– Det är viktigt att säkerställa att medlen går till rätt personer och inte till saker som det är inte är tänkt, säger Åsa Regnér (S). Foto: TT

Nytt assistansförslag presenteras

Uppdaterad
Publicerad

Regeringen fryser temporärt tusentals beslut om assistansersättning i väntan på en lagändring och på att utredningen om översyn av lagen är klar. Bra, anser Försäkringskassan.
– Det här gör vi för att människors liv ska kunna gå ihop, säger barn- och äldreminister Åsa Regnér (S).
Lagen om tvåårsomprövningar ska snabbt skrivas om, med sikte på ikraftträdande i april nästa år.

Förslaget om en frysning är en del i regeringens hastigt framtagna åtgärdspaket för assistansersättningen, som är en del i Lagen om stöd och service till funktionshindrade.

– Det betyder att om man har statlig assistans ska man kunna vara kvar med de insatser man har, åtminstone till dess att förslagen från den stora utredningen om hela LSS träder i kraft, säger Regnér.

I praktiken innebär det till 2019, kanske 2020, eftersom utredningen ska komma med sitt slutliga förslag i oktober nästa år. Därefter ska förslagen på remiss och behandlas.

Ser dimridåer

Emma Henriksson, ordförande (KD) i riksdagens socialutskott, välkomnar förslaget om frysning. Men hon reser flera frågetecken.

– Det blir mycket dimridåer i det här, regeringen försöker framställa det som att vi hanterar det här snabbt och att alla ska få sina rättigheter tillgodosedda. Men de facto är det så att man bara går in ordentligt i den dom som kom i somras, säger Henriksson.

– Det rättar inte upp något för de som redan har fått sin assistans indragen, säger hon och konstaterar att regeringen inte föreslår några snabbutredningar för att korrigera effekter av tidigare vägledande domar från 2009, 2012 och 2015, domar som fått stora konsekvenser för många funktionshindrade.

Bengt Eliasson, företrädare för Liberalerna, anser att omsvängningen är bra men inte tillräcklig. Om regeringen tagit människors oro på allvar borde den öppna för omprövning av redan tagna beslut där stödtimmar dragits in.

Personer som de senaste åren har fått statlig assistans minskad eller indragen (eller inte fått någon alls när de sökte första gången), när Försäkringskassan har börjat tillämpa de tre domarna från 2009, 2012 och 2015, får ingen ändring av sina beslut.

Ändras i april

Lagen om tvåårsomprövningar ska snabbt skrivas om, med sikte på ikraftträdande i april nästa år. Ungefär samtidigt ska en annan snabbutredd lagändring träda i kraft som ska undanröja konsekvenserna av en vägledande dom i Högsta förvaltningsdomstolen i somras.

Den handlade om synen på det som Försäkringskassan kallar väntetid och beredskap för assistenter och hur det ska ersättas. Försäkringskassan sade att domen måste tillämpas på ett sätt som får ”svåröverskådliga” konsekvenser för stat, kommun och enskilda. Uppemot 6.000 av de totalt drygt 15.000 personer som har statlig assistans riskerar att förlora timmar, enligt myndigheten.

Nöjd Begler

Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler välkomnar beskedet från regeringen.

– Jag är glad över att regeringen har agerat så här snabbt, men innan jag har sett lagtexten är det svårt att fullt ut säga vilka konsekvenserna blir, säger hon.

Den nya frysningslagen beräknas träda i kraft den 1 april. Fram till dess måste Försäkringskassan följa gällande lagstiftning och fortsätta med tvåårsomprövningarna.

– Men vi kommer då att fokusera på andra tvåårsomprövningar som inte träffas av den förändrade praxisen, säger Ann-Marie Begler.

– När det gäller nya ansökningar så måste vi följa den lagstiftning och praxis som nu finns. Men de kan ansöka igen när den nya lagstiftningen trätt i kraft.

Fakta: Personlig assistans

Visa

Lagstiftningen bakom assistansen är en rättighetslag för funktionshindrade, LSS, som infördes 1994.

1994 fick 6.100 personer statlig assistansersättning. 20 år senare var de över 16.000.

Den statliga ersättningen är till för dem med hjälpbehov över 20 timmar per vecka.

Kommuner ska stå för assistansen för dem med mindre behov än 20 timmar/vecka.

I augusti i år hade 15.156 personer statlig assistans, cirka 1.000 färre än samma månad 2016.

Mellan år 2000 och 2015 fördubblades utgifterna från knappt 14 miljarder till 29 miljarder kronor, om kommunernas och statens kostnader läggs samman. Den statliga assistansersättningen, den större delen, ökade från drygt 11 till nästan 25 miljarder under samma period. Förra året, 2016, minskade utgifterna något.

Inför 2016 uppmanade regeringen Försäkringskassan att bidra till att bryta utvecklingen av kostnaderna. I regleringsbrevet till Försäkringskassan inför 2017 togs ordet bryta bort, men regeringen bad myndigheten att ha särskilt fokus på den ökande timutvecklingen.

Hälften av ökningen till 2015 beror på att fler grupper, genom lagändringar vid några tillfällen, har fått möjlighet till personlig assistans. Det gäller bland annat att personer som fyller 65 år har fått rätt att behålla assistans.

Källor: Regeringskansliet, Försäkringskassan

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Kritik mot nya assistansregler

Mer i ämnet