheten har inte ens lämnats in, visar SVT:s granskning.  

– Vi arbetar med ansökan, säger Jonas Axelsson.  

 Se hjärtläkarens reaktion i klippet

AMELIEKLINIKEN

Kliniken startade 2019. Jonas Axelsson är den enda läkaren. Han är immunolog, har arbetat på Karolinska Sjukhuset och tidigare forskat, bland annat på laboratorietester med koppling till långvariga sjukdomstillstånd efter virusinfektioner.

ME beskrivs som en postviral trötthetssjukdom precis som postcovid. Patienterna blir allt fler men man vet inte varför de är sjuka. Det finns inte kunskap för att behandla enligt Socialstyrelsen, och patienterna får bara symptomlindrande läkemedel i den offentliga vården.

Amelieklinikens patienter har ofta fått diagnoserna ME, postcovid eller fibromyalgi i den offentliga vården. Men eftersom läkarna inte hittat några fel i kroppen har patienterna inte fått hjälp, trots att många varit sjuka i flera år.

De beskriver Ameliekliniken och läkaren Jonas Axelsson som sista hoppet. Men kliniken har inget avtal med Region Stockholm, och patienterna betalar därför själva för vården, 4 000 kronor per besök.

På Ameliekliniken får de behandling som de inte får i den vanliga vården. Det handlar om antivirala läkemedel, diabetesmedicin, antihistaminer med mera. Ofta beskriver patienterna att de fått en rad mediciner, ibland på samma gång. Det visar SVT:s granskning av bland annat slutna Facebookgrupper.

Privatkliniken har anmälts två gånger till Inspektionen för Vård och Omsorg, för bland annat feldiagnosticering och felbehandling. De utreds och inget beslut har fattats av IVO.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.