Misstankar om forskningsfusk riktades mot Paolo Macchiarini redan 2014 när fyra läkare på Karolinska universitetssjukhuset anmälde honom till Karolinska institutets dåvarande rektor Anders Hamsten. Visselblåsarnas anmälan handlade om att Paolo Macchiarini skulle ha förvanskat fakta om sina operationer med konstgjorda luftstrupar när han presenterade dem i ett antal vetenskapliga artiklar.
I mars 2015 frias Macchiarini från anklagelserna om forskningsfusk av KI:s etikråd. Anders Hamsten går på samma linje. I maj samma år visar dock en extern utredare, professor emeritus Bengt Gerdin, att uppgifter i Macchiarinis artiklar inte stämmer överens med hans egna journalanteckningar. Trots det meddelar Hamsten i augusti att Macchiarini inte gjort sig skyldig till forskningsfusk.
Yttrande från nämnden
Men nu har Centrala etikprövningsnämndens (CEPN) kommit fram till att skandalkirurgen gjort sig skyldig till forskningsfusk. Det enligt ett yttrande av nämnden som granskat kirurgens forskning.
I den aktuella forskningen, som publicerades i Nature Communications 2014, utfördes försök på råttor och deras matstrupar, alltså inte luftstrupar som Paolo Macchiarini blivit mer känd för att experimentera med.
– När man läser artikeln får man intrycket av att försöket var mycket framgångsrikt, men om man jämför med de data som vi trots allt fått ut så ser man att detta inte alls stämmer. Bland annat drabbades råttorna av mycket stora viktförluster och frågan är om man inte borde ha avlivat dem, säger Lena Berke, ordförande i expertgruppen för oredlighet i forskning vid Centrala etikprövningsnämnden, och fortsätter:
– Vi gör ingen kvantifiering, men det finns ett antal punkter, tre totalt, som var för sig inneburit oredlighet i forskning. Så det är grova fel.
Inte fått ut rådata
Lena Berke säger att etikprövningsnämnden har försökt få ut rådata, utan att lyckas.
– Vi har försökt få ut försöksjournaler. Det har vi inte fått, trots att sådana ska lämnas ut. Artikeln ger en vilseledande presentation, tolkning och beskrivning av resultaten när man jämför med de data som vi trots allt fått ut. Det stämmer inte, säger hon.
Det är ett stort antal författare till denna artikel, som publicerades i Nature Communications. Har alla dessa författare befunnits skyldiga till forskningsfusk?
– Alla som står som författare till artikeln har gjort sig skyldiga till oredlighet i forskning. Om man har sitt namn på artikeln så har man ett ansvar.
Vad händer om en författare begär att få sitt namn borttaget i efterhand?
– Det ändrar ingenting. Artikeln är publicerad och han eller hon har gjort sig skyldig till oredlighet i forskning.
Helt rimligt
– Likkistan spikas igen, säger professor emeritus Bengt Gerdin, när han får höra slutsatserna i Centrala etikprövningsnämndens (CEPN) yttrande om Paolo Macchiarinis forskning på råttor.
CEPN finner att Macchiarini och en rad medförfattare till hans vetenskapliga artiklar gjort sig skyldiga till oredlighet i forskning. På ren svenska: fusk.
– Det är helt rimligt. Mitt uppdrag var att bedöma andra handlingar och jag hade ett mycket mer begränsat material, men redan på det kunde jag se att det handlade om oredlighet, säger Bengt Gerdin.
Förra året lade han fram en utredning till Karolinska institutet där han visade att Macchiarini gjort sig skyldig till oredlighet i forskning. Den rapporten valde dock dåvarande rektor Anders Hamsten att bortse ifrån.
Bengt Gerdin tror att det finns fler vetenskapliga artiklar signerade Paolo Macchiarini som är värda att granska.
– Om man skulle gå till botten med de tidigare uppsatserna som inte är publicerade från Sverige så undrar jag hur det är med dem, säger Gerdin.