Inom vården faller åtgärderna inom en kategori som kallas ”icke-göra”. Det handlar om behandlingar som saknar vetenskapligt stöd, förknippas med höga kostnader, inte gör nytta för patienten eller kan vara direkt skadliga.

Läkemedel ges trots rekommendation

Bland annat har vård vid depression och ångestsyndrom undersökts. Där konstateras att en tredjedel av vårdgivarna fortfarande ger bensodiazepiner till patienter med ångestsyndrom för långvarig behandling, trots att risken för beroende är mycket stor.

– Drygt 4 000 patienter med ångestsyndrom behandlades 2021 med bensodiazepiner, vilket visar vikten av att fortsätta arbetet med att fasa ut behandlingen, säger Christina Broman, projektledare för utvärderingen, i ett pressmeddelande.

Behövs mer aktivt arbete

Nationella riktlinjer finns inom ett 20-tal vårdområden och Socialstyrelsen har undersökt elva av dem. Socialstyrelsen anser att det behövs ett mer aktivt arbete och uppföljningar för att fasa ut åtgärder som inte bör användas.

Varför åtgärderna fortfarande ges är för att nyttan anses större än riskerna efter en individuell bedömning, visar undersökningen.

Vad som anses som nytta är dock oklart. I vissa fall har patienterna haft åtgärderna länge och det anses problematiskt att sluta med dem för att rekommendationerna ändras. Socialstyrelsen menar att det är just därför som de bör fasas ut. Det förkommer även att patienter får åtgärderna för att de önskat det.

Se en lista på behandlingar som ska fasas ut i klippet ovan.