Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Har Socialstyrelsen gjort tillräckligt för att förhindra desinformationen kring socialtjänsten? Hör enhetschef Annika Öquist. Foto: Per Sjöberg/SVT

Socialstyrelsen ratar Tiktok: ”Vi gör bäst nytta i vår egen kanal”

Uppdaterad
Publicerad

Rykten och felaktiga föreställningar som rör socialtjänstens arbete är i sig inget nytt, enligt Annika Öquist på Socialstyrelsen. Men LVU-kampanjen och dess spridning har förvärrat problemen. 

– Det går så snabbt och att det är så viralt.

Socialstyrelsen fick i september ett nytt regeringsuppdrag, som innebär att man efter årsskiftet även ska arbeta med att motverka ryktesspridning och desinformation om socialtjänsten.

Myndigheten ska bland annat ta fram förslag på åtgärder för att långsiktigt stärka tilliten till socialtjänsten bland barn, unga och familjer som behöver stöd och hjälp. 

Hur gör man då för att möta föräldrar och oroliga personer som inte känner den tilliten till samhället, som i dag tror på desinformationen om att den svenska staten kidnappar barn eller anser att de omhändertas lättvindigt? Något som i sig kan leda till att människor inte vågar vända sig till socialtjänsten och andra myndigheter.

– Vi ser att vi gör bäst nytta i att använda vår egen kanal, säger Annika Öquist, enhetschef på Socialstyrelsen.

Hör Socialstyrelsen om ryktesspridningen och hur man hanterar det, i klippet ovan.

Socialstyrelsen finns på Instagram och Youtube – men inte på Tiktok där vilseledande information och felaktiga påståenden just nu sprids som mest, ofta inom slutna grupper och i långa livesändningar.

Efter SVT:s granskning har Akademikerförbundet SSR gått ut i en debattartikel i Aftonbladet och krävt att Socialstyrelsens uppdrag utökas. 

”Myndigheterna måste jobba mer med kunskapsspridning också i de kanaler där desinformation sprids. Om hatet sprids på Tiktok måste också samhället ha resurser att ge svar på tal i appen.”

Har du tips? Hör av dig till SVT Nyheters granskande reportrar.

LVU (lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga) ger samhället genom socialtjänsten möjlighet att skydda barn och unga som är under 21 år.

För att ett omhändertagande ska vara aktuellt måste det finnas en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas. Våld eller kränkande behandling från familjen är ett exempel. Det kan också handla om att barnet själv utsätter sig för fara.

Religion är inte grund för ett omhändertagande.

När socialtjänsten utreder ett barns behov av stöd och skydd ska arbetet utgå ifrån vad som är bäst för barnet.

Om ett barn behöver skyddas akut och vårdnadshavarna inte lämnar sitt samtycke kan socialtjänsten besluta om ett omedelbart omhändertagande. Socialnämnden kan ta hjälp av polisen vid omhändertagandet, men bara om det verkligen behövs.

Domstolen avgör sedan om socialnämndens beslut ska gälla. Föräldrar kan överklaga beslut om tvångsvård av deras barn.

Både barnet och vårdnadshavarna har rätt till offentligt biträde.

Tvångsvården ska upphöra så fort den inte längre behövs. Beslutet ska omprövas av socialnämnden minst var sjätte månad.

Källa: Socialstyrelsen

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

SVT Nyheter granskar

Mer i ämnet